Jag skrev följande kommentar och citat i tråden för
(FB) Sveriges agerande i Ukraina-frågan är en säkerhetspolitisk katastrof
Tycker det som skrivs är så pass bra, att den förtjänar en plats i den stora tråden.
Hur kan vi då förstå Ryssland? eller Varför ska mindre länder bli del av något större?
Citat:
Det första är att stora stater och folk har alltid varit ett problem för små stater och folk. Det gäller näringsliv, kultur, försvar och politik. Men det är inte alltid ett problem. I relationen mellan stora folk och små folk finns också inspiration, delaktighet och utbyte. Vi kan tänka på England i relationen till Skottland och Wales, Danmark i relationen till Tyskland, Belgien i relation till Frankrike. Den större staten dominerar i kraft av sin storlek, Ibland kan dominansen accelerera till ett övertagande av språk, kultur, ekonomi. Ryssland är i förhållande till alla sina grannar, utom Kina, den större staten.
Egot hos Putin
Citat:
Den ryska kulturens inre konflikt har kallats ”det stora ryska grälet” mellan de västinfluerade och slavofilerna. För slavofilerna står den egna etniciteten i centrum men på ett annat sätt än i Tredje riket. Där var rastänkandet insatt i ett evolutionärt tänkande, för slavofilerna är det präglat av historisk erfarenhet, kultur och religion. Slavofilerna, och dit hör Vladimir Putin, ser Västerlandet som degenererat, förfallet, självförstörande, men Ryssland däremot är sunt, fast grundat, kristet, gigantiskt. Det viktiga är här inte vad som är sant utan vad som upplevs som sant, t ex av Vladimir Putin. Den ryska självbilden på detta område kan givetvis vara en kraftkälla till gemensam samling, men den kan också öppna vägen för stora besvikelser och nederlag.
Ryssland på knä
Citat:
Till Rysslands traumata räknar Vladimir Putin de tre invasionerna västerifrån: Karl XII, Napoleon och Hitler. Alla misslyckades. Men det finns en invasion som lyckades, och den kom österifrån, mongolstormen på 1200-talet. Tiden under mongolerna hade en outplånlig lärdom: underkastelse.
Kraftkarlen är förebilden
Citat:
Vad är den ryska historiens svar på detta dilemma? Det är den starke mannen eller den starka personligheten. Det som är avgörande hos denne eller denna person är själva kraften. De må vara absurda och grymma som Ivan den förskräcklige. De må vara hänsynslösa som Peter I. De må vara omoraliska som Katarina II. De må vara förtryckande som Lenin och Stalin eller absurda som Vladimir Putin. Det enda och helt avgörande är att de är starka. Varför? Därför att Ryssland är hotat, österifrån och västerifrån och av sig självt.
Vi och De
Citat:
Vad är det Ryssland vill med sina grannar? Ryssland vill dominera. Ryssland vill ha klientstater. För att påminna dem om deras svaghet tar man gärna delar av deras territorium. Så gick det vid freden i Nystad 1721. I fredsvillkoren ingick att tsaren skulle utse tronföljare efter Ulrika Eleonora och allt framgent. Med hjälp av mutor och påtryckningar fick man en följsam svensk ledning. Finland, Polen, Rumänien, Georgien kan berätta samma historia. Detta är, högst sannolikt, målet även i Ukraina, Baltikum, Finland och Sverige. Om det inte tillfredsställer den ryska makten att ha oss som klientstater, finns lösningen att göra länder och områden till ryska provinser. Så gick det i hertigdömet Livland i Baltikum.
Visa mig min fiende, det var så Naipaul formulerade sin boktitel. Har vi verkligen sett den ryske diktatorn, den ryske generalen, den ryske bataljonhefen? Om vi hade fått tala med dem hade det sannolikt funnits aspekter i vår bild av Ryssland som de känt igen. Framförallt skulle de uppskattat att vi sökt förstå deras sätt att vara och deras sätt att handla, den ständigt närvarande ambivalensen, det mäktiga Ryssland som ständigt är det hotade Ryssland, det på alla plan överlägsna Ryssland som ändå är det underlägsna Ryssland. Det är ur en sådan ambivalens de skulle planera, besluta och handla. Även om Vladimir Putin ofta ljuger, så talar han sanning ur sin egen självförståelse, när han säger till oss: ”Vi är inte som ni.”
Slutligen. Förståelsen och vad kan/ska vi förvänta oss, av Ryssland?
Citat:
Det finns ett enda som man med säkerhet kan säga om Ryssland, att det är totalt oförutsägbart.” Det som sker i Ryssland, det sker snabbt och oväntat och det sker i gigantisk skala Ryssland är maximalistiskt, på gott och ont. Vill vi alls förstå Ryssland, skall vi helt och hållet lämna föreställningen om lagom bakom oss.
Ryssland förstår en sak. Hårt mot hårt.
Citaten hämtade från författaren som är docent vid Åbo Akademi, präst i Svenska Kyrkan och tidigare fältpräst vid Ing 2.
Hela artikeln finns här.
https://kkrva.se/ett-forsok-att-forsta-ryssland/