Kan man mata fåglar i trädgården med saltat smör?

Gör en kladdkaka av smöret. Sältan bryter av sötman.

Men jag vill veta vem som äter ekologiskt kärnat smör..!

"It's all in your head".
Mina talgoxar vet vad som gäller: bollar som vanligt, märgben när vovvehunden ätit sig nöjd och lite av varje ibland, bortglömd/överlåten falukorv, ostskiva, frödinge ostkaka uppskattas enormt, grillade revben...
Fåglarna äter inte ihjäl sig av någonting om det inte är en ren fälla, de kommer och tar sig en smakbit och stämmer det med vad de behöver/är sugna på just då så äter de. Dock är mögel dödsgiftigt, så mögligt bröd är mord.

Fåglar är fantastiska på många sätt: de kommer inte och äter av bollarna om det inte behövs, är de nöjda med det de fixar själva så spar de bollarna som nödproviant.

Jag tror att huvudvärken kan komma bara man vet att smöret har varit saltat. "Your mind makes it real" som Morpheus sa.
Fåglar tuggar glatt i sig stearinljus och sånt när det är kallt. De är inte kräsna.

Välkänt är ju hur talgoxen, helt efter eget initiativ, lärt sig tjuvöppnade mjölkflaskornas kapsyler, för att sen kunna langa i sig av grädden som flyter på toppen.

Det är bara grädden de är intresserade av, mjölken ratar de.

Så det går hur bra som helst med smör till pippin.
Det är ju fett och därmed gott, tänker fågeln, och tar sig en skopa till med näbbet.


Det man kan behöva tänka på, emellertid, är ju att se till att det inte mäster för dem so det rinner ut över underlaget.
För det ser så ovärdigt ut att en stolt fågel, tvingas till apkonster genom att lägga huvudet på sned och försöka skopa upp rinnande, flytande, smält smör med näbbet genom att skrapa på marken i sidled.

Bättre då att lägga fram smöret i lagom stora portioner, i en för näbbfåglar ätvänlig behållare.
Då är det för den ju bara att använda sig av sitt näbb som en sked, eller en skopa åtminstone, och äta sig genom godsaken som vore den en grävmaskin i färd med att gräva en gruva.


En annan sak som är jobbig för fåglar om smöret smälter och blir klibbigt, det är ju att det så lätt fastnar i dess fjäderskrud. Särskilt störande om den tänkt bära med sig smörklicken under vingen, och så smälter den istället och sölar ner hela fågelns ena sida, och vingen.
Då är goda råd dyra, för då kan den ju inte ta till flykten om sparvhöken kommer farandes.


Det är därför som ska fågelvänner brukar fylla tex en mugg av papp med allehanda russin och nötter och torkade fruktbitar i, och sen ovanpå allt detta hälles rikligt med smält smör.
Därefter är det bara att ställa kallt och låta stelna.

Det omaket uppskattar fågeln faktiskt, och kommer ta för sig tills den inte kan bära mer.



Betänk även att just nu är bråda tider för skatfrun, som snart ska kläcka sina ägg.
Det innebär att hon är i behov av energirikt tilltugg, mest hela tiden.
Spika även upp en sådan där hemmagjort cylinder att smör och nötter, frukt och gott, utanför skatans bo.
Då kan hon ju ligga därinne och bara sträcka ut tungan för att slicka på den varje gång hon känner suget.

Såg en talgoxe äta lite av smöret nu, men han frossar inte utan han äter jättelite, flyger iväg och kommer tillbaka och äter lite. Han vet nog att det är ganska toxic med allt salt i.

Minns när jag gav en nötväcka osaltat smör en gång och den frossade, stannade kvar jättelänge och åt.