Citat:
Ursprungligen postat av
Necris
Så du hade varit helt ok med att din partner går hem till alla som flörtar med honnom/henne och äter middag på tu man hand?
Säger du ja till det så är du inte normal.
Kvinnan har definitivt gjort fel här. Våldtäkten är förståss mer fel, men den gör inte henne oskyldig på något sätt. Det var otrohet bara att gå dit.
Hon kan ju definitivt inte ha varit ärlig mot sin man om vart hon skulle. "Jag ska bara hem till han som raggar på mig och äta lite mat och dricka lite vin. Nej, det kommer inte vara några andra där, han har gjort middagen bara gör mig"....
Din argumentation är så usel att jag inte ens vet var jag ska börja bemöta dig. Men okej, jag ska göra ett försök.
1. Kvinnan var inte otrogen. Hon agerade naivt, absolut. Och kanske tyckte hon på något vis att det var spännande/lockande att träffa en man som flirtat och visat intresse för henne. Det kan i så fall tyckas vara oärligt och oschysst gentemot hennes kille, men det är fortfarande inte otrohet.
Och om man nu ska ha synpunkter på vad folk gör i privata relationer, så måste man ju känna till fakta. Varken du, jag eller någon annan som skriver i denna tråd vet förstås ett dugg om vilken typ av relation BO hade med sin kille. Kanske hade de något slags öppen relation, där de kommit överens om att det var okej att träffa andra. Kanske var förhållandet på väg att ta slut, och BO var öppen för att ev. träffa en ny partner. Kanske hade BO:s kille varit otrogen mot henne, så att hon på något vis ville ge igen. Det finns många tänkbara scenarion som man måste ta hänsyn till för att kunna bedöma BO:s beteende.
2. Även om kvinnan varit otrogen, så är otrohet inget brott enligt svensk lag. Det vi kallar otrohet innebär att den ena parten i en relation bryter mot en känslomässigt baserad överenskommelse med den andra parten i relationen. Man kan tycka att otrohet är omoraliskt och oärligt. Men det är inget brott i juridisk mening.
Våldtäkt är däremot ett brott. Både ur mitt personliga perspektiv och ur samhällets/rättsväsendets perspektiv är det därmed orimligt att på något sätt jämställa otrohet med våldtäkt och komma med resonemang av typen "om en kvinna är otrogen förtjänar hon att bli våldtagen".
Det du gör är alltså att blanda ihop äpplen och päron.
Först presenterar du ett moraliskt resonemang kring kvinnans otrohet. Detta resonemang håller inte, eftersom du inte vet något om hur relationen mellan BO och hennes pojkvän såg ut. Dessutom har du en märklig definition av otrohet, enligt vilken du tycks anse att man är otrogen bara man ens närmar sig en situation som möjligen skulle kunna leda till otrohet ("Det var otrohet bara att gå dit").
Sedan blandar du ihop det moraliska resonemanget med ett juridiskt resonemang, dvs. frågan om våldtäkt. Våldtäkt är ett brott, som tydligt definieras i svensk lag. Det är ur juridisk synpunkt fullständigt ointressant att i en våldtäktsutredning moralisera kring huruvida ett brottsoffer varit otrogen mot sin partner. Om en person tilltvingat sig sexuellt umgänge med en annan person utan den andra personens samtycke, så är det våldtäkt. Resonemang kring otrohet har inte med saken att göra.
