Får man det man betalar för? billigt vs dyrt

Ytterplagg känns mer värt att lägga mer pengar på. Dvs sånt som skor, höst- eller vinterjacka eller ett par jeans. Många av plaggen man köper slits så snabbt oavsett om det är högre kvalité eller inte.

Äger ett gäng J.Lindeberg, Gant, Björn Borg tröjor men dom vågar man inte tvätta. Så de resulterar istället i att man sällan bär på plaggen. Tycker det är omständigt att behöva tänka på att inte skita ner kläderna man har på sig. Exempelvis om man svettas i kläderna eller om man spiller något på dom. Då får man ta av sig tjocktröjan. Inte för att jag är någon spiller särskilt ofta heller men de känns surt att behöva tvätta plagget om det händer.

Hade en Lacoste tröja jag tvättade 1 gång och den gick därefter inte att använda. Totalt meningslöst för en tröja som kostade 1500kr.

Nu för tiden köper jag främst billiga storpack med vanliga T-shirts, vita eller svarta. Handlar jag tröjor gör jag det enbart på Rea. Det är för att det såklart är bättre kvalité på grejerna och därmed skönare plagg. Däremot så ser jag inte mig själv att köpa plagg för över 1000kr längre eftersom allt slits.

Har man någonsin handlat något på tex H&M, så är den regeln tyvärr väldigt sann.

T-shirts som krymper ibland uppåt en hel storlek efter bara några tvättar, chinos som tappar knappar, glappande dragkedjor.

Däremot behöver man inte kuta direkt till dom dyraste modehusen och betala 999 för en t-skirt pga det, men jag har ialla fall med mig i bakhuvudet att plagg inköpta på H&M inte håller samma kvalitet som dyrare alternativ.

När det gäller skor är det ofta så - det finns inga billiga norvegese - o talar vi norvegese
coccodrillo-struzzo så är de ännu jävla dyrare

https://www.italymagazine.com/news/italian-shoe-entrepreneur-beats-chinese-counterfeit-competition

Får man vad man betalar för? Nej, inte generellt. Vissa saker köper jag som vuxen numera dyrare eftersom jag inte vill behöva byta ut dem vartannat år; exempelvis väskor och klassiska skor (kängor, brouges etc.), och de är möjliga att reparera vid slitage.

Just skor har jag blivit knivig med, drar man med fingret över läderskor idag ser man hur lädret liksom veckar sig på billigare (men inte nödvändigtvis asbilliga) skor. En tunn plätering av plastliknande ytskikt som snart spricker och flagar av och avslöjar ett mockaliknande underlager som ej går att putsa. Kikar du istället på exempelvis Church's dojor är det ett tjock, fint läder som tål att poleras tusen gånger om. De kostar 5-8 000 kronor, men du kan med god vård om omsulning ha dem i flera decennier. Där har vi framtidens hållbara konsumtion.

Detsamma vad gäller accessoarer som smycken, skärp och klockor. För jävla trist med guldplätering som nöts av eller billiga läderskärp där skinnet delar sig. Då bättre att ha ett litet antal föremål som man faktiskt behöver och som håller formen.

Vad gäller brukskläder tycker jag inte att man kan anta en generell kvalitetsskillnad med prisökningen, dock förutsatt att man håller sig borta från det allra billigaste. Du nämnde Uniqlo - deras kashmirtröjor för en tuss håller i många år med försiktig vård. Har köpt motsvarande plagg från mycket dyrare som noppat och fått hål ganska snart.

Det beror ju på hur man definierar "mer". Sett till antalet timmar/dagar du kan använda ett plagg så kommer det förmodligen vara mer värt, rent kostnadsmässigt, att köpa kläder och skor från Uniqlo eller liknande märken. Du kan ju trots allt köpa tre tröjor från Uniqlo till priset av en från Blugiallo, och designen ser ganska snarlik ut.

Personligen tycker jag dock att kläder är så mycket mer än antalet användningar per krona. Jag har ingen erfarenhet av varken Uniqlo eller Blugiallo, men det är ganska vanligt att billiga ulltröjor använder andrahandssorteringen av ull, vilket då är av kortare fibrer. Det gör att tröjan eventuellt nopprar fortare vilket kanske inte är så snyggt.

Vidare har vi ju den miljömässiga och den sociala aspekten att ta hänsyn till. Om hela världen levde som vi svenskar skulle världens "overshoot day" vara 2 april vilket tyder att vi ganska uppenbarligen konsumerar för mycket. Kan du då köpa färre men bättre plagg så jobbar vi ju mot en mer hållbar värld. Dessutom är det ganska coolt att ha gamla kläder enligt mig. Mina första randsydda skor, ett par C&J Coniston, köpte jag 2013 och de är finare än någonsin nu.

Sett till den sociala aspekten: Blugiallo tillverkar sina tröjor i Italien medan Uniqlo tillverkar i Kina. Hur arbetsvillkoren och lönerna skiljer sig mellan länderna har du säkert redan koll på.

Nej, du betalar enbart för märke, folk vet inte vad kvalité är länge. Du kan köpa en t-shirt för 50 kr som håller längre än en som kostar 500kr.

Pris och kvalitet har inget samband längre. Saker av bra kvalité håller länge, men du måste själva lista ut vad som är bra eller dålig kvalité genom att exempelvis känna på tyget, dra i sömmarna osv.

