Citat:
Ursprungligen postat av
ilbuono
Känns som att hela setupen är kraftigt vriden till förrädarnas (som koncept/grupp, inte de individuella förrädarna) fördel iom att om en förrädare blir utröstad så kan de bara rektrytera en till och det blir svårare för de trogna att veta vem den förrädaren är iom att den inte varit det från början. Att det dessutom är "tvångsrekrytering" vid bara en förrädare kvar, ingen väljer väl att dö istället!? Så det är inte förrän endgame det blir intressant, så pokerspelaren gjorde ju rätt förra säsongen att låta arga snickaren vara nära honom och inte försöka rösta ut honom direkt. Finns ju ingen mening egentligen, att rösta ut förrädare tidigt i spelet iom att det ändå ersätts av nya. Om man får reda på hur många förrädare det är, t.ex. genom rekrytering (då är det högst 3 kvar) iom att det bara är vid 1 eller 2 som de får rekrytera. Då ska man i princip låta de hålla på tills det är 7 kvar och då rösta ut dem en efter en (annars har man ju numrena emot sig). Eller tänker jag fel?
Vad händer egentligen om det är en kvar som "tvångsrekryterar" men denne väljer att dö istället för att bli förrädare och den enda förrädaren kvar blir utröstad?!
Håller med om att det på ett sätt inte finns någon vits att rösta ut förrädare tidigt. Eftersom det ändå bara blir nya förrädare. Detta samt att de smarta spelarna dör först är spelets svaga sidor.
Att ha möjlighet att tacka nej ger en viss charm i spelet. Men man vill såklart undvika detta när man riskerar att stå med en ensam förrädare kvar. Därför är tvångsrekrytering viktig. Å andra sidan vill inte produktionen tvinga någon att vara förrädarna om den inte klarar av att vara det (psykiskt mående, moral eller ABSOLUT inte vill vara det). Så troligtvis finns denna regel som ett sätt för produktionen att "ta ansvar" för deltagarna. Jag har aldrig hört talas om någon har valt att dö istället.
Skulle dock en tvångsrekryt välja att dö så gissar jag att man helt enkelt fortsätter tvångsrekrytera tills man får någon som accepterar rollen.