Tråden där sexarbetare diskuterar kunder och träffar

Väldigt frustrerande och tråkigt! Har du testat att skicka ett meddelande ca 1,5 h innan för att bekräfta att träffen faktiskt blir av enligt överenskommelse? Får du svar då?

Ja verkligen. Dom gånger det hänt har vi haft kontakt när jag börjat åka/han börjar åka. Sen upphör kontakten helt.
Förstår ju självfallet om jag t.o.m samma dag får en avbokning, saker händer, men att medvetet jävlas förstår jag inte alls.
Vad får man ut av det liksom?
Börjat med verifieringsbild av halva ansiktet och ner nu bara för att slippa återkommande pajaser. Deposition finns ju även att tillgå, men har inte testat det ännu. Tråkigt att man ska behöva vara misstänksam bara

Förkyld. Sjukskriven från vanliga arbetet och var i går tvungen skriva till stammis om inställt möte och inga konstiga kommentarer från hans sida, utan den helt normala: Krya på dig.

Så Varma koppen, god bok och sängen och det är såååå synd om mig. Är det.*Ironi* (och lite onani) He.😺😺

Minns för några år sedan. Nykomling. Vi hade bestämt tid och jag kände förkylningssymptomen komma smygande på mig och skrev till den potentiella kunden om detta. Det var inte att jag inte skulle orka( förkylningen hade inte brutit ut), utan mer om att jag var smittsam. Vi tittade på olika tider längre fram, men hade svårt att pussla ihop det.

Då skriver han typ: "Jag tar risken" och vi möttes med mig smittsam. Om han senare blev förkyld vet jag inte, då vi aldrig träffades efter detta. Men detta sa en del om den starka manliga sexdriften; att ta risker. Tänka med kuken, fick här ett praktiskt exempel.

Atjioo!! 🤧🤧

Host host.

Sååå synd om mig. 🤤🤤

Känner ni andra igen er i vågsamma kunder?

Jag brukar alltid boka om/av om jag känner att jag börjar få sjukdomssymtom. Jag kan inte minnas att nån kund valt att ta risken när jag sagt att jag börjar känna mig förkyld/är sjuk. Däremot så har jag träffat kunder som jag märkt varit förkylda. Inte så schysst. Sen är ju det här med NÄR man är smittsam osv. Men en grundregel är väl ändå att man bokar av när man faktiskt är uppenbart sjuk. Det är ju ändå intimt umgänge det är fråga om.

Särskilt minns jag en kund som annars verkade vara ganska så jävla rädd för baciller (han höll på överdrivet mycket med handsprit osv) som träffade mig när han uppenbart var sjuk. Han var dessutom ganska så hypokondrisk och gillade att prata om eventuella sjukdomar man kan råka ut för och som han ev kanske har. Detta var utomlands så han kommer inte att känna igen sig. Konstigt att utsätta nån annan när man själv är så rädd för att bli sjuk. 🧐

Men han var en väldigt konstig man. Han verkade inte fatta att sexarbetare också kan kolla upp folk på internet. Han satt och låtsades vara nån helt annan än han är. Pratade om att han gått på fina internatskolor i andra länder än där han bor, att han har ett topphemligt jobb, varit med i nån sorts elitstyrka osv. Väldigt knepigt. Han mådde väl så dåligt med sig själv och sitt enligt hans tycke för vanliga liv att det kändes gött att sitta och hitta på. Han hittade till och med på saker om sin bror. Sa att han är diplomat på hög nivå, att broderns barn också går i internatskolor osv. Nej? Din bror jobbar ju på bank här i landet. En helt vanlig man, precis som du. 😅

Det är väl det som är intressantast med det här jobbet. Alla knäppgökar man träffat på. Den här güben var ju inte farlig på nåt sätt. Enkla träffar osv. Men vääääldigt knepigt att sitta och måla upp att man lever ett helt annat liv än det man lever. Särskilt när det egna livet är helt vanligt och inget man av olika anledningar behöver dölja eller skämmas över. Och som att sexarbetaren han anlitar ens skulle bry sig om han har ett s.k. vanligt kontorsjobb eller är nån topphemlig Herr Häftig.

Inblicken i folks psyken, alla roliga miljöer jag varit i, alla bra samtal med intressanta kunder och all god mat är lätt det bästa med att vara sexarbetare.

Hej! Det finns ett community för sexarbetare där vi delar med oss av tips för att undvika falskbokare. Mitt bästa tips är att be om en deposition tex. Communityt heter Red Umbrella Sweden

🎶Ja, "när storfiskaren talar om hur stora fiskar han fått, då räcker armarna inte till" som Tore S sjunger🎵.😆😀😅🤣

Angående eliten/ höjdare, så ju högre upp någon är i samhällsstegen, ju färre ord om' "jobbet", är min erfarenhet. He'd better laaay low.

