Citat:
Ursprungligen postat av
Mafia
Svenska män har aldrig varit lagspelare utan det har varit själv är bäste dräng, ensam är stark mm. mm.
Finns fortfarande många starka svenska män som lever så fortfarande.
Så upplever jag också de. Har bott i samboförhållande, har bott hemma.
När jag bott ensam har jag upplevt de som mycket skönt. När de blir mycket disk, och man äter mycket samma mat, då kan jag känna "de hade varit skönt att ha en brud häromkring" om de betala hälften hemma och gjorde hushållssysslor. Städa gör gärna kvinnor, men inte för män, de anses föråldrat, men de städar gärna hemma hos sig själva.
Skulle inte vilja flytta ihop med en brud, jag har de för skönt med singellivet, och är inte 30 än. Jag kan inte känna avundsjuka för par, när jag ser de polare jag har som stadga sig tidigt i livet. De är kraftigt begränsade och har nu en unge också, deras jobb de fick efter gymnasiet, kommer de alltid jobba kvar på. De var mycket grupptryck att man ska flytta ihop med bruden, haffa brudar och sånt förr. De som gick hela vägen verkar inte leva liv som är bättre än mitt.
En bättre fråga är: Hur går de att leva ensam. Här är elefanten i rummet, staten. De går för alla att bo i ensamma hushåll utan att ha problem att klara sin vardag rent ekonomiskt, de finns knappt några skäl alls till att flytta ihop, annat än kärlek, så klart. Man hamnar aldrig i en pressad situation då man tänker "här behöver jag minsann en kvinna för att hjälpa mig", utan staten har alltid en lösning. Samtidigt är det som man, svårt att få en brud på sina egna villkor, för de har så många valmöjligheter. De behöver inte suboptimera och välja första bästa som har hus. De behöver bara vända sig till staten. Kvinnor hamnar aldrig i trängda situationer, utan de finns alltid lösningar.
De gånger jag varit mest kär, de har varit då jag varit i en trängd situation eller jobbig situation och delat den med en kvinna, då har de blivit förhållande av saken. Dessa situationer ser staten till blir allt färre. Om kvinnor får problem springer de inte till en man, utan till staten. Samma sak gäller för män, staten kan fixa allt.
Man kan ifrågasätta om det är bra eller dåligt. Jag har inga problem med singellivet, så jag tycker att det är bra. Om man vill ha brud får man ge sig fan på att fixa en när tiden känns rätt. Om staten gör ett för bra jobb kommer de flesta män aldrig tycka tiden känns rätt.
Ansluter mig till uppfattningen att en man är starkare utan en kvinna idag. Jag orkar inte med alla deras problem idag, men kanske senare blir de värt. Snarare får jag mycket mer energi utan sånt drama i mitt liv. Väldigt få gånger kan jag tycka att mer än engångsligg är värt.