Riksbankens räntehöjningar under 2023 (sammanfogad tråd)

Sedan mitten på 1990-talet har trenden varit att hushållens skulder ökat mer än inkomsterna.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Hushallens-ekonomi/Hushallens-skulder/

"Den som är satt i skuld är icke fri"

Jag försöker en sista gång.
Titta på Herengracht indexet så ser du att över tid har priserna, fram till för ca 10-20 år sedan ALLTID konvergerat mot en hyfsat konstant värde.

Utifrån detta förefaller det vara ytterst sannolikt, givet var priserna ligger i indexet nu, att vi lär få se ett MYCKET stort fall i priserna på bostäder då fastighetsvärdena har ALDRIG (på drygt 400 år) legat så här långt från väntevärdet.Alternativt så har något inträffat som gjort att indexet numera slutat fungera efter drygt 400 år.
Ingen har ens lagt fram ett försök till rationell förklaring (experterna på flashback undantagna) varför fastighetspriserna plötsligt skulle avvika från väntevärdet annat än tulpanlökar.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Tulpanmanin

Jag skulle förvisso kunna skriva en lång artikel om detta, men det är redan gjort varför jag föreslår att du försöker läsa på om Herengracht index då det finns ett otal artiklar (såväl vetenskapliga som mindre stringenta varianter) om detta ämne att ladda ner på nätet.

Notera dock:
Många blev förmögna just pga tulpanmanin, precis många har blivit förmögna på att köpa fastigheter.
Men precis som med tulpanmanin, kommer någon (läs väldigt många) få betala ett väldigt högt pris för fastighetsmanin.

Apropå diskussionen om det är en bra affär att köpa en bostad istället för att hyra;
Om syftet är spekulation dvs jag köper för att på kort eller lång sikt göra en vinst så skulle jag inte rekommendera det om du är tvungen att ta stora lån.
Köpa bostad kan vara en lågrisk kapitalplacering istf för aktier eller sparkonton om du avser att hyra ut och på så vis få avkastning eller om du har tänkt att bo relativt billigt och skuldfritt eller åtminstone till när du går i pension.
Har du råd att betala hälften av värdet cash så är det relativt riskfritt men det bygger på att du har god budgetmarginal på resten.
Bostadsägande är alltid en kostnad eftersom de kräver ständigt underhåll eller renoveringar för att inte tappa i värde.
Sverige har en problematisk bostadsform som kallas bostadsrätt. Det innebär i värsta fall att man samäger stora skulder tillsammans med en massa främmande människor.
Förutom att man själv är skuldsatt pga insatsen dubblerar man det sedan i samägandet.
Det funkade bra för 50 år sedan när det mera liknade en kooperativ ägandeform med låga insatser.
Sedan kom vansinnet med ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter.
Jaja jag vet att det finns välskötta skuldfria föreningar men det hör inte till vanligheten idag.
Sverige borde istället ha satsat på riktiga ägarlägenheter och låtit HSB varianten kvarstå som en kooperativ ägandeform där insatserna var reglerade och inte gick att pantsätta.

Utmärkt inlägg!

Du missar fortfarande att befolkningsökningen är progressiv och att alla människor måste bo någonstans. I tillägg till det gör urbaniseringen knappast att intresset för tulpaner ökar.

Jag håller med om att prisökningskurvan på fastigheter har varit alldeles för brant de senaste 30 åren, men detta beror också på ökad befolkning och ökad standard, tillsammans med hårdare miljölagstiftning. Priset på mark har också ökat, men inte alls lika mycket.

Vi kommer säkert se att kurvan planar ut och minskar något framöver, men att tro att vi kommer komma tillbaka till någon slags ”normalläge” i en 400 år gammal trend är bara naivt.

Fastigheter och tulpanlökar skiljer sig åt en aning.

Igen alla dina slutsatser är dragna rakt ur ditt eget arschle, varför det är väldigt svårt att föra en vettig diskussion.

Jag tror jag avslutar diskussionen med dig här, då du uppenbarligen anser dig ha bättre insikt en hela världens vetenskapliga kollektiv.

Och jag svar dig än en gång det går inte att göra en så förenklad analys som att enbart se på Herengracht indexet.

