Svara
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Något av det viktigaste och mest centrala är väl en "Om oss"-information, med t.ex. uppgiter om organisationsnummer och styrelsen?
Jag vet inte om de är mer pajasar än andra politiska partiers företrädare men brist på driv, idealism och visioner verkar åtminstone inte saknas.
Jag vet inte om de är mer pajasar än andra politiska partiers företrädare men brist på driv, idealism och visioner verkar åtminstone inte saknas.
Driv och idealism kan säkert finnas till del. Frågan är vad det resulterar i. Många livesändningar och stora utfästelser är trots allt inget kvalitetsbevis för en politisk organisation. Särskilt inte när ledaren inte ens kan hålla sina egna hålltider så medlemmarna får ofta sitta och vänta i flera timmar. Det uppfattas som oseriöst.
Jag håller med om behovet av tydlig organisationsinformation. En begriplig presentation av vilka som ansvarar för föreningen, hur besluten fattas och hur medlemmarna kan utkräva ansvar borde vara självklar för ett parti som vill göra demokratin mer direkt.
Det finns dessutom konkreta skäl att granska föreningsdemokratin. I Nacka tingsrätts dom den 15 mars 2024, mål T 2102-23, upphävdes merparten av besluten från årsmötet den 12 mars 2023, flera beslut från det extra årsmötet den 31 mars och besluten att utesluta L.W och en ytterligare medlem den 10 april. Här slog U.B prestige till, och ansåg det mer lukrativt att försöka bli av med kritikerna snarare än att lära sig något av sakfelen.
För tydlighetens skull fick L.W inte rätt i allt: hans angrepp på besluten från årsmötet 2022 och hans skadeståndsyrkande ogillades. Men domen ger konkret stöd för kritik mot hur föreningen hanterade sina möten och beslut under 2023.
Även den politiska modellen förtjänar betydligt mer granskning än den svepande formuleringen att ”folket ska bestämma”. I partiets egen FAQ beskrivs Knapptryckarna som ”det samlade folkets vilja”. Men hur fastställs den? Vilka deltar, vem formulerar alternativen och hur redovisas valdeltagandet? Ett resultat bland dem som väljer att delta är inte automatiskt representativt för hela befolkningen.
På frågan om röstmotorerna är säkra svarar partiet att de ska bli så säkra som möjligt och att en felaktig omröstning snabbt kan göras om. Det lämnar centrala frågor obesvarade: hur upptäcks fel, vem beslutar om omröstning och hur granskas systemet oberoende?
FAQ:n hävdar också att folkets insyn ska göra korruption omöjlig. Insyn kan underlätta granskning. Att den skulle omöjliggöra korruption är däremot ett mycket större löfte än vad resonemanget ger stöd för.
Dessvärre korrelerar inte hemsidans information med hur det brukar låta när U.B själv beskriver funktionen och Knapptryckarnas plats i pusslet – det har ändrats drastiskt från att utlova folkstyre med direktdemokratisk funktion, till "opinionsbildning".
Så min invändning gäller avståndet mellan anspråk och redovisad lösning. Den som vill ändra hur Sverige styrs måste tåla frågor om både den egna föreningsdemokratin och hur den föreslagna modellen ska fungera. Men kritiker är till syvende och sist inte ett välkomnat inslag trots att det brukar sägas att oliktänkande och frågor är välkomna.
Att kalla något folkstyre befriar det knappast från demokratisk granskning.
Citat:
Mycket kort: den föreningsrättsliga delen handlar om hur Knapptryckarna genomfört årsmöten, fattat beslut och uteslutit medlemmar. Nacka tingsrätt upphävde den 15 mars 2024 merparten av besluten från årsmötet i mars 2023, flera beslut från ett efterföljande extra årsmöte och besluten att utesluta två medlemmar. Kritiken har alltså konkret stöd i en dom.
Samtidigt ska senare avgöranden beskrivas korrekt. I mål T 8158-24 avvisade tingsrätten den 19 maj 2025 L.W talan eftersom han inte visat att han hade talerätt. Han ålades också att betala Knapptryckarnas rättegångskostnader. Det var en framgång för föreningen i det målet, men ingen sakprövning som slog fast att samtliga ifrågasatta mötesbeslut var korrekta.
Det principiellt besvärande är att en organisation som vill förnya Sveriges demokrati själv har fått centrala föreningsbeslut upphävda. Partiets litenhet gör konsekvenserna mindre, men frågan om trovärdighet kvarstår.
__________________________
Efter alla dessa år av U.B jamsande så är det kanske på sin plats att försöka sammanfatta resans gång en aning:
Hur blev det då så här?
För att förstå varför Knapptryckarna inte kommit längre behöver se till organisationens (brist på) utveckling. Min bedömning bygger på flera års egen granskning av partiets verksamhet och kommunikation.