Ja, alla roliga och fina miljöer en har fått vara i,. Så mycket finns att säga om detta. Minns en gång en äldre man i hans enorma våning. Han hade en uppstoppad ekorre som satt på en gren. Jag blev blixtförälskad i ekorren, men kunde inte med att fråga om jag fick köpa den, men jag skulle liksom bara HA den. 🐿️

Något halvår senare såg jag en liknande ekorre i en second handbutik.

Den köpte jag förstås och den sitter nu på sin gren på väggen och tittar på mig.

Gör den.🐿️

Då skulle jag ha börjat med att ta ut en deposition, likt det Honeybae skriver ovan till en annan användare. Om du är seriös och förklarar anledningen finns det ingen anledning för sexköpare att misstro dig.

Du skriver att ni har haft kontakt när du/han börjar åka. Får du då den exakta adressen direkt, eller är det mer så att du först ska ta dig till en plats och därefter invänta instruktioner? Om du får den exakta adressen redan från början hade jag i alla fall inte ställt mig precis utanför porten och väntat. Man vet ju aldrig vem som kan sitta och spana på dig. Jag hade hellre väntat en bit därifrån och skrivit till kunden igen. Om han då svarar med exempelvis portkod eller andra instruktioner, kan du gå fram till porten då. Får du inget svar så åk därifrån, frustrerande jag vet, men då står du åtminstone inte utanför porten och väntar och att han kanske ser dig. (Förresten, om du dessutom får adress är det rätt så enkelt att kolla upp vem det möjligtvis kan vara).

Åk heller inte hemifrån förrän du har fått adress från honom. Många sexköpare gör ju så med SW är min teori, d.vs. de åker inte iväg någonstans utan en typ av kontakt innan med adress eller bostadsområde.

Ge inte heller ut din adress direkt, be honom ta sig till ett område i närheten av din bostad och beroende på hur ni kommunicerar så kan du be honom att fota platsen. När du ser att han står på angiven plats så ger du exakt adress.

Rolig historia med ekorren! 🥰 Jag har sett en hel del fina saker hemma hos kunder som jag bra gärna skulle vilja ha hemma. Saker kunder gett mig genom åren har ju dock varit saker jag INTE vill ha framme i hemmet. Om vi nu pratar den sortens presenter -- saker man förväntas ha framme hemma.

Visst är det nice med fina hotellrum och så, men det är ju faktiskt kul att komma hem till kunder och se hur de har det hemma. Vilka saker de valt, vad som speglar deras intressen, personlighet, livet de levt osv.

Ja men så är det ju. Eliten pratar sällan om sitt jobb eftersom det inte är särskilt intressant. På tal om det så hade jag en annan kund som också var en storfiskare/lögnare. Lite på samma spår men ändå inte så där uppenbart för att framhäva sig själv. Mer på ett myttigt sätt, men också för att verka världsvan tror jag men inte på samma fjantiga sätt. En äldre pensionerad och rörelsehindrad herre som sa att han bott i USA hela sitt vuxna liv (njaaa, då borde du vara bättre på engelska?), men sa senare att han bott i flera andra länder också (hur hinner man det?), sa att han hade jobbat inom polisen (jaha, i vilket land då? knappast USA?), berättade en massa andra stories som inte höll ihop osv. Fattade aldrig varför han gjorde så faktiskt. Det blev ju bra samtalsämnen! Men skumt beteende. Han älskade frågesport, särskilt historia och det var kul faktiskt. I hans hem fanns tyvärr inga spår alls från hans liv utomlands (kanske för att det aldrig har hänt mer än i hans fantasi?). Ett extremt generiskt hem för att vara i det landet.

Ja, min lilla ekorre.♥️ Så sagolikt söt den är. 😍"Virre" kallar jag den.🐿️

Vi har redan pratat om att män tycks verkligen älska att prata om sina arbeten, verkliga eller imaginära, men rätt ofta har det hänt att jag pratat om mitt egna arbete som undersköterska i åldringsvården och jag har en märkvärdig förmåga att bara plocka fram de ljusa sidorna av yrket; den relativa friheten, att få hjälpa svaga och utsatta människor, att se glädjen i deras ögon då jag dyker upp på jobbet, att få bidra till att de får en så fin sista tid i livet som möjligt. Att vårda med♥️ :at Aldrig att jag drar upp de negativa sidorna; stressen, känslan av att inte räcka till, arga anhöriga, scheman från helvetet och en skamligt låg lön ( hallå, politiker hur ofta pratade ni om oss i senaste valrörelsen? Knappt ingenting, men era käftar gick i ett om andra saker) med tanke på det ansvar som en uska bär på sina axlar.