Delar länken igen:

http://archive.riksbank.se/Upload/ra.../ruth_kap2.pdf

citat från artikeln:

”bostäderna är övervärderade om
i. bostadspriserna ligger över sin långsiktiga trend
ii. bostadspriserna inte kan förklaras med fundamentala faktorer
iii. prognoser från modellerna indikerar sjunkande bostadspriser”

Rapporten ger förutom en bedömning av fastigheternas värde och bankernas risker en förklaring till hur man bedömer om bostäders värden är för höga eller rimliga.

Själv är jag övertygad om att priserna stigit för snabbt innan krisen började förra året.
Jag tror också att de kommer falla en del till och sedan ligga tämligen stabilt under en lång period.

Man måste också räkna in att om inflationen är hög så innebär även ett oförändrat pris en minskning av det reala bostadspriset. Det innebär att senaste årets prisfall varit större än vad siffrorna visar

Felet du gör är att du lägger allt för stor vikt vid en faktor Herengracht, punkt i. i rapporten ovan. Man måste göra en total bedömning av alla faktorer.

Skillnaden mellan oss är inte att vi tror på olika utveckling av priserna, vi är båda överens om att det var logiskt att de sjunkit och att de kommer sjunka ett tag till.

Skillnaden är nivån på fallet, jag tror på 20-25% i absoluta tal och som jag förstår dig så tror du på en enorm krasch(vilket är den enda logiska följen om man enbart ser på indexet), men jag kanske missförstår dig?

Priserna har i huvudsak stigit pga penningmängden ökat och pengar blivit allt billigare. Sen har reallöner ökat fram till och med år 2021, det har delvis underbyggt ökningen men en mindre del. I huvudsak är fastighetspriserna uppblåsta genom tillgångsinflation.
När priset på pengar ökar och tillväxtakten på penningmängden upphör så stoppas värdestegringen, fortsätter penningmängden att sjunka så kommer priserna att fortsätta att följa med ner.

Mitt i folkhemsbygget var Spara och Slösa verkligen barn av sin tid. Det handlade om att lära barnen värdet av pengar och att sparsamhet var en dygd. Som namnen tydligt uttrycker var tjejerna varandras motpoler. Slösaren var i allmänhet slarvig och kunde inte vänta med att slösa sina pengar på nöjen och konsumtion. Spara var däremot klok, ordningsam och eftertänksam och sparade sina slantar till något mer permanent och värdefullt. Nuförtiden är det inte riktigt på modet att spara, snarare ska man konsumera mera för att få hjulen att snurra. Och bankerna vill egentligen inte att vi ska spara, snarare ska vi investera i fonder, aktier etc. så att även bankhjulen snurrar? Idag har slöseri blivit en dygd.

Det varken du eller någon annan verkar förstå är att det endast, så vitt jag vet, existerar ett stort panel data material om fastigheter och det är just Herengracht indexet.

https://en.wikipedia.org/wiki/Panel_data
Det vill säga enda sättet att kunna genomföra en robust kvantitativ (läs matematisk) analys på fastigheter är via Herengracht indexet.
Alla andra 'analyser' är kvalitativa analyser, dvs killgissningar och slutsatser dragna ut ur arschlet.

--------------------------------------------------------
Nu kanske jag är en smula biased då jag har forskat inom ett tillämpat matematiskt område (teoretiker). Jag bör därför nämna det finns ytterst viktiga kvalitativa analyser som, rättfärdigt, belönats med nobelpris, men dessa är få och ytterst sällan förekommande.

Nja, priserna har även stigit rejält i reala termer (typ 150% över väntevärdet).
Allt detta kan enkelt utläsas ur Herengracht indexet, vilket ingen tycks vara intresserad av…

Sverige behöver ha ett "Volcker shock" där förra detta VD för de Amerikanska Riksbanken Paul Volcker höjde de dubbla utöver inflation. De resulterade ett massiv arbetslöshet. Varför Riksbanken inte gör så, är att många invandrare skulle förlora sina jobb och sin sikt skulle leda till oroligheter. Men låga höjningar kommer leda (bara min teori) ett stagnerad inflation. Och på lång sikt en devalveringen av de svenska kronan.

Plus 88% av svenskt GDP är bundet till bo lån.