Under de första åren fanns fler engagerade personer kring Ulf än vad dagens verksamhet ger intryck av. Bland dessa fanns H*nrietta H*llström (e), Em*l B*rg (i,o), B* J*nsson (o) och Jann*ca F*gur (i). Min bild är att dessa med tiden lämnade eller upphörde att arbeta aktivt i verksamheten. Jag gör inte anspråk på att känna varje persons skäl, och deras formella medlemskap ska skiljas från deras faktiska engagemang. Däremot vet jag att U.B av outgrundlig anledning låtsades som att deras fd vice B* fortsatt var kvar i partiet fastän han redan hade lämnat för länge sedan. Hursomhelst. Poängen är att den ursprungliga kretsen tunnades ut utan att någon motsvarande bredd och självständighet blev synlig.
Det är här frågan om personberoendet blir central. Under de år jag följt Knapptryckarna har U.B fortsatt vara verksamhetens självklara centrum. Min bedömning är att konflikten med L.W och de efterföljande rättsprocesserna har tagit en oproportionerligt stor plats i den offentliga kommunikationen, medan arbetet med att utveckla och förklara den politiska funktionen hamnat i bakgrunden. För att tala klarspråk så har den avstannat totalt.
Att rättstvister tar tid och kraft är begripligt. Men om en organisation beskriver sig som en rikstäckande folkrörelse borde arbetet kunna fortsätta även när grundaren är upptagen med en medlemskonflikt. Särskilt då U.B själv hävdat att både advokater och jurister har skött detta. Ett område som U.B alltså inte själv behärskar. Andra styrelseledamöter, arbetsgrupper och lokala företrädare borde kunna driva verksamheten vidare med egna mandat. Annars uppstår den rimliga frågan hur mycket av rörelsen som faktiskt fungerar oberoende av U.B.
Om företrädarna anser att arbetet har fortsatt i betydande omfattning får de gärna visa vad som genomförts, av vilka och med vilka resultat. Det är mer upplysande än ännu en försäkran om att allt kommer att fungera när partiet väl fått mandat.
Samma fråga gäller den interna kritiken. Konflikten har faktiskt omfattat uteslutningsbeslut, och tingsrätten upphävde 2024 besluten från april 2023 att utesluta de kritiska medlemmarna. Det bevisar inte att varje kritiker hotas med uteslutning. Däremot ger det konkreta skäl att fråga hur organisationen hanterar oenighet och vilka möjligheter medlemmarna har att utkräva ansvar.
Hur ska en funktion för direktdemokrati kunna utvecklas, granskas och rättas till om invändningar behandlas som illojalitet? Och hur ska företrädarna fungera i riksdagen om organisationens arbete är så beroende av en enda persons medverkan?
Min invändning är därför större än att U.B har prioriterat fel. Knapptryckarna behöver visa att det finns en organisation som kan arbeta självständigt, hantera kritik och överleva sin grundares frånvaro. Efter flera års verksamhet borde den förmågan gå att demonstrera i praktiken.
//Kardinalen
__________________
Senast redigerad av Cardinalis-Griseo 2026-10-26 kl. 15:05.
Senast redigerad av Cardinalis-Griseo 2026-10-26 kl. 15:05.
Citat:
Jag fattar fortfarande inte vad själva problemen handlade om? Att partiledare var för auktoritär och inte bryr sig om medlemmarnas vilja . . .eller vad?
Driv och idealism kan säkert finnas till del. Frågan är vad det resulterar i. Många livesändningar och stora utfästelser är trots allt inget kvalitetsbevis för en politisk organisation. Särskilt inte när ledaren inte ens kan hålla sina egna hålltider så medlemmarna får ofta sitta och vänta i flera timmar. Det uppfattas som oseriöst.
Jag håller med om behovet av tydlig organisationsinformation. En begriplig presentation av vilka som ansvarar för föreningen, hur besluten fattas och hur medlemmarna kan utkräva ansvar borde vara självklar för ett parti som vill göra demokratin mer direkt.
Det finns dessutom konkreta skäl att granska föreningsdemokratin. I Nacka tingsrätts dom den 15 mars 2024, mål T 2102-23, upphävdes merparten av besluten från årsmötet den 12 mars 2023, flera beslut från det extra årsmötet den 31 mars och besluten att utesluta L.W och en ytterligare medlem den 10 april. Här slog U.B prestige till, och ansåg det mer lukrativt att försöka bli av med kritikerna snarare än att lära sig något av sakfelen.
För tydlighetens skull fick L.W inte rätt i allt: hans angrepp på besluten från årsmötet 2022 och hans skadeståndsyrkande ogillades. Men domen ger konkret stöd för kritik mot hur föreningen hanterade sina möten och beslut under 2023.
Även den politiska modellen förtjänar betydligt mer granskning än den svepande formuleringen att ”folket ska bestämma”. I partiets egen FAQ beskrivs Knapptryckarna som ”det samlade folkets vilja”. Men hur fastställs den? Vilka deltar, vem formulerar alternativen och hur redovisas valdeltagandet? Ett resultat bland dem som väljer att delta är inte automatiskt representativt för hela befolkningen.
