Citat:
Ursprungligen postat av
Headbanging
Såhär är det: många föräldrar förstår inte varför barnen måste omhändertas, hade de förstått det hade barnen inte behövt LVU. Jag har 30 års arbete som pedagog bakom mig, mestadels i tunga områden men inte bara.
Så kan det absolut vara, men min kritik är inte vare sig emot lagen eller fullständigt korrekta LVU, utan om hur socialtjänsten handlägger barnärenden rent konkret och det orättvisa upplägget i förhandlingen där klienten och framförallt barnet inte är en jämbördig part med socialtjänsten.
Citat:
Ursprungligen postat av
Headbanging
Fattiga områden med många socialt utslagna familjer. Soc ger enormt mycket stöd till dem, inte bara ekonomiskt utan också socialt. Det är insatser hit och dit. Ytterst sällan sker LVU och när det sker är det oftast för sent.
Som sagt det finns helt korrekta LVU, men det finns också stora brister i handläggningen.
Citat:
Ursprungligen postat av
Headbanging
Barnen är väldigt förstörda pga vanvård. I mina ögon och vis av erfarenhet vet jag en sak, samhällets vård har alltför ofta brister men långt ifrån alltid.
JA och det är inte själva lagen det är fel på, utan hur socialtjänsten TILLÄMPAR lagen och hur de arbetar i deras utredningsarbete.
Citat:
Ursprungligen postat av
Headbanging
Om du bara visste hur många fantastiska familjehem jag haft kontakt med när jag arbetat i privilegierade områden. Som gjort och gör allt för barnen. Mjuka, varma och kunniga människor.
Jag förnekar inte det. Tyvärr finns det mycket som tyder på att det är stora brister i vården av omhändertagna barn och det har bland annat barnombudsmannen kritiserat.
Citat:
Ursprungligen postat av
Headbanging
Det enorma maskineri jag pratar om känner du väl till. Det är inget jag behöver dra för dig.
Och ja…brister finns i hantering på alla nivåer men det är inte, som du hävdar, ett strukturellt problem.
Nej det är det inte eftersom klienten och barnet inte är jämbördig med soc i en förhandling. Juristen som träffar barnet hinner inte lära känna barnet, utan träffar barnet under en kort stund och ska på kort tid fatta ett korrekt beslut, vilket automatiskt ofta leder till att hen delar socialtjänstens bedömning.
Samma princip med klienten. Det finns inte nog med hjälp och stöd att få för att hinna gå igenom alla anklagelser och allt material som soc har. Klienten får inte ens ut allt material, utan får bara utredningen i handen.
Här är några egna observationer om vad som brister, efter att ha läst utredningar och journalanteckningar och lyssnat på dolda inspelningar från socialkontoret.
1. Journalanteckningar saknas för allvarliga anklagelser mot föräldern.
2. Journalanteckningar på vad som sagts under ett möte är kraftigt vinklade till klientens nackdel och stämmer inte överens med dold inspelning.
3. Svag bevisning från personer som inte namngivna och hörsägen som bevisning.
4. Ihopklippningar av journalanteckningar i utredningen, vilket dribblar bort läsaren tidsmässigt och ändrar kontext på historien.
5. Socialsekreterare ställer egna diagnoser utan utbildning och ändrar läkares utlåtanden i utredningen så att det ser värre ut än det faktiskt är.
6. Anonyma orosanmälare. Vad är det för "fakta"?
Lägg till att det är hög personalomsättning på socialsekreterare och att de jobbar med väldigt många klienter samtidigt, vilket gör att de lätt blir fel i överlämningen och att de helt enkelt inte ens känner sina klienter och barnen i synnerhet.
Jo det är faktiskt ett strukturellt problem som går ut över rättssäkerheten för barnen och deras föräldrar.