Superentreprenören Siduri Polis bok Hur du lyckas i en vit värld

Klart hon blåser upp skiten, som Fredag2010 länkade angående henne:
https://www.expressen.se/debatt/ranarna-gor-oss-stolta-och-trygga/

Hon kommer ju rakt ur den myllan.

Kan man dessutom göra identitetspolitiska poänger av detta så är man välkommen in i media.
Det är ju såhär storyn i media sett och ser ut.

Kvinna: Check!
Invandrare: Check!
Botkyrka: Check!
Entreprenör: Check!

Den ädle invandraren som lyckades trots alla jävla vita Svenskar.

Smart tjej. Hon har en tysk mamma och assyrisk pappa. Mycket driven affärskvinna.

Osäker på vilket TVprogram hon var med i alldeles nyligen. 3 generationer, såväl hennes
mor som ett ganska litet barn. Var nog dock inte nedanstående.

"16:45
Ekonomibyrån [Repris]
Svenskt samhällsprogram från 2020. Ekonomimagasin. Plakat-kapitalism. Allt fler företag tar ställning i aktuella politiska frågor, men lyfter de plakaten för att de verkligen tror på det eller för att de känner sig tvingade?. Är det rentav lönsamt för företagen att ställa sig på barrikaderna? I studion hållbarhetsexperten Sasja Beslik och entreprenörerna Siduri Poli och Peje Emilsson. 29/09 år 2020 i SVT2. Säsong 2. Del 4 av 15. Producerat år 2020."

Beslik är f ö rätt insiktsfull ...

Smart ja. På så vis att hon skickligt utnyttjar "tidens anda" för att försöka göra karriär. Utnyttjar till fullo sin bakgrund som uppfyller alla kriterier för att ge henne en mestadels oifrågasatt officiell status som "offer" i Sverige.

Lika skickligt drar hon fram exempel som ska förstärka offerrrollen, utan att det förmodligen gjorts någon större faktakoll om hon verkligen upplevt de negativa sakerna hon skriver om. Detta toppat med en boktitel som bara människor med vissa ursprung kan ha ostraffat. Om jag t.e.x skrev en bok med titeln "Hur du lyckas i en mer och mer svart värld", så hade jag blivit "sågad i jämnhöjd med fotknölarna" i media och blivit kallad för en superduperrasist och därtill blivit nafsad på av svartråttorna i AFA.

Nej, den här tjejens främsta talang är förmodligen att hon kan (lärt sig) snacka och vara extremt framfusig. Den faktiska affärskunskapen är förmodligen inte särskilt utvecklad. Att hon sedan innehar styrelseposter i några bolag betyder inte så mycket. En styrelse måste bestå av mer än en person för att kallas för styrelse. Kan också fått poster för att någon vill bedriva tidstypisk "mångfaldsinklusion".

För övrigt kan man tänka på detta gamla, genuina ordstäv i samband med otroligt snacksaliga och gåpående personer. "Tomma tunnor skramlar mest".

Det här var nog en ganska träffande beskrivningen av den unga tyska kvinnan Siduri. Hon blir säkert en mycket skicklig mångfaldsentrepenör.

Hoppas att hon bara anställer afghaner och somalier i sina framtida företag...😳 och bara umgås med dom också

Jag har nu läst boken nu under Adlibris sommarrea och jag har gjort omskrivningar och kommentarer till varje råd. Dels för att ge henne sina rättigheter som författare över sitt material men även för Flashbacks regel 1.02 om Upphovsrättsskyddat material.

Författarinnan börjar med att presentera sin akademi Changers Hub som enligt henne verkar för att ”demokratisera framgång” för ”särskilt unga från orten” och där igenom starta företag och jobb.
Hur? Genom ethno-kapitalistisk nepotism mellan rasifierade* mot de vita. Hon påpekar att en grupp (vita) gör något dåligt men som man sedan själv vill bedriva (för rasifierade). Det är alltså inte fel att etnisk tillhörighet primäras utan att det är fel etnisk tillhörighet som gör det i Sverige (vita personer).

Hon fortsätter med att hon utsatts för rasism på någon stor gala i Stockholm och det var ett uppvaknade för att se rasistiska strukturer. Hon såg nu hur hon arbetade betydligt hårdare än andra pga sitt utländska namn och för sitt utseende, jag kan instämma att det är inte helt ovanligt speciellt i Sverige där ras är så tabu.