På frågan om röstmotorerna är säkra svarar partiet att de ska bli så säkra som möjligt och att en felaktig omröstning snabbt kan göras om. Det lämnar centrala frågor obesvarade: hur upptäcks fel, vem beslutar om omröstning och hur granskas systemet oberoende?
FAQ:n hävdar också att folkets insyn ska göra korruption omöjlig. Insyn kan underlätta granskning. Att den skulle omöjliggöra korruption är däremot ett mycket större löfte än vad resonemanget ger stöd för.
Dessvärre korrelerar inte hemsidans information med hur det brukar låta när U.B själv beskriver funktionen och Knapptryckarnas plats i pusslet – det har ändrats drastiskt från att utlova folkstyre med direktdemokratisk funktion, till "opinionsbildning".
Så min invändning gäller avståndet mellan anspråk och redovisad lösning. Den som vill ändra hur Sverige styrs måste tåla frågor om både den egna föreningsdemokratin och hur den föreslagna modellen ska fungera. Men kritiker är till syvende och sist inte ett välkomnat inslag trots att det brukar sägas att oliktänkande och frågor är välkomna.
Att kalla något folkstyre befriar det knappast från demokratisk granskning.
Mycket kort: den föreningsrättsliga delen handlar om hur Knapptryckarna genomfört årsmöten, fattat beslut och uteslutit medlemmar. Nacka tingsrätt upphävde den 15 mars 2024 merparten av besluten från årsmötet i mars 2023, flera beslut från ett efterföljande extra årsmöte och besluten att utesluta två medlemmar. Kritiken har alltså konkret stöd i en dom.
Samtidigt ska senare avgöranden beskrivas korrekt. I mål T 8158-24 avvisade tingsrätten den 19 maj 2025 L.W talan eftersom han inte visat att han hade talerätt. Han ålades också att betala Knapptryckarnas rättegångskostnader. Det var en framgång för föreningen i det målet, men ingen sakprövning som slog fast att samtliga ifrågasatta mötesbeslut var korrekta.
Det principiellt besvärande är att en organisation som vill förnya Sveriges demokrati själv har fått centrala föreningsbeslut upphävda. Partiets litenhet gör konsekvenserna mindre, men frågan om trovärdighet kvarstår.
__________________________
Efter alla dessa år av U.B jamsande så är det kanske på sin plats att försöka sammanfatta resans gång en aning:
Hur blev det då så här?
För att förstå varför Knapptryckarna inte kommit längre behöver se till organisationens (brist på) utveckling. Min bedömning bygger på flera års egen granskning av partiets verksamhet och kommunikation.
Under de första åren fanns fler engagerade personer kring Ulf än vad dagens verksamhet ger intryck av. Bland dessa fanns H*nrietta H*llström (e), Em*l B*rg (i,o), B* J*nsson (o) och Jann*ca F*gur (i). Min bild är att dessa med tiden lämnade eller upphörde att arbeta aktivt i verksamheten. Jag gör inte anspråk på att känna varje persons skäl, och deras formella medlemskap ska skiljas från deras faktiska engagemang. Däremot vet jag att U.B av outgrundlig anledning låtsades som att deras fd vice B* fortsatt var kvar i partiet fastän han redan hade lämnat för länge sedan. Hursomhelst. Poängen är att den ursprungliga kretsen tunnades ut utan att någon motsvarande bredd och självständighet blev synlig.
Det är här frågan om personberoendet blir central. Under de år jag följt Knapptryckarna har U.B fortsatt vara verksamhetens självklara centrum. Min bedömning är att konflikten med L.W och de efterföljande rättsprocesserna har tagit en oproportionerligt stor plats i den offentliga kommunikationen, medan arbetet med att utveckla och förklara den politiska funktionen hamnat i bakgrunden. För att tala klarspråk så har den avstannat totalt.
Att rättstvister tar tid och kraft är begripligt. Men om en organisation beskriver sig som en rikstäckande folkrörelse borde arbetet kunna fortsätta även när grundaren är upptagen med en medlemskonflikt. Särskilt då U.B själv hävdat att både advokater och jurister har skött detta. Ett område som U.B alltså inte själv behärskar. Andra styrelseledamöter, arbetsgrupper och lokala företrädare borde kunna driva verksamheten vidare med egna mandat. Annars uppstår den rimliga frågan hur mycket av rörelsen som faktiskt fungerar oberoende av U.B.
Om företrädarna anser att arbetet har fortsatt i betydande omfattning får de gärna visa vad som genomförts, av vilka och med vilka resultat. Det är mer upplysande än ännu en försäkran om att allt kommer att fungera när partiet väl fått mandat.
