Citat:
Ursprungligen postat av
aikaik75
En klen sate som är både hustrumisshandlare och har alkoholproblem lär krypa till korset och erkänna tids nog. Det är lite av planen med alla omhäktningar att den misstänkte skall känna att han inte vet hur länge detta kan hålla på. Till slut vill man få ett avslut och väljer att erkänna.
Nej, så är "planen" inte alls. Regelverket säger att man häktar någon, nu pratar jag om mycket grova brott bl a, på 2 veckor på sannolika skäl, den första häktningen. Tingsrätten avgör om man når upp till sannolika skäl. Därefter blir det fyraveckorshäktningar. Den häktade har dock rätt till omhäktningsförhandling efter två veckor ändå, om denne vill detta. Det handlar hela tiden att föra utredningen framåt, att NFC skall analysera de fynd man skickat in osv. Men nån "plan" är det inte. Varje gång en omhäktnings skett så skrivs att "åtal skall ske senast" och ett datum fyra veckor framåt. Första häktningen är dock 2 veckor. Vid varje omkäktning läggs nya bevis fram. Dock visar man enbart så mycket som behövs. Åklagaren visar inte hela handen med ess. Det är helt upp till tingsrätten att godkänna varje omhäktning.
Ett erkännande är i och för sig bra. Men ingen utredning kan vila på enbart ett erkännande. Det skall bevisas. Utredningen skall vila på sin egen robusthet vare sig det finns ett erkännande eller ej. Såna kan tas tillbaka. Man avslutar inte en utredning pga att någon erkänner ett mord. F ö får man hålla en person häktad i max nio månader. Därefter krävs synnerliga skäl för att hålla personen häktad utan att väcka åtal.