Svara
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Snarlika saker har hänt. T ex när Sony kom från ingenstans och grabbade en stor marknadsandel med Playstation.
Du utgår på något sätt från att ingen har kapital och kan investera till sig en marknadsandel där något sitter på en stor marknadsandel och tar väl höga marginaler.
Jag skulle säga att varje försök att ta aningen hög marginaler lockar genast fram nya konkurrenter.
De som har monopolliknande positioner lyckas med det genom att ha så låga marginaler att det inte är lönt för någon annan att ta sig in i marknaden.
Nja, du sätter upp en bisarr förutsättning. Du säger att så fort någon annan tillverkar något blir du automatiskt ägare till det.
Det är lätt att tillverka syre. Inga problem alls. Men bor jag i staten och tillverkar syre så säger din förutsättning att du automatisk blir ägare till det.
Märker du själv vilka defekta retoriska grepp du tvingas ta till för att rättfärdiga dina föreställningar.
Du utgår på något sätt från att ingen har kapital och kan investera till sig en marknadsandel där något sitter på en stor marknadsandel och tar väl höga marginaler.
Jag skulle säga att varje försök att ta aningen hög marginaler lockar genast fram nya konkurrenter.
De som har monopolliknande positioner lyckas med det genom att ha så låga marginaler att det inte är lönt för någon annan att ta sig in i marknaden.
Nja, du sätter upp en bisarr förutsättning. Du säger att så fort någon annan tillverkar något blir du automatiskt ägare till det.
Det är lätt att tillverka syre. Inga problem alls. Men bor jag i staten och tillverkar syre så säger din förutsättning att du automatisk blir ägare till det.
Märker du själv vilka defekta retoriska grepp du tvingas ta till för att rättfärdiga dina föreställningar.
I den verkliga världen (till skillnad från i ekonomiska teoriböcker) finns något som heter naturliga monopol.
Det är fysiskt och ekonomiskt absurt att bygga tio parallella järnvägsspår eller tio konkurrerande vattenledningar till samma hus.
Den som äger den första ledningen har en total kontroll som ingen "entreprenör" kan utmana genom att bara vara "smartare".
Att påstå att "höga marginaler lockar konkurrenter" är en fantasi i dessa fall. Det lockar på sin höjd till sig politisk lobbying för att få ta del av monopolet, men det skapar aldrig en effektiv marknad.
Gisslan-ekonomi är kärnan i varför nyliberalismen havererar i mötet med välfärden. Du kan inte "shoppa runt" efter en annan akutmottagning när du har en hjärtinfarkt. Monopolisten i detta läge äger inte bara en vara, de äger din överlevnad. Priset blir då irrelevant för efterfrågan.
Du utgår från att det alltid finns "kapital" som vill utmana monopol. Men kapital är fegt. Kapital söker avkastning med minsta möjliga motstånd.
Varför skulle en investerare riskera miljarder på att utmana en etablerad jätte med 90 % marknadsandel när de istället kan investera i en ny nisch eller köpa in sig i monopolet?
Monopol tenderar att cementeras, inte lösas upp, eftersom kostnaden för att rubba dem är högre än den potentiella vinsten för en utmanare.
Vissa sektorer av mänskligt liv är för viktiga för att lämnas till marknadens nycker. När inträdesbarriären är för hög och behovet är omedelbart, blir marknaden inte en plats för frihet utan en plats för utpressning. Folkhemmets lösning att staten äger och förvaltar dessa monopol utan vinstintresse är den enda rationella vägen för att garantera medborgarnas frihet och överlevnad.
Att tro att "konkurrens" löser problemet med ägande av livsnödvändig infrastruktur är att leva i en retorisk drömvärld som inte tar hänsyn till fysiska realiteter eller mänsklig biologi.
Citat:
Om det finns någonting liberaler har är det väl ekonomi-kunskaper? Nationalekonomi är inte en objektiv kunskap på samma definitiva sätt som exempelvis matematik (även om jag tror att man kan se att viss ekonomisk politik tenderar att fungera bättre än annan - dock vill jag tillägga den för mig viktiga insikten att rätt ekonomisk politik beror på vilket land, samhälle och kultur det handlar om) men även om det finns skillnader inom nationalekonomi kan man räkna upp massor med nationalekonomer och forskning inom området som stödjer liberal ideologi. I jämförelse med andra ideologier är det så att det finns mycket socialism med vetenskaplig tyngd medan de åt det högerradikala och rentav fascistiskt hållet inte alls bidragit till renodlad nationalekonomisk forskning.
Liberalism är också en ideologi som alltid fått näring av ekonomisk forskning. Adam Smith är ett tidigt och viktigt exempel. Har man en bred definition av liberalism har Keynes varit viktig. Har man en snävare definition som menar att sann liberalism ska vara åt det libertarianska hållet kan man se vikten av en sådan som Milton Friedman.