Samma fråga gäller den interna kritiken. Konflikten har faktiskt omfattat uteslutningsbeslut, och tingsrätten upphävde 2024 besluten från april 2023 att utesluta de kritiska medlemmarna. Det bevisar inte att varje kritiker hotas med uteslutning. Däremot ger det konkreta skäl att fråga hur organisationen hanterar oenighet och vilka möjligheter medlemmarna har att utkräva ansvar.
Hur ska en funktion för direktdemokrati kunna utvecklas, granskas och rättas till om invändningar behandlas som illojalitet? Och hur ska företrädarna fungera i riksdagen om organisationens arbete är så beroende av en enda persons medverkan?
Min invändning är därför större än att U.B har prioriterat fel. Knapptryckarna behöver visa att det finns en organisation som kan arbeta självständigt, hantera kritik och överleva sin grundares frånvaro. Efter flera års verksamhet borde den förmågan gå att demonstrera i praktiken.
//Kardinalen
Jag håller med om behovet av tydlig organisationsinformation. En begriplig presentation av vilka som ansvarar för föreningen, hur besluten fattas och hur medlemmarna kan utkräva ansvar borde vara självklar för ett parti som vill göra demokratin mer direkt.
Det finns dessutom konkreta skäl att granska föreningsdemokratin. I Nacka tingsrätts dom den 15 mars 2024, mål T 2102-23, upphävdes merparten av besluten från årsmötet den 12 mars 2023, flera beslut från det extra årsmötet den 31 mars och besluten att utesluta L.W och en ytterligare medlem den 10 april. Här slog U.B prestige till, och ansåg det mer lukrativt att försöka bli av med kritikerna snarare än att lära sig något av sakfelen.
För tydlighetens skull fick L.W inte rätt i allt: hans angrepp på besluten från årsmötet 2022 och hans skadeståndsyrkande ogillades. Men domen ger konkret stöd för kritik mot hur föreningen hanterade sina möten och beslut under 2023.
Även den politiska modellen förtjänar betydligt mer granskning än den svepande formuleringen att ”folket ska bestämma”. I partiets egen FAQ beskrivs Knapptryckarna som ”det samlade folkets vilja”. Men hur fastställs den? Vilka deltar, vem formulerar alternativen och hur redovisas valdeltagandet? Ett resultat bland dem som väljer att delta är inte automatiskt representativt för hela befolkningen.
På frågan om röstmotorerna är säkra svarar partiet att de ska bli så säkra som möjligt och att en felaktig omröstning snabbt kan göras om. Det lämnar centrala frågor obesvarade: hur upptäcks fel, vem beslutar om omröstning och hur granskas systemet oberoende?
FAQ:n hävdar också att folkets insyn ska göra korruption omöjlig. Insyn kan underlätta granskning. Att den skulle omöjliggöra korruption är däremot ett mycket större löfte än vad resonemanget ger stöd för.
Dessvärre korrelerar inte hemsidans information med hur det brukar låta när U.B själv beskriver funktionen och Knapptryckarnas plats i pusslet – det har ändrats drastiskt från att utlova folkstyre med direktdemokratisk funktion, till "opinionsbildning".
Så min invändning gäller avståndet mellan anspråk och redovisad lösning. Den som vill ändra hur Sverige styrs måste tåla frågor om både den egna föreningsdemokratin och hur den föreslagna modellen ska fungera. Men kritiker är till syvende och sist inte ett välkomnat inslag trots att det brukar sägas att oliktänkande och frågor är välkomna.
Att kalla något folkstyre befriar det knappast från demokratisk granskning.
Mycket kort: den föreningsrättsliga delen handlar om hur Knapptryckarna genomfört årsmöten, fattat beslut och uteslutit medlemmar. Nacka tingsrätt upphävde den 15 mars 2024 merparten av besluten från årsmötet i mars 2023, flera beslut från ett efterföljande extra årsmöte och besluten att utesluta två medlemmar. Kritiken har alltså konkret stöd i en dom.
Samtidigt ska senare avgöranden beskrivas korrekt. I mål T 8158-24 avvisade tingsrätten den 19 maj 2025 L.W talan eftersom han inte visat att han hade talerätt. Han ålades också att betala Knapptryckarnas rättegångskostnader. Det var en framgång för föreningen i det målet, men ingen sakprövning som slog fast att samtliga ifrågasatta mötesbeslut var korrekta.
Det principiellt besvärande är att en organisation som vill förnya Sveriges demokrati själv har fått centrala föreningsbeslut upphävda. Partiets litenhet gör konsekvenserna mindre, men frågan om trovärdighet kvarstår.
__________________________
Efter alla dessa år av U.B jamsande så är det kanske på sin plats att försöka sammanfatta resans gång en aning:
Hur blev det då så här?
För att förstå varför Knapptryckarna inte kommit längre behöver se till organisationens (brist på) utveckling. Min bedömning bygger på flera års egen granskning av partiets verksamhet och kommunikation.