Vill liksom inte lägga sordin på den goda stämningen och kunderna brukar heller inte (iaf väldigt sällan) komma in på de jobbiga sidorna av sina yrken.

Kanske bäst så. Iaf intressant att få en liten inblick i hur andras arbeten kan vara.

Ja alltså, det är ju många kunder (och andra män!) som älskar att prata om sig själva. Blir ju trist men det är ändå ganska bekvämt eftersom man bara kan vara det där nickande och uppmärksamma och gulliga sällskapet. Det blir ju svårare när man själv måste driva hela samtalet. Sen är det ju ganska själadödande att sitta och lyssna på prat om ekonomisk förvaltning och byggkalkyler, men jaja.

Jag brukar faktiskt inte tala om för mina kunder vad jag jobbar med, samma när jag pluggade. Känns bäst så! Även om jag hamnat på många träffar där kunden sitter och mansplainar saker jag faktiskt vet ganska mycket om. (men det vet ju inte han!) Svårt att hålla sig ibland dock!

Men ja så är det ju, man vill ju hålla träffar så trevliga som möjligt och då blir det ju lite konstigt om man ska sitta och prata om trista saker. Oavsett om det har med yrket att göra eller annat mer privat. Det är bra att vara personlig med en kund, men inte för privat. Det diskuterade vi ju lite tidigare. Jag skulle inte vilja dra ner stämningen genom att prata om mina negativa känslor för nåt. Det blir trist och alldeles för privat. Och det händer ju nästan aldrig att kunder vill grotta vidare i såna saker de fåtal ggr sånt kommit upp. Däremot har jag många gånger suttit och lyssnat på kunders problem. Den kuksugande terapeuten! Men det är ju en relation i obalans (på så många sätt) så det är liksom mer än ok. Men det vore typ ofint av mig att börja ta en massa sån plats under en träff. Så känner jag iaf. 😊

Ja, jag känner så också att jag har inte mage att framkasta egna problem och frågeställningar inför kund, även om jag gjort det någon gång för stammis, då jag känt att jag kunde göra det. Samma med kund som gjort det inför mig.

Vi har redan pratat om att det är unikt för oss att vi får inblick i andra människors psyken och problem. Men det jag spontant tänker på vad gäller kommunikation mellan mig och kunden är just det goda samtalet, oavsett om det handlar om väder och vind eller mer komplexa saker.

Lite exempel som direkt kommer upp i minnet:

- kund som fått ett nytt arbete och var själaglad för detta.😀 Han ville dela detta med mig.

- kund med matlagningsintresse, gav mig ett recept på biff Stroganoff, som var det godaste jag lagat vad gäller just den maträtten.🍽️

- kund som bytte bakdäck på min punkterade cykel.🚴

- kund med sångröst och vi sjöng tillsammans.🎵🎶

- kund med humor som fick mig dubbelvikt av skratt.😆😅😂🤣

Rätt ofta har jag känt mig upplyft av det goda samtalet och tänkt på dem senare. Det är som om kundens hela psyke går in i ett bra mode då det vankas sex eller då han fått sex. Liksom situationen gör öppenheten för samtalet, eller hur jag ska uttrycka mig. Som en kund uttryckte sig: "Jag måste se till att tona ned mig, så inte min fru märker att jag är för uppspelt, då kommer hon ana något". Jösses.

Känns lite som att jag kommer någon nära och en tillit byggs upp. I bästa fall kan detta liva upp både kunden och mig.

Och detta som jag är SÅ svag för: vi har en hemlighet tillsammans som INGEN vet om.Detta är FÖRBJUDET både juridiskt och moraliskt. Det startar pirrningar i mig.😺😺Jag äter gärna av det förbjudna äpplet.🍎

Oh, yeah!!

Jag läste ditt inlägg igen nu och kom också på att jag faktiskt själv har blivit inspirerad av inredning när jag varit hemma hos kunder, två gånger till den grad att jag gått och köpt liknande saker själv 😄
En dagsbädd/schäslong och även en blomkruka. Hade letat väldigt länge efter en dagsbädd men inte hittat en som jag tyckte om, blev överlycklig när jag såg en perfekt i hans sovrum.

Annars är det där som man har varit inne på lite i tråden ibland, att gå runt i en annan persons hem, som dessutom är gift, och familjens saker ligger framme i form av prylar och familjeporträtter. Det är en olustig känsla som jag försöker ignorera.