Citat:
Personer med autism hade enligt en studie i genomsnitt 16 år kortare livslängd än en jämförelsegrupp utan autism. Många lider av depression och ångest. Greta själv har uttalat sig om hur deprimerad och ångestfylld hon är över miljöhotet.
www.autism.se/om-autism/fakta-och-forskning/registerstudie-om-livslangd
www.autism.se/om-autism/fakta-och-forskning/registerstudie-om-livslangd
Jag tror snarare att hon har depression och ångest över att vem är hon nu då? Nu ska ju hon vara en sådan där VUXEN som det gick bra att anklaga för att vara miljöbov, då hon själv ännu räknades som "barn". Men så verkar hon ju också ha övergett miljöfrågorna? Men jag tror hur som helst att hon av förståeliga skäl har svårt att visualisera sin framtid. Dels för att hon har autsim men även för att hon varit en av andra skapad "bluff" och nu när hon inte längre är ett barn så får hon väl inte samma back up? Så vad ska hon göra med livet?
Jag tänker att om hon har någon ärvd ekonomi, samt rättigheter som autist, så kunde hon dra sig bakåt, undan och leva i något torp långt ute på landet med sina hästar och hundar. Och leva ett gott liv.
Men annars blir det ju lite svårt. Att hon som "var något" har fallit platt fall i att bli vuxen. Att nu ställs vuxna krav på henne och hon är inte bara en gullig, trulig tonåring som såg ut som nio år fast hon var sexton. Så jag tror att hon har det tufft nu...
Autister har rättigheter enligt LSS och hon kan ju absolut få sysselsättning på något arkiv eller med att sortera Röda korsets second hand-kläder. Men hon kommer ju att få det jobbigt med att folk känner igen henne.
Så ja, det bästa vore om hon kunde dra sig undan helt. Kanske träda fram igen som sjuttioåring och berätta om sin tonår.