Min son beter sig märkligt - vad göra?

+1 sen är det bra att han läser flashback. Det är vi som representerar samhället. Här finns djupa komplexa diskussioner och även matematiska problem att sätta sig in i.

Boendet borde ha bättre koll på honom, så klart. Du behöver tala med LSS-handläggaren. Utreda. Se till att han får den hjälp han ska ha. Kanske annat boende. Kommuner kan vara svåra att att göra med men du behöver prata med ansvariga och försöka få ordning på detta.
Du kan ta kontakt med FUB https://www.fub.se/ och Funktionsrätt för vägledning https://funktionsratt.se/om-funktionsratt-sverige/kontakt/ de sistnämnda har lokala föreningar.

Låter som en Flashbackare.

Han låter som en typisk autist. Dom är inte dåliga men äter och sover i ovanliga mönster.

Har han någon diagnos, låter som psykos eller schizofren. Hoppas det ordnar sig.

En autist reagerar inte likadant som andra vid kris. Man kan inte förvänta sig det. Han kan troligen inte skapa egna rutiner och han verkar ha släppts vind för våg istället för att få hjälp med detta.

På ett LSS-boende ska man ju ha hjälp. Hur kommer det sig ens att han har skit som mikromat hemma? Jag vet att om han bor ensam i ett satellitboende med boendestöd så kommer stödet inte att uppmuntra honom till någon ansträngning, utan istället fostra ett tröstbeteende.

De säger aldrig att ska vi handla, laga mat och frysa in matlådor? Nej, de väljer lättaste vägen för sig själva. Köpa näringsfattig skit och uppmuntra att köpa chips och spela TV-spel. De uppmuntrar även att man tigger pengar av föräldrarna när man unnat sig för mycket. För de skiter i klienternas ekonomi.

Självklart kommer han reagera dels att han inte får leva ett vanligt liv, med personal som inte är lat, sedan kommer de hela tiden trycka på att han är mindre vettig och ge honom dålig självkänsla. De låter honom inte göra något som han kan känna sig duktig för.

När han då reagerar, då anses han sjuk.

Kolla istället på systemet han vårdas inom. De som stöttar är ofta lågintelligenta och helt outbildade. En del är dessutom sadister.

Känner du ens personerna som är hemma hos honom? Har du och sonen ens pratat om vad han ska göra om han blir ekonomiskt eller sexuellt utnyttjad? Eller har du bara kastat in honom i ett satellitboende och trott att det skulle gå bra? Ska man låta andra ta hand om ens barn måste man rusta dem så de kan tala om när någon beter sig illa mot dem.

Hur vet du ens att han själv ätit upp maten? Kan ju vara någon knarkare som bor hos honom nattetid. Han kanske bara har varit smart att blockera sina kort så knarkaren inte ska kunna ta hans pengar.

Grymt inlägg. Du säger:

Lust att utveckla?

Dom är inte dåliga på vad?

Det är bara vad jag iakttagit. Jag har aspergers och känner många med diagnosen och flera har boendestöd. Jag vet inte varför man har så konstig attityd. Jag hade ett stöd som hjälpte mig köpa mat varannan vecka ett tag för länge sedan. De försökte hela tiden få mig att köpa godis och sådant, för man ska bli glad av det. Jag åt bara vanlig mat och de sa att alla andra klienter köper bara mikromat och chips så varför måste jag vara så duktig? Jag var inte duktig, tyckte själv jag hade dåliga matvanor med för mycket spagetti och för lite färska grönsaker.

De sa att de själva åt massa godis och de ville vara ett ideal för en. Lära en hur man gör för att trösta sig. Jag blev mest förvirrad och tänkte att stackars de andra som inte vet bättre som inte får bra näring.

En annan sak som inte har med saken att göra är att de lärs agera lågaffektivt. Så mår man dåligt får de inte bekräfta det. De får inte se ledsna ut och säga vad jobbigt. De ska bara se ut som robotar. För mig känns det då som att de inte bryr sig. Men detta beteende är alltså framtaget för autister och ska göra att de känner sig trygga. Men jag tror att vissa istället upplever det som att de skiter i dem så varför säga vad som är fel?

Jag inser att jag skrev en massa innan som kanske inte stämmer för jag har ingen aning om den personens vanliga personlighet, diagnos och hjälpbehov. Däremot vet jag ganska bra hur det funkar att få "hjälp".

Det låter som att de är riktigt korkade människor. Jag har själv ingen erfarenhet av stödboenden, men jag hoppas iallafall att det finns boenden där föräldrarna eller vad man säger är kärleksfulla och förtroendeingivande, så att personen som bor där vågar vara hur den vill. Och såklart att de får den mat de behöver för att må bra och så vidare.

Uppmana sonen att börja mastrubera oftare, då onani kan verka lugnande i vissa fall.
Va uppmärksam om han börjar utveckla en fixering , och det går överstyr ?
I såfall kan onanerandet istället bli ett otyg och kontraproduktivt.
Lycka till och berätta gärna om du kan se nån märkbar skillnad efter nån vecka eller två?

Otroligt bra skrivet. Tack för kloka ord.

Finns mycket skit som pågår när folk inte kan värja sig...

Oj beställde han hela sju paket oboy?

Ring psyket direkt!!!