*Rasifierad är enligt författaren att andra ser dig som icke-vit vilket i sig är väldigt svårtolkat då vithet i sig varierar inte bara mellan kultur, tid men även vad individer själva ser som vitt vilket verkligen kan variera. Sen säger det noll om vad människor lägger för betydelse negativa, positiva eller neutrala i hudfärger.

Följande råd delas in i 10 ”principer” som lyfts:
(Omskrivningar och förkortningar har gjorts av copyrightsjäl och rätt till intellektuell egendom).

1.) ASSIMILERAS EJ
Assimilering innebär att man anpassar sig och blir som majoriteten. Hon säger att det är bättre att vara sig själv och att ta vara på att vara unik. En stereotyp liknelse om perfekt dialekt, mellolåtar, segling och golf nämns (Vi kan även läsa om den snåla svensken).”Det är bara när vi är oss själva som vi kan skapa förändring”.

Hon beskriver i kapitlet hur det är att vara ”minoriteternas minoritet” genom att vara assyrier/syrian/armeér/kaldée. Hon noterar att hon växte upp med kollektivet i fokus där alla arbetar för en gemenskap ihop. Detta är en stark kontrast från Sveriges individualistiska hållning.

Min kommentar:
Jag håller med att det är en bas att känna sig själv innan man träffar andra men vi lever inte i sociala vakuum från andra personer. Det blir även svårt att genom en twitter monolog försöka kommunicera med andra utanför dig själv. Kultur är enligt mig kopplat till ursprung så jag håller även med att assimilering inte är önskvärt.

Även om det känns bättre att vara indignerad över fel och orättvisor som sker mot dig i livet så tillskriver man någonstans en makt till de sakerna. Ödmjukhet över det förgångna ger en nykterhet som gör att man lätt förlorar när man radar upp hur hårt man minsann jobbat.

Hon nämner även under Kultur X (jag gillar namnet och det kunde gärna vara en egen bok) att de tvingades till att ha ett turkiskt efternamn i hennes föräldrars ursprungsland och kunde först i Sverige åter ta sitt riktiga namn. Hon ser sig själv under kultur X, en egen kultur, varken svensk eller assyrier.

2.) LÄMNA SKÅDESPELERIET
Man ska inte låtsas vara något man inte är, för det är enligt henne, lätt att ”spela blatte” eller ”person från orten” när man är med vita. För detta sker tydligen när vita har en bild av hur du borde vara. Hon uppmanar att man ska hitta sig själv igen och inte känna att man är tvungen att konformistiskt lyssna på gangsterrap, dansa salsa eller använda slang.

Man behöver inte spela en roll som perfekta barnet för sina föräldrar utan man ska äga sin story helt enkelt. Hon ställer frågor om hur man faktiskt blir lidande av kompromissande med sin omgivning, i värsta fall styr normer och fördomar hur du är.

Det finns enligt henne en dubbelstandard när det kommer till att bedöma hederskultur där vita personer agerar precis likadant men utan att det finns ett ord för det.

Min kommentar:
Jag är vit, så jag kanske inte känner ett behov av att dansa inför andra grupper (eller spela golf om man vill följa hennes bild av oss). Jag tror dock vi vita är lika trötta på motsvarande svenska hobbyblattar i keps som snackar som de gör eller PK-svennar som ständigt känner att de måste hävda sig mot alla invandrare.

Det låter dock som att hon skjuter sig i foten då ”att vara sig själv” kan ju faktiskt vara att just dansa salsa, använda slang eller att på andra sidan känna sig bekväm i att vara som majoritetsbefolkningen.

Till hennes försvar säger hon ”Du får, men du behöver inte om du inte vill.” men det blir en mental loop mot vad hon säger i övrigt om att undvika konformism. Jag tror själv att man möts och stöts mot personer och desto jobbigare det är desto mer lärorikt.

3.) ÄRU EXPERT ELLER?
Det händer att rasifierade ”kan ibland” få frågor av den ”vita världen” om saker de inte kan något om. Exempelvis frågar vita i Siduris närhet henne om gängbrottslighet, brott mot mänskligheten och brinnande bilar i förorter.

