Motpol.nu, nordisk bloggportal

Enligt mig är det Oskorei som bär upp Motpol. Det finns andra bra bloggar där, men de uppdateras för sällan för att det ska bli något av det. En framgångsrik blogg kräver frekventa uppdateringar.

Något som drar ned helhetsintrycket av portalen är inlägg där skribenten "tipsar om en intressant youtube-film" eller liknande.

Om Motpol ska få en större betydelse i det här landet måste anonymiteten försvinna. Det som skrivs under riktigt namn tas på betydligt större allvar än det som skrivs under pseudonym.

Även utseendet på bloggarna behöver förbättras. Vanliga wordpress-teman ser väldigt billigt ut och engagerar inte läsaren.

En riktigt bra text säljer sig själv till rätt läsare, oavsett design på sidan. Därmed inte sagt att allt är bra på motpol, men det mesta håller mycket hög klass. Själva temat får man nog klassa som unikt i Sverige.

/JTS

Det finns fler intressanta skribenter också: John Järvenpää(Reaktion), Gudomlig Komedi, etc. Och utseendet på Motpol.nu kan komma att förändras inom en inte allt för avlägsen framtid. Du får helt enkelt ha lite tålamod, kära BarkBatar.

Det nuvarande utseendet på huvudsidan är det inget fel på.

Motpol har känns väldigt sömnigt på sistone. Portalen känns inte lika spännande längre. Förr när jag kom hem om kvällarna såg jag alltid fram emot att kika in där. Men nu är det... inte lika spännande, som sagt.

När kommer förändringarna?

Motpol känns inte lika aktuellt som för några år sedan. Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att betala Oskorei för att skriva mer.

Tycker de varit en hel del tänkvärt på sista tiden. Solguru sticker ut som en av de bättre - ofta mer rapp och aktuell jämfört med Oskoreis slagsida åt det esoteriska. Båda är intressanta men på olika sätt.
En av Sveriges bästa kultursidor?

Så är det givetvis. Men herrarna på Motpol läses av få, och offentligheten har ignorerat dem i åratal, och detta sakernas tillstånd kommer att bestå om inte herrarna beslutar sig för att det är det utrotningshotade folket och framför allt de unga de måste nå, kosta vad det kosta vill. Deras brist på kreativ interaktion med exempelvis Flashback, och rent generellt deras brist på förståelse för hur man skapar en position som inte kan ignoreras, fortsätter att förundra mig. Men det kanske är bäst och tryggast att resonemangen hålls inom en liten sluten krets? Oskorei och Solguru och andra Motpolsskribenter är bra människor, men jag skulle gärna se att de i alla fall försökte tala till folket på ett lite mer radikalt och betvingande sätt. En banderoll på San Paolo-arenan i Neapel i går kväll, när Naploi spöade Chelsea med 3-1 i Champions League, sade helt rakt på sak: "Noi vogliamo vincere" - "Vi vill segra".
Och det är väl det vi vill, oavsett oddsen, vad det än må kosta, utan hänsyn till övermaktens alla ögonskenliga resurser? Vi vill segra, men inte för att själva "njuta segerns frukter", utan för att vår seger skulle innebära att vårt folk kan leva vidare. Det handlar i denna tid om elementär överlevnad, och den tänkande och politiskt medvetna individen bör inrikta sig på såväl anspråkslöshet som asketism.

Kanske bör ett slags brev formuleras antingen till Motpols redaktion eller de enskilda skribenterna innehållandes några förslag eller liknande på hur Motpol kan förbättras?

Motpolarnas kapitala oförmåga att tränga igenom offentlighetens kvackande beror helt och hållet på det moderna samhällets avsaknad av kultur. Bourgeoisin i vår samtid genomsyrar samhällskroppen fullständigt och dominerar samtliga informationskanaler utom möjligen här på Flashback. Den är givetvis kulturlös, per definition. Det är liksom en sociologisk naturlag att den enda kultur borgerligheten kan relatera till är av museal natur, såvida den inte importerats utifrån. Saknas genuin inhemsk kultur kan inte politik bedrivas, som ju i sig självt ett uttryck för kultur. Bortsett från en med grogrund i den importerade kulturen, förstås.

Det finns för fan inte tillstymmelse till politisk opposition i det här landet. Lägg dessutom till att den hypermoderna, själlösa borgerliga offentligheten är extremt individfixerad, självtillräcklig, ytlig och flyktig. Därmed blir det endast relevant vem som i ett visst ögonblick yttrar något, inte vad vederbörande faktiskt säger, och framförallt inte under längre tid än tio sekunder.

Borgerligheten och samhället som helhet är stendöda fossiler.

Vad tusan är det med motpol nuförtiden asså? Kan ju gå flera dagar utan att ngn skriver något. Tråkigt, tycker jag.

Folk har jobb och/eller, och ett rikt socialt liv, helt enkelt. Att skriva blogginlägg hela dagarna, det går ju liksom bara inte. Det har dock börjat ta lite fart på sistone.