Under de första åren fanns fler engagerade personer kring Ulf än vad dagens verksamhet ger intryck av. Bland dessa fanns H*nrietta H*llström (e), Em*l B*rg (i,o), B* J*nsson (o) och Jann*ca F*gur (i). Min bild är att dessa med tiden lämnade eller upphörde att arbeta aktivt i verksamheten. Jag gör inte anspråk på att känna varje persons skäl, och deras formella medlemskap ska skiljas från deras faktiska engagemang. Däremot vet jag att U.B av outgrundlig anledning låtsades som att deras fd vice B* fortsatt var kvar i partiet fastän han redan hade lämnat för länge sedan. Hursomhelst. Poängen är att den ursprungliga kretsen tunnades ut utan att någon motsvarande bredd och självständighet blev synlig.
Det är här frågan om personberoendet blir central. Under de år jag följt Knapptryckarna har U.B fortsatt vara verksamhetens självklara centrum. Min bedömning är att konflikten med L.W och de efterföljande rättsprocesserna har tagit en oproportionerligt stor plats i den offentliga kommunikationen, medan arbetet med att utveckla och förklara den politiska funktionen hamnat i bakgrunden. För att tala klarspråk så har den avstannat totalt.
Att rättstvister tar tid och kraft är begripligt. Men om en organisation beskriver sig som en rikstäckande folkrörelse borde arbetet kunna fortsätta även när grundaren är upptagen med en medlemskonflikt. Särskilt då U.B själv hävdat att både advokater och jurister har skött detta. Ett område som U.B alltså inte själv behärskar. Andra styrelseledamöter, arbetsgrupper och lokala företrädare borde kunna driva verksamheten vidare med egna mandat. Annars uppstår den rimliga frågan hur mycket av rörelsen som faktiskt fungerar oberoende av U.B.
Om företrädarna anser att arbetet har fortsatt i betydande omfattning får de gärna visa vad som genomförts, av vilka och med vilka resultat. Det är mer upplysande än ännu en försäkran om att allt kommer att fungera när partiet väl fått mandat.
Samma fråga gäller den interna kritiken. Konflikten har faktiskt omfattat uteslutningsbeslut, och tingsrätten upphävde 2024 besluten från april 2023 att utesluta de kritiska medlemmarna. Det bevisar inte att varje kritiker hotas med uteslutning. Däremot ger det konkreta skäl att fråga hur organisationen hanterar oenighet och vilka möjligheter medlemmarna har att utkräva ansvar.
Hur ska en funktion för direktdemokrati kunna utvecklas, granskas och rättas till om invändningar behandlas som illojalitet? Och hur ska företrädarna fungera i riksdagen om organisationens arbete är så beroende av en enda persons medverkan?
Min invändning är därför större än att U.B har prioriterat fel. Knapptryckarna behöver visa att det finns en organisation som kan arbeta självständigt, hantera kritik och överleva sin grundares frånvaro. Efter flera års verksamhet borde den förmågan gå att demonstrera i praktiken.
//Kardinalen
Citat:
Även den politiska modellen förtjänar betydligt mer granskning än den svepande formuleringen att ”folket ska bestämma”. I partiets egen FAQ beskrivs Knapptryckarna som ”det samlade folkets vilja”. Men hur fastställs den? Vilka deltar, vem formulerar alternativen och hur redovisas valdeltagandet? Ett resultat bland dem som väljer att delta är inte automatiskt representativt för hela befolkningen.
På frågan om röstmotorerna är säkra svarar partiet att de ska bli så säkra som möjligt och att en felaktig omröstning snabbt kan göras om. Det lämnar centrala frågor obesvarade: hur upptäcks fel, vem beslutar om omröstning och hur granskas systemet oberoende?
FAQ:n hävdar också att folkets insyn ska göra korruption omöjlig. Insyn kan underlätta granskning. Att den skulle omöjliggöra korruption är däremot ett mycket större löfte än vad resonemanget ger stöd för.
På frågan om röstmotorerna är säkra svarar partiet att de ska bli så säkra som möjligt och att en felaktig omröstning snabbt kan göras om. Det lämnar centrala frågor obesvarade: hur upptäcks fel, vem beslutar om omröstning och hur granskas systemet oberoende?
FAQ:n hävdar också att folkets insyn ska göra korruption omöjlig. Insyn kan underlätta granskning. Att den skulle omöjliggöra korruption är däremot ett mycket större löfte än vad resonemanget ger stöd för.
Som jag fattat det är bl.a detta som skiljer knapptyckarna från Direktdemokraterna.
KT använder "folkets vilja" som ett billigt säljargument för att egentligen föra sin egen politik.
De smutsar ner begreppet direktdemokrati.
Citat:
Det får väl avhopparna själva berätta om tänker jag. Den fd vice hade skrivit en artikel i ämnet men den är dessvärre borta sedan vederbörande lade ned sin hemsida.Fritt taget ur minnet så handlade det om toppstyre av U.B med minskat fokus på rörelsens huvudsyfte (folkomröstningar i alla stora frågor genom implementering av direktdemokratisk funktion i Sveriges statsskick) och handlade desto mer om ledargestaltens prestige, ego och insamling av pengar.
