Misskött katt - vad göra?

Fint det du gör för katten.

Har du provat att skriva ut det du vill säga på arabiska?

Hade lagt det i deras brevinkast / brevlåda.

"Vi är flera grannar som har reagerat på att katten får för lite mat. Dessutom gillar vi inte att den släpps ut så länge under vinterkylan då deras öron faktiskt kan ta skada av det. Om ingen ändring sker så måste vi anmäla detta till länsstyrelsens djurskyddsenhet som samarbetar med polisen."

Så ska du se att det nog blir skillnad för katten.

Själv har jag en granne vars katter ALDRIG får komma ut. Tycker så synd om dom. De får aldrig känna vinden, aldrig jaga en fjäril eller mus, aldrig få somna in på kvällen efter att ha haft ett äventyr. Istället skriker grann kärringen på dom så fort dom börjar leka inomhus. Sjukt.

Idag försökte jag ta katten och bära henne in till mig. Hon skrek, hjärtat dunkade enda upp mot huvudet och jag försökte få tag på henne. Men hon ville inte stanna utan sprang rakt ut i gatan till andra sidan. En bil som kom stannade och lät henne försvinna vidare. Hon skrek så det ekade och verkade inte alls bry sig om mig. Sedan tappade jag bort henne.

Hemma i trappen stötte jag på en av alla dessa araber som brukade släppa ut katten. Jag försökte göra mig förstådd. Han drog på sig skorna för att gå ut och leta. Vet inte vad som hänt sedan. Det här området är väldigt trafikerat så det behövs ju bara en sekund för att allt ska vara försent.

Kissen tycks inte ha något chip så jag vet inte hur man ska göra.

Dom bor på tredje våningen? Hur tar sig katten ut,går ner för alla trappor?
Varför tar du inte bara in katten till dig om du är bekymrad? Ge den mat,vatten,närhet.
Om du inte trollar,så kan du ringa länsstyrelsen,men dom kommer troligen inte göra något.

Jo, andra ha reagerat men inte sagt något till dem som jag har gjort. En kille var väldigt bekymrad efter att han känt på henne och inte hittade något chip.

Jag har ett flertal ggr sagt till dem att inte släppa ut katten men de förstår inte ett ord. Har även provat engelska, lite mer aktivitet men ändå inte nog. Dessutom har jag satt upp en lapp på portdörren att inte släppa ut katten.

Jag bor i ett relativt nyproducerat område så här har vi den efterlängtade mixen av folk från, om inte från hela världen, snarare MENA.

I min trappuppgång är hälften berikare men det brukar inte ställa till det oftast. D v s fram till nu.

Den arabiska familjen på våning tre, har en mycket liten raskatt, vet inte vilken, men hon har brunt ansikte och klarblå ögon och så en beige päls. Inte helt olik Helig Birma men mycket, mycket mindre. Hon är inte en kattunge, det är jag säker på. I alla fall har hon bott hos familjen mindre än ett år. De förstår inte kattens behov av trygghet och omsorg utan släpper ut henne vind för våg till den ganska trafikerade gatan utanför. Även nu när det är vinter och kallt. T o m i mörkret hittar jag henne.
Idag när jag skulle ta hissen upp kom hon till porten och pep och jamade på ett hjärtskärande sätt. Jag öppnade och plockade upp henne och märkte att hon var mager och eländig. Nu vet jag var hon hör hemma så jag åkte upp till tredje våningen och ringde på. En kvinna i sjok kom och öppnade. Jag sade bara "kissen vill in" trots att jag vet att ingen där kan ett enda ord svenska.

Det är uppenbart att de inte förstår hur man tar hand om katter, kanske inte andra djur heller.

Funderar att anmäla det hela till Länsstyrelsen men familjen kommer att förstå att det är jag som anmält dem. Vad ska jag göra? Funderar att nästa gång jag hittar henne ute i mörkret och snön tar jag in henne till mig. Problemet är att jag redan har en katt och han skulle förmodligen bli aggressiv mot henne.

Har ni några tips?

Jag bor i ett relativt nyproducerat område så här har vi den efterlängtade mixen av folk från, om inte från hela världen, snarare MENA.

I min trappuppgång är hälften berikare men det brukar inte ställa till det oftast. D v s fram till nu.

Den arabiska familjen på våning tre, har en mycket liten raskatt, vet inte vilken, men hon har brunt ansikte och klarblå ögon och så en beige päls. Inte helt olik Helig Birma men mycket, mycket mindre. Hon är inte en kattunge, det är jag säker på. I alla fall har hon bott hos familjen mindre än ett år. De förstår inte kattens behov av trygghet och omsorg utan släpper ut henne vind för våg till den ganska trafikerade gatan utanför. Även nu när det är vinter och kallt. T o m i mörkret hittar jag henne.
Idag när jag skulle ta hissen upp kom hon till porten och pep och jamade på ett hjärtskärande sätt. Jag öppnade och plockade upp henne och märkte att hon var mager och eländig. Nu vet jag var hon hör hemma så jag åkte upp till tredje våningen och ringde på. En kvinna i sjok kom och öppnade. Jag sade bara "kissen vill in" trots att jag vet att ingen där kan ett enda ord svenska.

Det är uppenbart att de inte förstår hur man tar hand om katter, kanske inte andra djur heller.

Funderar att anmäla det hela till Länsstyrelsen men familjen kommer att förstå att det är jag som anmält dem. Vad ska jag göra? Funderar att nästa gång jag hittar henne ute i mörkret och snön tar jag in henne till mig. Problemet är att jag redan har en katt och han skulle förmodligen bli aggressiv mot henne.

Har ni några tips?

Jag bor i ett relativt nyproducerat område så här har vi den efterlängtade mixen av folk från, om inte från hela världen, snarare MENA.

I min trappuppgång är hälften berikare men det brukar inte ställa till det oftast. D v s fram till nu.

Den arabiska familjen på våning tre, har en mycket liten raskatt, vet inte vilken, men hon har brunt ansikte och klarblå ögon och så en beige päls. Inte helt olik Helig Birma men mycket, mycket mindre. Hon är inte en kattunge, det är jag säker på. I alla fall har hon bott hos familjen mindre än ett år. De förstår inte kattens behov av trygghet och omsorg utan släpper ut henne vind för våg till den ganska trafikerade gatan utanför. Även nu när det är vinter och kallt. T o m i mörkret hittar jag henne.
Idag när jag skulle ta hissen upp kom hon till porten och pep och jamade på ett hjärtskärande sätt. Jag öppnade och plockade upp henne och märkte att hon var mager och eländig. Nu vet jag var hon hör hemma så jag åkte upp till tredje våningen och ringde på. En kvinna i sjok kom och öppnade. Jag sade bara "kissen vill in" trots att jag vet att ingen där kan ett enda ord svenska.

Det är uppenbart att de inte förstår hur man tar hand om katter, kanske inte andra djur heller.

Funderar att anmäla det hela till Länsstyrelsen men familjen kommer att förstå att det är jag som anmält dem. Vad ska jag göra? Funderar att nästa gång jag hittar henne ute i mörkret och snön tar jag in henne till mig. Problemet är att jag redan har en katt och han skulle förmodligen bli aggressiv mot henne.

Har ni några tips?