Och dessutom: följande må vara spekulativt men min gissning är att liberala väljare tenderar att ha högt kunnande inom ekonomi. Vill man ha ett tecken på det som inte bara är en subjektiv bedömning så kan jag nämna att det finns forskning som tyder på att hög kunskap om ekonomi har ett samband med ett mer positivt perspektiv på frihandel.
Om man ska se principerna bakom liberal politisk övertygelse kan man kanske se en skillnad mellan en grund som är nationalekonomiskt vetenskaplig och än som är mer filosofisk. Här definierar jag dock liberalism i en snäv bemärkelse - inte Keynes och socialliberalism utan ett djupgående ställningstagande för fri marknad, minimal statlig makt och på området starkt försvar av individens rättigheter.
Den första grunden för liberal politik är tanken att liberal ekonomisk politik fungerar väl. Den mer filosofiska grunden är att fri marknad är moraliskt rätt. När jag var liberal var det filosofiska viktigast för mig. Idag är jag liberal i vissa bemärkelser - men i ekonomi är jag renodlad pragmatiker varav att jag stödjer liberal ekonomisk politik endast i den mån det fungerar. I den bemärkelsen kan jag dock se att liberal ekonomisk har visat sig verkligen funka - de historiska exemplen är otaliga.
Sedan vill jag säga att även om liberaler enligt mig tenderar att vara ekonomiskt kunniga så har de brister inom annan kunskap central för ett samhälle. 1900-talet må ha handlat mycket om ekonomisk politik i bemärkelsen kommunism vs kapitalism och omfattningen av välfärdsstaten och så vidare. Men när det kommer till de politiker som styr vårt land (och även annan samhälls-elit - de som leder svenskt näringsliv kan säkert sin ekonomi men saknar helt humanistiskt kunskap eller intresse för kultur) är min önskan inte mer ekonomisk kunskap utan seriös reflektion över filosofi och moral.
Liberalism är också en ideologi som alltid fått näring av ekonomisk forskning. Adam Smith är ett tidigt och viktigt exempel. Har man en bred definition av liberalism har Keynes varit viktig. Har man en snävare definition som menar att sann liberalism ska vara åt det libertarianska hållet kan man se vikten av en sådan som Milton Friedman.
Och dessutom: följande må vara spekulativt men min gissning är att liberala väljare tenderar att ha högt kunnande inom ekonomi. Vill man ha ett tecken på det som inte bara är en subjektiv bedömning så kan jag nämna att det finns forskning som tyder på att hög kunskap om ekonomi har ett samband med ett mer positivt perspektiv på frihandel.
Om man ska se principerna bakom liberal politisk övertygelse kan man kanske se en skillnad mellan en grund som är nationalekonomiskt vetenskaplig och än som är mer filosofisk. Här definierar jag dock liberalism i en snäv bemärkelse - inte Keynes och socialliberalism utan ett djupgående ställningstagande för fri marknad, minimal statlig makt och på området starkt försvar av individens rättigheter.
Den första grunden för liberal politik är tanken att liberal ekonomisk politik fungerar väl. Den mer filosofiska grunden är att fri marknad är moraliskt rätt. När jag var liberal var det filosofiska viktigast för mig. Idag är jag liberal i vissa bemärkelser - men i ekonomi är jag renodlad pragmatiker varav att jag stödjer liberal ekonomisk politik endast i den mån det fungerar. I den bemärkelsen kan jag dock se att liberal ekonomisk har visat sig verkligen funka - de historiska exemplen är otaliga.
Sedan vill jag säga att även om liberaler enligt mig tenderar att vara ekonomiskt kunniga så har de brister inom annan kunskap central för ett samhälle. 1900-talet må ha handlat mycket om ekonomisk politik i bemärkelsen kommunism vs kapitalism och omfattningen av välfärdsstaten och så vidare. Men när det kommer till de politiker som styr vårt land (och även annan samhälls-elit - de som leder svenskt näringsliv kan säkert sin ekonomi men saknar helt humanistiskt kunskap eller intresse för kultur) är min önskan inte mer ekonomisk kunskap utan seriös reflektion över filosofi och moral.
Problemet är att du behandlar nationalekonomin som en neutral extern domare, trots att fältet verkar inom institutioner som reproducerar liberala antaganden. Det är därför inte i sig ett bevis på liberalers "kunskap". Det är snarare ett auktoritetsargument som riskerar att bli cirkulärt.
Det starkare argumentet vore att visa konkret vad liberaler faktiskt haft rätt i -- exempelvis vilka ekonomiska mekanismer de förstått bättre än andra, vilka politiska åtgärder som gett goda resultat och vilka rivaliserande teorier som misslyckats, samt varför.
__________________
Senast redigerad av ViribusUnitis Igår kl. 09:53.
Senast redigerad av ViribusUnitis Igår kl. 09:53.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera