Misstänker att barnet inte är mitt...

Fast om TS' skulle göra ett hemligt test och få reda på att han inte är pappan, så har HAN ändå ingen skyldighet att inleda något letande efter den riktiga pappan. Detta är ju helt och hållet fruns ansvar, och vill hon inte så vill hon inte. (Eller om TS bestämmer sig för att inte säga något till henne, det är också hans rätt.)

Man måste dessutom vara extremt försiktig innan man tar ett sådant steg, och kolla upp den här personen noga: polisregistret, umgängeskretsen, sociala media, helst försöka lära känna honom lite i något sammanhang för att göra sig en uppfattning om vad det är för person, innan man berättar för honom. För det går INTE att lita på myndigheterna i sådana här fall, det händer att de ger umgängesrätt till väldigt olämpliga pappor. Det kan bli som att öppna en maskburk...

Kanske men ett annat ägg blir ens eget barn ändå. Man har burit det, förlöst det och tagit hand om det sedan det föddes. Det är inte en annan kvinnas barn därmed utan det var en annan kvinnas ägg. Viss skillnad faktiskt. Tror mer att jag hade undrat vart mig eget ägg tagit vägen av vissa överbeskyddande orsaker.

Är TS död så är det inte mycket för honom att göra heller.

Dummaste jag har hört. Vore jag kvinna och det hade hänt mig hade jag sett det som ett grovt övertramp att du tror att den genetiska koden är helt godtycklig och inte spelar någon roll? Varför skulle du bry dig om var ditt ägg som innehåller kombinationen av dig och den du älskar tar vägen? Tydligen saknar det all form av värde för dig.

För mig är biologin viktig, men detta kan ju vara olika.

Jag vet inte, jag har en känsla av att TS är ett troll och att han regisserade sin egen "död" på forumet. D.v.s. att han satt och skrattade åt alla som var oroliga. Men detta hindrar ju inte att man kan diskutera själva ämnet, det kan ju vara aktuellt för någon annan. Nu eller någon som hittar tråden i framtiden.

Kanske, kanske inte. Det är oftare nollor som sprider runt vad de har.

Ja du har rätt i att tråden har sitt allmänvärde.

Nej jag ser inte den genetiska koden som "godtycklig". Jag har däremot känt en hel del människor i liknande situationer och vet hur de tänker.

Ja, fast det är ändå så att barnlösa par brukar försöka att få ett gemensamt, biologiskt barn först - med alla medel. Sedan, när de inser att det inte går, så börjar de se sig om efter andra metoder som t.ex. äggdonation, spermiedonation, embryodonation eller adoption. Och först DÅ försöker de tänka om, och intala sig att det genetiska inte är så viktigt. Eller - detta är i alla fall MIN erfarenhet, av människor jag känt som varit i den situationen.

...och likaså åt andra hållet. Barnen kan ha haft det bra i sina adoptiv- eller fosterfamiljer, eller med sin styvfar. Men förr eller senare kommer frågorna ändå, och då kan det bli JÄTTEVIKTIGT att få träffa sina riktiga föräldrar om det fortfarande är möjligt. Detta vet lagstiftaren om, och därför tillåts inte anonyma donatorer i Sverige.

Ja alltså jag har alltså ansett att ett biologiskt barn är viktigast men därefter kommer en annans ägg.

För mig är det mannen som är en icke-fråga. Jag är inte intresserad av män med barn eftersom mitt liv inte går ut på att städa andras misslyckanden eller att en man inte levererar till mig.

Däremot är det inte som så att du har rätt. Otroligt många män är redo att ta hand om andras barn eftersom de i första hand har en drivkraft mot kvinnor/sex. Vi kvinnor drivs av moderinstinkter.

Biologiskt sätt är mäns anknytning till barn mycket flexibel vilket inte gäller hur anknytningen till kvinnor är.

Om jag skulle få välja mellan att få ett biologiskt barn och gå singel för resten av livet skulle jag utan tvekan välja att få ett barn. Män skulle välja att få en kvinna. Ironiskt nog.

Män har lätt för att överge sina egna barn för att få sex av en kvinna utanför familjen. Av samma skäl har de inte samma biologiska drift att få egna biologiska barn. Då är det mer deras självupptagenhet som styr och de kan likaväl ordna dem endast som donatorer.

Hur "tänker" människorna? Det är en väldig skillnad på att acceptera ett adoptivbarn, "donatorägg" eller liknande och få sitt ägg ofrivilligt utbytt. Det är ett väldigt stort övergrepp mot kvinnan som jag fick bilden av att du trivialiserade.

Nej det jag uttrycker mig emot är den andra användarens försök att påstå att det är det biologiska som alltid har störst påverkan och ett ägg är en mycket dålig jämförelse eftersom kvinnor bondar till sina foster och nyfödda.

Har du burit ett barn och får höra "Det är inte ditt eget barn" när barnet är ett eller två, eller vad nu TS barn var, är det bara otroligt avvikande kvinnor som skulle begära "retur/byte". Fråga vilken kvinna som helst med barn om de hade valt bort barnet om det varit en annansägg och de inte känt till det. Tror väldigt få skulle hävda att föräldraskapet då satt i DNA och lika få hade velat att en annan kvinna hade kunnat dyka upp och ta deras plats.

Det är inte jag, utan ni som trivialiserar föräldraskapets anknytning till ett barn mot vad som är DNA.