Från DN idag.
Jag kopierar in hela artikeln. Jag tycker att den säger väldigt mycket.
”Vi flyttar inte förrän vi får komma tillbaka till Palestina”
Per Jönsson
Beirut. Femtioåriga änkan Nadja Hamdan sitter och vaggar på en plaststol utanför sitt lilla betongruckel i det palestinska flyktinglägret Shatila i södra Beirut.
Elströmmen har varit avstängd hela måndagsförmiddagen, och därför kan inte hon och hennes tolv barn laga mat eller göra något annat meningsfullt i den fönsterlösa bostaden på två rum och kök.
Ända sedan israelerna började bomba södra Libanon och södra Beirut för snart två veckor sedan har praktiskt taget all normal verksamhet avstannat i Shatila.
Den stora FN-sponsrade grundskolan är helt stängd, liksom alla daghem och förskolor. Elektricitet finns bara några timmar om dygnet sedan det närliggande stora kraftverket skadades av bomber en av de första krigsdagarna. Mer än hälften av Shatilas cirka 15 000 invånare har helt enkelt sjappat för att ta skydd i skyddsrum och bunkrar utanför lägret.
Men Nadja Hamdan och många andra säger att de aldrig tänker lämna Shatila under hot.
Jag stannar och dör här hellre än flyr. Vi flyttar inte förrän vi får komma tillbaka till Palestina, säger 22-årige Usama Sheikh i dörröppningen till sin minimala butik med klockor, pennor och ålderstigna mobiltelefoner.
För första gången under åtskilliga besök i Shatila de senaste åren ser vi också kalasjnikovbeväpnade vakter i alla hörn av det gamla flyktinglägret på blott 200 gånger 200 meter. Inte libanesiska poliser eller soldater. Inte syriska soldater som fram till Syriens militära utmarsch ur Libanon förra året höll Shatila under noggrann bevakning. Utan egna, palestinska, civilklädda vaktmän som organiserats av en snabbupprättad säkerhetskommitté.
Shatila har ännu inte drabbats av den israeliska eldstormen i motsats till det stora flyktinglägret Rashidiye strax söder om Tyr som på söndagskvällen träffades av bomber.
Men Shatilas isolering har ökat drastiskt av att vägar och broar runt omkring sprängdes när israelerna förra veckan sköt sönder Hizbollahs högkvarter i närheten tillsammans med en mängd civila bostadshus. Och Shatilaborna hyser inga illusioner om att Israel skulle undanta just dem från den pågående bestraffningen av Libanon.
Jag inbillar mig inte för en sekund att israelerna tänker uppträda som vänner till palestinierna i Libanon samtidigt som de behandlar palestinierna i Gaza som fiender, säger lägerchefen Abu Mujahed med hänvisning till Israels återockupation av delar av Gaza och tillfångatagandet av en rad Hamaspolitiker där den senaste månaden.
Han bryr sig inte ens om att påpeka att Shatilapalestinierna har goda skäl till djup misstro mot Israel. Dels flydde och fördrevs ju de och 700.000 andra palestinier från nuvarande Israel under al-Nakhba, Katastrofen, det stora judisk-arabiska kriget 1948.
Dels lät israeliska armén kristen libanesisk högermilis löpa amok i Shatila i september 1982 mitt under brinnande inbördeskrig, varvid över tusen flyktingar slaktades.
För ovanlighetens skull upplever sig dock palestinska flyktingar i Libanon nu ha hamnat i ett gemensamt elände med libaneserna.
Tidigare har under alla år palestinierna i Libanon behandlats som främmande och ovälkomna element, särskilt efter att Yassir Arafats PLO i början av 70-talet upprättade en väpnad palestinsk ministat i staten som sedan krossades av den israeliska invasionen 1982.
Till skillnad från Palestinaflyktingarna i Syrien, Jordanien och Irak har de aldrig fått medborgarskap eller annan normaliserad status, och de är utestängda från alla jobb i Libanon utom de allra minst eftertraktade, som exempelvis sophämtare, hantlangare vid byggen eller slakteribiträden.
I dag lider vi under samma israeliska aggression, vare sig vi är palestinier, libaneser, Hizbollahanhängare eller inte, utbrister doktor Saleh Marouf, föreståndare för en Röda halvmånens sjukstuga, som just nu bara har mediciner och andra resurser att ta emot direkta akutfall.
På andra sidan gränden sitter som vanligt sysslolösa unga män vid tehusen.
Några spelar biljard, andra tittar på tevekanalen al-Jazira. Alla applåderar och visslar av förtjusning när nyhetsuppläsaren meddelar att Hizbollahmilis samma morgon har skjutit ned en israelisk helikopter
i södra Libanon, en uppgift som
Israel förnekar.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=561123&previousRenderType=6
