Alla psykoaktiva mediciner och droger fungerar så att dom ger motsatt effekt när dom går ur kroppen.
Ångestdämpande medicin fungerar, men effekten förbyts till den raka motsatta efter en viss tid.
Är halveringstiden lång kommer avtändning när man slutar. Är halveringstiden tillräckligt kort kommer ingen avtändning efteråt, oavsett hur långt bruket pågått. Det kommer då via dagliga mini-avtändningar och reboundeffekter.
Om man tar insomningstablett, t.ex. Imovane eller Sobril, med relativt korta halveringstider så somnar man men vaknar tidigare än vad man annars skulle gjort. Dricker man kaffe blir man piggare och mer alert, men efter en viss tid istället slöare och tröttare än vad man annars skulle ha varit.
All medicin och alla droger fungerar så. Inga undantag finns.
När maximala plasmakoncentrationer uppnåtts och distributionen i "alfa-fasen" är över antar jag att samma reboundeffekt gäller oavsett vilket verksamt ämne som avses, räknat på halveringstiden.
Huruvida "arean av kurvan" ovanför medelvärdet är större eller mindre än "arean av kurvan" under är helt avgörande och en väldigt intressant fråga, eller om dessa alltid exakt motsvarar varandra. Inget löst snack om att beroendeframkallande mediciner alltid är dåliga och ska undvikas. Någon som isåfall vet svaret om arean över resp. under medelvärdet?
När inträffar reboundeffekten efter drog- eller medicinintag? Hur många procent ska ut ur kroppen innan motsatt effekt tar överhand? När övergår piggheten av kaffedrickande till slöhet och sömnighet?
Ångestdämpande medicin fungerar, men effekten förbyts till den raka motsatta efter en viss tid.
Är halveringstiden lång kommer avtändning när man slutar. Är halveringstiden tillräckligt kort kommer ingen avtändning efteråt, oavsett hur långt bruket pågått. Det kommer då via dagliga mini-avtändningar och reboundeffekter.
Om man tar insomningstablett, t.ex. Imovane eller Sobril, med relativt korta halveringstider så somnar man men vaknar tidigare än vad man annars skulle gjort. Dricker man kaffe blir man piggare och mer alert, men efter en viss tid istället slöare och tröttare än vad man annars skulle ha varit.
All medicin och alla droger fungerar så. Inga undantag finns.
När maximala plasmakoncentrationer uppnåtts och distributionen i "alfa-fasen" är över antar jag att samma reboundeffekt gäller oavsett vilket verksamt ämne som avses, räknat på halveringstiden.
Huruvida "arean av kurvan" ovanför medelvärdet är större eller mindre än "arean av kurvan" under är helt avgörande och en väldigt intressant fråga, eller om dessa alltid exakt motsvarar varandra. Inget löst snack om att beroendeframkallande mediciner alltid är dåliga och ska undvikas. Någon som isåfall vet svaret om arean över resp. under medelvärdet?
När inträffar reboundeffekten efter drog- eller medicinintag? Hur många procent ska ut ur kroppen innan motsatt effekt tar överhand? När övergår piggheten av kaffedrickande till slöhet och sömnighet?