Citat:
Helt enig. Det finns inga som helst indikationer på att Knapptryckarna eller dess sk budbärare är förespråkare för en fungerande direktdemokrati.//Kardinalen
Citat:
Driv och idealism kan säkert finnas till del. Frågan är vad det resulterar i. Många livesändningar och stora utfästelser är trots allt inget kvalitetsbevis för en politisk organisation. Särskilt inte när ledaren inte ens kan hålla sina egna hålltider så medlemmarna får ofta sitta och vänta i flera timmar. Det uppfattas som oseriöst.
Jag håller med om behovet av tydlig organisationsinformation. En begriplig presentation av vilka som ansvarar för föreningen, hur besluten fattas och hur medlemmarna kan utkräva ansvar borde vara självklar för ett parti som vill göra demokratin mer direkt.
Det finns dessutom konkreta skäl att granska föreningsdemokratin. I Nacka tingsrätts dom den 15 mars 2024, mål T 2102-23, upphävdes merparten av besluten från årsmötet den 12 mars 2023, flera beslut från det extra årsmötet den 31 mars och besluten att utesluta L.W och en ytterligare medlem den 10 april. Här slog U.B prestige till, och ansåg det mer lukrativt att försöka bli av med kritikerna snarare än att lära sig något av sakfelen.
För tydlighetens skull fick L.W inte rätt i allt: hans angrepp på besluten från årsmötet 2022 och hans skadeståndsyrkande ogillades. Men domen ger konkret stöd för kritik mot hur föreningen hanterade sina möten och beslut under 2023.
Även den politiska modellen förtjänar betydligt mer granskning än den svepande formuleringen att ”folket ska bestämma”. I partiets egen FAQ beskrivs Knapptryckarna som ”det samlade folkets vilja”. Men hur fastställs den? Vilka deltar, vem formulerar alternativen och hur redovisas valdeltagandet? Ett resultat bland dem som väljer att delta är inte automatiskt representativt för hela befolkningen.
På frågan om röstmotorerna är säkra svarar partiet att de ska bli så säkra som möjligt och att en felaktig omröstning snabbt kan göras om. Det lämnar centrala frågor obesvarade: hur upptäcks fel, vem beslutar om omröstning och hur granskas systemet oberoende?
FAQ:n hävdar också att folkets insyn ska göra korruption omöjlig. Insyn kan underlätta granskning. Att den skulle omöjliggöra korruption är däremot ett mycket större löfte än vad resonemanget ger stöd för.
Dessvärre korrelerar inte hemsidans information med hur det brukar låta när U.B själv beskriver funktionen och Knapptryckarnas plats i pusslet – det har ändrats drastiskt från att utlova folkstyre med direktdemokratisk funktion, till "opinionsbildning".
Så min invändning gäller avståndet mellan anspråk och redovisad lösning. Den som vill ändra hur Sverige styrs måste tåla frågor om både den egna föreningsdemokratin och hur den föreslagna modellen ska fungera. Men kritiker är till syvende och sist inte ett välkomnat inslag trots att det brukar sägas att oliktänkande och frågor är välkomna.
Att kalla något folkstyre befriar det knappast från demokratisk granskning.
Mycket kort: den föreningsrättsliga delen handlar om hur Knapptryckarna genomfört årsmöten, fattat beslut och uteslutit medlemmar. Nacka tingsrätt upphävde den 15 mars 2024 merparten av besluten från årsmötet i mars 2023, flera beslut från ett efterföljande extra årsmöte och besluten att utesluta två medlemmar. Kritiken har alltså konkret stöd i en dom.
Samtidigt ska senare avgöranden beskrivas korrekt. I mål T 8158-24 avvisade tingsrätten den 19 maj 2025 L.W talan eftersom han inte visat att han hade talerätt. Han ålades också att betala Knapptryckarnas rättegångskostnader. Det var en framgång för föreningen i det målet, men ingen sakprövning som slog fast att samtliga ifrågasatta mötesbeslut var korrekta.
Det principiellt besvärande är att en organisation som vill förnya Sveriges demokrati själv har fått centrala föreningsbeslut upphävda. Partiets litenhet gör konsekvenserna mindre, men frågan om trovärdighet kvarstår.
__________________________
Efter alla dessa år av U.B jamsande så är det kanske på sin plats att försöka sammanfatta resans gång en aning:
Hur blev det då så här?
För att förstå varför Knapptryckarna inte kommit längre behöver se till organisationens (brist på) utveckling. Min bedömning bygger på flera års egen granskning av partiets verksamhet och kommunikation.
