Vad gör man när man vet att någon ljuger?

Jag har alltså fått tillbaka grejorna i båda fallen, bara några dagar senare.

Det här då: folk som dagen efter lön säger att de inte har råd att hitta på något som kostar lite pengar (alltså inga stora summor och i linje med deras normala konsumtionsmönster). Varför säger man ens det om det tex handlar om att man är trött?

På tal om det där senaste exemplet. Jag skaffade swish senast av alla jag känner och ville gärna ge folk cash eller föra över från bank istället. Till slut blev det lite pinsamt att säga att jag inte hade swish och inte kunde föra över pengar så snabbt om man kom överens om små utlägg på distans. Blev då lite paranoid och trodde folk skulle gå och tro jag var smitare eller snål och har nu installerat swish tillslut. Hon kanske heller inte hade swish och fick skaffa för TS? Ser man i det långa loppet så gav min tid utan swish som resultat att folk nu är skyldiga mig småsummor här och där som jag aldrig kommer driva in. Jag har däremot alltid betalat min del, men däremot inte riktigt lika snabbt som de med swish eftersom bank tar typ en dag extra. Har däremot stått för betalningen flera gånger med folk och så har jag sagt att de kan ge mig cash sen för jag har inte swish och jag har inte fått en krona. Det har rört sig om så små summor per person så det vore liksom girigt av mig att driva in dem men sammantaget blir det ju lite mer då. Om 5 personer är skyldiga en hundring så är det ändå 500 osv.

Ok måste bara veta varför du var så emot swish? Nyfiken.

Du säger att du vet att de ljuger och redovisar bevis för det. Då kan de inte slingra sig.

Riktiga lögnare slingrar sig ständigt och motargumenterar som om de saknar hjärna eftersom människor inte orkar utan blir tystade. Det betyder inte att lögnerna blivit sanning men för den som ljuger känns det kanske så.

Vad gör man när man vet att någon ljuger?

Konsekvenserna av lögnen kanske inte är jättestora, men ändå så att de har negativ påverkan. Att påpåeka att man inser att det är en lögn brukar inte vara så populärt, men samtidigt är det ju inte så bra att gå omkring och låtsas som det regnar.

Två exempel som hänt mig senaste tiden:

1. A hade lånat en pryl av mig. Inget viktigt men det vore bra om jag fick tillbaka den ganska snart. Vid ett tillfälle ska A köra bil mellan X och Y (två ställen). Jag befann mig ett kvarters omväg från vägen mellan X och Y och bad A svänga förbi och lämna den lånade saken (hon hade den med sig), varpå hon kommer med jättekonstiga undanflykter "det går inte att parkera där du är" (behövdes inte, jag kunde stå längs vägen och ta emot), "vi kör inte den vägen" (fanns bara en rimlig väg mellan X och Y) osv. Jag vederlade alla dessa lögner (typ med en skärmdump från Google Maps som visade vägen mellan X och Y och att jag var precis där hon skulle köra).

Jag har ingen aning om varför hon kom med dessa undanflykter. Om jag ska gissa hade hon något sällskap i bilen som hon inte vill bli sedd med/skulle se mig, men A och jag har inte den sortens relation att jag bryr mig och jag är inte så orepresentativ (snarare tvärtom) att det skulle vara ett problem.

2. B hade varit skyldig mig pengar någon månad. Jag meddelade att jag behövde dem inom två veckor så gott om tid att få fram dem och hon har inga ekonomiska problem per se (dessutom behövde jag dem sista dagen en månad så hon hade hunnit få lön). När det börjar närma sig påminner jag några gånger och får då till svar att Swish inte fungerar, gång på gång i ungefär tre dygn. Om Swish inte skulle funger i tre dygn skulle det vara en nyhet som rapporterades i alla medier. Efter att för kanske femte gången fått den ursäkten lackar jag ur och förklarar att jag tror hon ljuger (pengarna kom ett par dagar senare men då hade jag fått läsa problemet på ett annat sätt).

Man kan väl säga att varken A eller B reagerade positivt på att bli avslöjade som lögnare.

Vad tycker ni man ska göra i situationer som dessa?

Beror väl på. När man inte har all information framför sig är det kanske lätt att påstå att någon ljuger. Eller när man inte kan se saker utifrån nån annans perspektiv då blir anklagelser om lögn också lätta att ta till. Människor folk inte gillar vill de nog också gärna betrakta som dåliga rättigenom och peka ut som något dåligt lögnare eller något annat. Bara att undvika både de man anser vara lögnare och de som vill få det till att man själv inte har rent mjöl i påsen typ. De sistnämnda kan vara riktigt farliga.

Jag vet men farlighet är en definition. Att vara mytoman eller komma från en familj sammanbunden av mytomani, slår inte Flashback. Man ska tänka sig innan man retar upp ärliga människor också för även sanningen kan spridas till andra människor.

Försöker du hota eller skrämma någon? Låter nästan så, Queen of Flejm...?