Du behöver inte och har inget ansvar att svara på detta eller allt media rapporterar om. Det är farligt att man även associerar sig själv som rasifiserad till negativa bilder samt förorten. En lösning är enligt henne att rasifierade startar sina egna mediehus där de kan bestämma narrativet och äga plattformar.

Min kommentar:
Jag håller med på samma sätt som enskilda vita inte ska göras till en systematisk teori om hur samhället är uppbyggt på rasism. Men som vi vet är detta inte en fråga om rättvisa utan en kamp mellan grupper som hon skriver mellan raderna.

Jag instämmer att det skulle vara mer intellektuellt ärligt om vi hade mediehus som var etniskt inriktade och hade identitarism i beaktning. Finns förvisso sådana alternativa medier men de är hårt ansatta av vår lagstiftning.

Vad jag har svårt att förstå är hur hon själv bedriver en politisering av hudfärg samtidigt som hon vill att man bara ska få vara som man är utan reflektion?

Hennes beskrivelse av sin bror Ashur är mycket vackert skrivet och jag tycker hon lyfter problemet med det svepande i media när man pratar om unga män och brottslighet. Då det möts oftast av ett osympatiskt ta-tag-i-ditt-liv-attityd utan nyanser.

4.) PEPPA DIG SJÄLV
Det handlar om att äga sig och sitt ansvar över att bära andras bördor. Gör du dåliga beslut så får du stå för det.
Man ska inte få dåligt samvete för att någon blir besviken över vad du gör. Det finns inget ansvar att vara ansiktet utåt för din grupp eller community.
Hon berättar här att ingen väljer att vara kriminell och detta lärde hon sig av Jerzy Sarnecki när hon läste kriminologi.

Min kommentar:
Hon skriver mer eller mindre om socioekonomisk teori och hur det påverkar människors val i livet, det kan verkar motsägelsefullt mot att äga sina problem / ansvar, lyssna på sig själv och samtidigt beskriva hur mycket yttre saker påverkar oss.

Ibland kan man behöva stå upp för andra i sin grupp, jag vill inte låta som att jag samtycker med hederskultur men olika grupper från olika bemötande efter hur de agerar som individer. Rätt eller fel det bara är så helt enkelt.

5.) LEK INTE LIVRÄDDARE
Vissa arbetsplatser har dålig representation eller som hon säger ”Det är helt enkelt för många vita.” Hur som förekommer det att rasifiserade sätts till att bli ansiktet utåt i representations syfte, detta blir enligt henne ett uppdrag som läggs på dig som icke-vit.

Eftersom samhället är uppbyggt för vita så kommer detta att var problem för de som inte är vita, detta tycker hon att man ska kontra genom att bygga upp nya strukturer. Hon lyfter här två typer av rasism, den synliga som är att diskriminera mot att någon bär hijab. Dold rasism är när man har utländskt namn och diskrimineras.

Min kommentar:
”Vill jag förändra något måste jag välja andra vägar än de vanliga” detta är ett utmärkt citat ur kapitlet och jag tänker direkt på alla nationella som knyter sin hand i fickan eller de som lever som identitärer i smyg. Äg din ekonomi fullt ut istället för att krypa inför en arbetsgivare som ändå bara ser dig som utbytbar. Får mig tänka på Blaxit eller Boerna, ett bra tänk.

Jag blir något besviken på henne att hon inte erkänner sig egna rasism eller rasmedvetenhet, hon skriver tydligt att samhället ÄR en ständig kamp mellan grupper men hon tycker bara att det är fel när vita gör det. Dock förståeligt ur hennes synvinkel.

Hon har helt rätt att de flesta ser sig inte som rasister och tyvärr är rasism mer ett skällsord idag än en faktisk syn på saker och ting.

Jag håller inte alls med att det vid synlig rasism fungerar bäst när en vit person säger ifrån åt dig, det är i längden bättre att stå upp för sig själv. Jag gillar inte alls tanken om ett "stort vitt hopp" vare sig det är Donald Trump eller dashki bärande veggo svenne som säger till allt och alla att allt är problematiskt. Det finns husblattar och det finns hussvennar och de är inte lösningen.