Under de första åren fanns fler engagerade personer kring Ulf än vad dagens verksamhet ger intryck av. Bland dessa fanns H*nrietta H*llström (e), Em*l B*rg (i,o), B* J*nsson (o) och Jann*ca F*gur (i). Min bild är att dessa med tiden lämnade eller upphörde att arbeta aktivt i verksamheten. Jag gör inte anspråk på att känna varje persons skäl, och deras formella medlemskap ska skiljas från deras faktiska engagemang. Däremot vet jag att U.B av outgrundlig anledning låtsades som att deras fd vice B* fortsatt var kvar i partiet fastän han redan hade lämnat för länge sedan. Hursomhelst. Poängen är att den ursprungliga kretsen tunnades ut utan att någon motsvarande bredd och självständighet blev synlig.
Det är här frågan om personberoendet blir central. Under de år jag följt Knapptryckarna har U.B fortsatt vara verksamhetens självklara centrum. Min bedömning är att konflikten med L.W och de efterföljande rättsprocesserna har tagit en oproportionerligt stor plats i den offentliga kommunikationen, medan arbetet med att utveckla och förklara den politiska funktionen hamnat i bakgrunden. För att tala klarspråk så har den avstannat totalt.
Att rättstvister tar tid och kraft är begripligt. Men om en organisation beskriver sig som en rikstäckande folkrörelse borde arbetet kunna fortsätta även när grundaren är upptagen med en medlemskonflikt. Särskilt då U.B själv hävdat att både advokater och jurister har skött detta. Ett område som U.B alltså inte själv behärskar. Andra styrelseledamöter, arbetsgrupper och lokala företrädare borde kunna driva verksamheten vidare med egna mandat. Annars uppstår den rimliga frågan hur mycket av rörelsen som faktiskt fungerar oberoende av U.B.
Om företrädarna anser att arbetet har fortsatt i betydande omfattning får de gärna visa vad som genomförts, av vilka och med vilka resultat. Det är mer upplysande än ännu en försäkran om att allt kommer att fungera när partiet väl fått mandat.
Samma fråga gäller den interna kritiken. Konflikten har faktiskt omfattat uteslutningsbeslut, och tingsrätten upphävde 2024 besluten från april 2023 att utesluta de kritiska medlemmarna. Det bevisar inte att varje kritiker hotas med uteslutning. Däremot ger det konkreta skäl att fråga hur organisationen hanterar oenighet och vilka möjligheter medlemmarna har att utkräva ansvar.
Hur ska en funktion för direktdemokrati kunna utvecklas, granskas och rättas till om invändningar behandlas som illojalitet? Och hur ska företrädarna fungera i riksdagen om organisationens arbete är så beroende av en enda persons medverkan?
Min invändning är därför större än att U.B har prioriterat fel. Knapptryckarna behöver visa att det finns en organisation som kan arbeta självständigt, hantera kritik och överleva sin grundares frånvaro. Efter flera års verksamhet borde den förmågan gå att demonstrera i praktiken.
//Kardinalen
Jag håller med om behovet av tydlig organisationsinformation. En begriplig presentation av vilka som ansvarar för föreningen, hur besluten fattas och hur medlemmarna kan utkräva ansvar borde vara självklar för ett parti som vill göra demokratin mer direkt.
Det finns dessutom konkreta skäl att granska föreningsdemokratin. I Nacka tingsrätts dom den 15 mars 2024, mål T 2102-23, upphävdes merparten av besluten från årsmötet den 12 mars 2023, flera beslut från det extra årsmötet den 31 mars och besluten att utesluta L.W och en ytterligare medlem den 10 april. Här slog U.B prestige till, och ansåg det mer lukrativt att försöka bli av med kritikerna snarare än att lära sig något av sakfelen.
För tydlighetens skull fick L.W inte rätt i allt: hans angrepp på besluten från årsmötet 2022 och hans skadeståndsyrkande ogillades. Men domen ger konkret stöd för kritik mot hur föreningen hanterade sina möten och beslut under 2023.
Även den politiska modellen förtjänar betydligt mer granskning än den svepande formuleringen att ”folket ska bestämma”. I partiets egen FAQ beskrivs Knapptryckarna som ”det samlade folkets vilja”. Men hur fastställs den? Vilka deltar, vem formulerar alternativen och hur redovisas valdeltagandet? Ett resultat bland dem som väljer att delta är inte automatiskt representativt för hela befolkningen.
På frågan om röstmotorerna är säkra svarar partiet att de ska bli så säkra som möjligt och att en felaktig omröstning snabbt kan göras om. Det lämnar centrala frågor obesvarade: hur upptäcks fel, vem beslutar om omröstning och hur granskas systemet oberoende?
FAQ:n hävdar också att folkets insyn ska göra korruption omöjlig. Insyn kan underlätta granskning. Att den skulle omöjliggöra korruption är däremot ett mycket större löfte än vad resonemanget ger stöd för.
Dessvärre korrelerar inte hemsidans information med hur det brukar låta när U.B själv beskriver funktionen och Knapptryckarnas plats i pusslet – det har ändrats drastiskt från att utlova folkstyre med direktdemokratisk funktion, till "opinionsbildning".
