Hur förbättrar jag mitt flyt i konversationer

I konversationer är jag oftast lyssnaren. Jag har inte jätte svårt att konversera om saker jag är intresserad utav men även det kommer med vissa hinder. Jag har har ganska dålig flyt när jag rabbla på ett tag, jag svårt att hålla röda tråden, snubblar på ord, svårt att hitta ord och ibland är det tom blankt och tomt. Därför förundas jag över hur vissa personen kan rabbla på hur länge som helst och förmedla sitt budskap på ett sånt elagant och vitsigt sätt. Det känns som att deras hjärna är på en helt annan rpm och att de är ett steg före det de ska säga hela tiden medan jag känner att min mun talar fortare än vad min hjärna hänger med. Jag tror inte jag har någon inlärningsproblem för att jag känner att det skulle kanske ha fångats upp i grundskolan? Jag gick ut med medelbetyg. Men gymnasiet var lite knasigare eftersom att jag prioriterade dataspel och annat istället + dålig studieteknik.

Vad finns det övningar o saker man kan göra för att bli bättre på detta?

Kan du jämföra hur det går till när du när du pratar med dina närmaste, tex familjemedlemmar som du är 100% avslappnad med? Hur går det då? Är det samma då? Eller finns problemet bara när du pratar med folk ute, tex på jobbet eller fester eller så?

Har någon utav dina föräldrar i viss mån liknande "problem"?
Låter som att du tillhör den introverta skaran, precis som jag och många andra.
Är egentid viktigt för dig, och blir du tömd på energi när du vistats för mycket med andra människor?

Jag har social ångest men jag har testat att t ex återberätta en kort berättelse jag har läst för mig själv och även då snubblar jag på ord och stammar och har svårt att hitta ord. Jag misstänker att min sociala fobi beror på mina talsvårigheter och inte tvärtom.

Om du spelar in de människor du uppfattar som vältaliga, och sen transkriberar samtalet, så märker du snart att flytet är ren inbillning.

Vad du behöver göra, tror jag, är att slappna av. Du har för höga krav på dig själv. Släpp prestigen och snacka som folk! Eller rök en holk. Vilket som hjälper.

Att våga ta steget.
Roger Smith. Hans doktor rekommenderade att delta i olika aktiviteter där man träffar nya människor så att man kan socialisera och träna helt enkelt.

Prova att imitera (kopiera lite grann) som de du talar med.

Det kan vara jobbigt i början (3:55-4:10), men det kommer vara värt det.

https://youtu.be/xLCrYqcdr50

Lugn bara lugn, inget minns ändå vad den andra sagt.
Du har säkert hört tusentals intressanta samtal genom ditt liv, och hur många minns du?
Precis. Onödigt jobb med andra ord.

Jo jag förstår hela "livet är för kort at bry sig om vad andra tycker" resonemanget. Men vi är sociala varalser och vi dömer folk till en viss del över hur bra en person formulerar sig. En charmig person är ju charmig utefter hur vitsig och snabbtänkt personen är bl a.

Det kan ju vara så att du har någon variant av språkförsening eller annan svårighet. Jag vet att personer med autism ibland har dessa svårigheterna.

Det du kan göra är att öva. Att slappna av och inte se så allvarligt på det. Jag skulle tro att mycket av det du upplever som jobbigt sitter i ditt eget huvud och om dina tankar om hur du fungerar jämfört med andra. Vi är alla olika och det är faktiskt ok.

Läs mycket böcker.

Har du svårt även med läsning?

Javisst, men även att "bjuda på sig själv" är något som kan bättras på av vissa.
Hålla fasad, och försöka uppvisa saker.. det är inte att bjuda på sig själv.
Det är att vara stel och förutsägbar.
Trist helt enkelt.

Varför är det så viktigt att prata med folk? Har man inget vettigt att säga kan man lika gärna vara tyst. Samtal är otroligt överskattat. Det värsta som finns är ju folk som bara babblar på.

Bli mer intresserad av andra människor och ställ mer frågor, eller bli mer intresserad av dig själv och prata mer om dig själv (oavsett om de frågar eller inte), eller lär dig så mycket som möjligt om X antal olika saker så att du har intressanta saker att säga i 8 fall av 10.