Jag försöker köpa kvalité där det räknas, typ gedigna höst/vinterkängor, minst något par ordentliga kvalitetsjeans, rejäl vinterjacka, vissa kraftiga ulltröjor som man räknar med att kunna använda livet ut osv. Sen kan man snåla in på resten, typ basplagg, underkläder, vissa accessoarer etc. Sånt gör H&M ofta till helt okej kvalité kan jag tycka.

Skall man handla märkesgrejer bör man köpa de produkter som varumärket är kända för. Jag går mest runt med Red Wings, Timberlands, Lundhags, Loake eller Adidas på fötterna, det täcker upp typ alla skobehov man kan tänkas ha. Sen har jag förvisso även ett gäng kinesiska kung fu-sneakers som jag köpte för 100kr paret och som jag kan slänga efter att jag kört skiten ur dem under en vanlig vår/sommarsäsong.

Lägg hellre 3 500 kr på ett par vinterkängor och 100 kr på ett par random tygsneakers än 1 000 kr på vinterkängor och 1 000 kr på tygsneakers av ett fancy märke. Renodlade modeprodukter brukar aldrig vara bra köp i längden.

Riktigt så enkelt är det inte, även om du har rätt om att pris inte har något givet samband med plaggets kvalitet och hållbarhet. (Definitionen av "kvalitet" i tråden verkar vara hållbarhet, men kvalitet inbegriper ju även design, passform, materialval, komfort med mera.)

Det man kan säga är att välkända varumärken i högre prisklasser generellt sett håller högre standard genom produktlinjen eftersom företaget önskar upprätthålla varumärkets rykte och position. Det garanterar dock inte att varje enskild produkt håller god standard och det finns givetvis en hel del variation.

Ett enkelt knep från branschen (jag kommer från en familj som ägt klädbutiker) är faktiskt det gamla talesättet att "syna i sömmarna". Om plagget har ordentligt sydda sömmar, exakt skarvning och inga lösa trådar har tillverkaren med stor sannolikhet ägnat en del omsorg till just plaggets hållbarhet.

På exempelvis skjortor brukade min far dra i skarvarna och hålla upp plagget mot en lampa för att se hur mycket tråden släpper. Ett välsytt plagg ska inte ge vika i sömmen.

Hade hellre valt den från uniqlo i 100% cashmere för 899

Jag lägger med glädje 1-2 tusen på ett plagg för jag vet att den kommer hålla längre (hela livet om man sköter om den rätt), det är bättre kvalitet att köpa en schysst Ulltröja från barbour än någon från H&M. Det är oftast bättre passform på dyrare kläder. Sen är det en annan femma för dom idioterna som köper en t shirt eller huvtröja med en logga över bröstet, då lägger dom 1-2 tusen på att alla ska vända på huvudet när man knallar ner på gatan

Jag skulle svara ja och nej.

För bra material, bra sömmar, och hög kvalité får man betala lite extra, men du får vad du betalar för.

För ett märke får man oftast (observera oftast) inte vad man betalar för.

Var i en dyrare konceptafför för ett känt italienskt märker affär i USA, hittade en fantastisk kavaj, som knappt behövde ändras, det var som om den var sydd för mig. Samma sekund jag vänder den ut och in för att kolla sömmarna lyste butiksbiträdet upp och frågade om jag var Europé. Sedan visade han alla finesser i sömnaden och klagade på att amerikanare saknar känsla för kvalitet, ser det bra ut köper de den.Detta var runt 2010 när dollarn låg på strax över 6 kr, så allt var billigt för mig. Köpte så klart den, fick 20% europerabatt och slapp VAT då jag visade passet, så slutpriser var närmast löjligt lågt, även om det var ett extremt dyrt plagg, och jag använder den än, och.den är precis lika snygg som när den inhandlades.

Samtidigt är de bästa tröjor jag äger nato-överskott, och kostar typ 150 kr/st. Har varit i butiker där de frågar var jag fått tag på tröjan, stickningen är av extremt hög kvalité, du känner inte blåst genom dem, och de går i princip inte sönder. Förstärkningar på alla utsatta delar. Fantastiska plagg för inga pengar alls.

Allt handlar om att skaffa lite kunskap, klämma och känna, fråga om tyg och sömmar. Sitter den nästan rött, och är av god kvalitet, gå till en skräddare, det är inte så dyrt som man tror.

Samma sak med skor, min fru tycker att jag köper för dyra skor, men är de av god kvalité, och man läger en kvart på den 2 gånger om året så varar de i 10 år, Utslaget på dessa år är det en billig produkt jämfört med hennes två par normalprissatta per år.

Vill man ha det senaste modet fungerar inte min metod fonden bygger på att kläder ska vara länge, även om de används ofta och hårt. Går man på kvalitet och klassisk stil fungerar det. Tror att jag har ett lägre klädkonton än många men kan mycket väl köpa dyra plagg.

Skor är en sak, där upplever jag att man ofta får vad man betalar för, sen finns det nog någon slags gräns också där man får betala ganska mycket mer för en liten skillnad i kvalitét.

Kläder däremot upplever jag är svårare att avgöra. Finns massproducerade märken som tillverkar kläder av utmärkt kvalitét (kanske andra saker som arbetsförhållanden och lön etc får ta stryk).
Men även mellan kläder i samma prissegment och liknande förhållanden kan skillnaderna vara stora. Det är inte helt lätt att avgöra utan att ha levt med plaggen en tid