Så min invändning gäller avståndet mellan anspråk och redovisad lösning. Den som vill ändra hur Sverige styrs måste tåla frågor om både den egna föreningsdemokratin och hur den föreslagna modellen ska fungera. Men kritiker är till syvende och sist inte ett välkomnat inslag trots att det brukar sägas att oliktänkande och frågor är välkomna.
Att kalla något folkstyre befriar det knappast från demokratisk granskning.
Mycket kort: den föreningsrättsliga delen handlar om hur Knapptryckarna genomfört årsmöten, fattat beslut och uteslutit medlemmar. Nacka tingsrätt upphävde den 15 mars 2024 merparten av besluten från årsmötet i mars 2023, flera beslut från ett efterföljande extra årsmöte och besluten att utesluta två medlemmar. Kritiken har alltså konkret stöd i en dom.
Samtidigt ska senare avgöranden beskrivas korrekt. I mål T 8158-24 avvisade tingsrätten den 19 maj 2025 L.W talan eftersom han inte visat att han hade talerätt. Han ålades också att betala Knapptryckarnas rättegångskostnader. Det var en framgång för föreningen i det målet, men ingen sakprövning som slog fast att samtliga ifrågasatta mötesbeslut var korrekta.
Det principiellt besvärande är att en organisation som vill förnya Sveriges demokrati själv har fått centrala föreningsbeslut upphävda. Partiets litenhet gör konsekvenserna mindre, men frågan om trovärdighet kvarstår.
__________________________
Efter alla dessa år av U.B jamsande så är det kanske på sin plats att försöka sammanfatta resans gång en aning:
Hur blev det då så här?
För att förstå varför Knapptryckarna inte kommit längre behöver se till organisationens (brist på) utveckling. Min bedömning bygger på flera års egen granskning av partiets verksamhet och kommunikation.
Under de första åren fanns fler engagerade personer kring Ulf än vad dagens verksamhet ger intryck av. Bland dessa fanns H*nrietta H*llström (e), Em*l B*rg (i,o), B* J*nsson (o) och Jann*ca F*gur (i). Min bild är att dessa med tiden lämnade eller upphörde att arbeta aktivt i verksamheten. Jag gör inte anspråk på att känna varje persons skäl, och deras formella medlemskap ska skiljas från deras faktiska engagemang. Däremot vet jag att U.B av outgrundlig anledning låtsades som att deras fd vice B* fortsatt var kvar i partiet fastän han redan hade lämnat för länge sedan. Hursomhelst. Poängen är att den ursprungliga kretsen tunnades ut utan att någon motsvarande bredd och självständighet blev synlig.
Det är här frågan om personberoendet blir central. Under de år jag följt Knapptryckarna har U.B fortsatt vara verksamhetens självklara centrum. Min bedömning är att konflikten med L.W och de efterföljande rättsprocesserna har tagit en oproportionerligt stor plats i den offentliga kommunikationen, medan arbetet med att utveckla och förklara den politiska funktionen hamnat i bakgrunden. För att tala klarspråk så har den avstannat totalt.
Att rättstvister tar tid och kraft är begripligt. Men om en organisation beskriver sig som en rikstäckande folkrörelse borde arbetet kunna fortsätta även när grundaren är upptagen med en medlemskonflikt. Särskilt då U.B själv hävdat att både advokater och jurister har skött detta. Ett område som U.B alltså inte själv behärskar. Andra styrelseledamöter, arbetsgrupper och lokala företrädare borde kunna driva verksamheten vidare med egna mandat. Annars uppstår den rimliga frågan hur mycket av rörelsen som faktiskt fungerar oberoende av U.B.
Om företrädarna anser att arbetet har fortsatt i betydande omfattning får de gärna visa vad som genomförts, av vilka och med vilka resultat. Det är mer upplysande än ännu en försäkran om att allt kommer att fungera när partiet väl fått mandat.
Samma fråga gäller den interna kritiken. Konflikten har faktiskt omfattat uteslutningsbeslut, och tingsrätten upphävde 2024 besluten från april 2023 att utesluta de kritiska medlemmarna. Det bevisar inte att varje kritiker hotas med uteslutning. Däremot ger det konkreta skäl att fråga hur organisationen hanterar oenighet och vilka möjligheter medlemmarna har att utkräva ansvar.
Hur ska en funktion för direktdemokrati kunna utvecklas, granskas och rättas till om invändningar behandlas som illojalitet? Och hur ska företrädarna fungera i riksdagen om organisationens arbete är så beroende av en enda persons medverkan?
Min invändning är därför större än att U.B har prioriterat fel. Knapptryckarna behöver visa att det finns en organisation som kan arbeta självständigt, hantera kritik och överleva sin grundares frånvaro. Efter flera års verksamhet borde den förmågan gå att demonstrera i praktiken.
//Kardinalen
Vad vill du säga egentligen?
Hela åtta inlägg?
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera