Nu drar affärer ner på öppettider

Det kan säkert handla(!) om att personal är sjuk eller rent ut av minskad försäljning. Hörde igår på tv om en massa apotek stängt.

Men jag hörde idag på tv om mataffärer som öppnade tidigare på morgonen för att äldre skulle kunna handla när det fanns få där.

Förmodligen menade de att inte blanda yngre och äldre. Det var ju bra, dvs om man är morgonpigg och har tid att handla då.

Jag tror personligen att det är smartare med längre öppettider än tvärtom just för att sprida ut besöken för de som kan men även för att få så många kunder som möjligt.

I en lågkonjunktur kommer mindre livskraftiga företag att slås ut. (Ja, även en del livskraftiga som råkade vara i fel bransch eller som inte hade ordning på sina skulder). I allmänhet anses det vara bra, ett "reningsbad".
För offentlig sektor finns det inget motsvarande; i lågkonjunktur skapar staten konstgjorda jobb inom sektorn som sedan blir permanenta även i högkonjunktur. I vissa kommuner i Norrland ligger nu andelen offentlig-anställda över 45% (jfr Stockholm: 25%).

Även om det är tufft för den som är van att få sina pengar från oss andra (antingen via sin offentliga lön eller via bidrag) så har nog vårt land sjunkit så långt att det skulle behövas ett "reningsbad" även för den offentliga sektorn. Alltså: Att man ställer sig frågan: "Vika av alla dessa tjänster behövs mest, och vilka klarar vi oss helt utan?". Samma sak med bidragen. Skall alla dessa människor ha alla dessa bidrag, och behöver i så fall bidragen vara så ofantligt stora? Måste till exempel en 7-barns-familj ha flerbarnstillägg för varje unge? Det är ju ändå ens eget val. Måste familjen få en 10-rummare av kommunen, eller får dom bo i den lägenhet de själva har råd att skaffa?

Var just uppe på mitt lokala ICA. De har utökade öppettider. Istället för 6.30-23.00 öppnar de 5.30 för de som ingår i riskgrupperna.

Tummen upp för dessa butiker.

Som några skrivit tidigare lär en del vara för att ha marginaler för sjuk och VABande personal men att spara pengar lär även motivera en del ägare.
Gallerior med fasta 10-19 tider för flertalet butiker lär se genom fingrarna nästa 2-3 veckorna med förkortade tider för att slippa allmänhetens lättriktade missnöje.
Efter det lär det bli förhandlingar om tillfälliga uppskjutna hyror m m.

Lite uppdatering från den måttligt till bra trovärdiga källan TV4s nyheter Stockholm:

Systembolagen i kungliga huvudkommunen kommer att öppna först kl 12 från nästa vecka p g a personalbrist.
En klassisk utsatt grupp i samhället blir drabbad....."tulpanförsäljarna" :

https://youtu.be/AK9SRqpqHYI

Undrar dock hur många som är vakna då. Lite dålig tidpunkt kanske?

Här finns det också butiker son öppnar en timma tidigare för äldre samt riskgrupper, men inte så pass tidigt. Känner dessutom till en matbutik som nu erbjuder seniorrabatt två dagar i veckan (i vanliga fall bara en dag i veckan), samtidigt som äldre kan få seniorrabatt även om de handlar via ombud (någon som handlar åt dem). Då ska man ha med sig seniorens id-kort.

Det där är ju inte en helt rättvis jämförelse. Stockholm har en demografisk struktur med hög andel arbetsföra och låg andel barn och äldre som gör att de behöver relativt få offentliganställda i de stora kommunala verksamheterna barnomsorg och äldreomsorg.

Ser man enbart på statligt anställda så har Stockholm betydligt fler sådana än rikssnittet.

Nu vet jag inte vilka norrländska kommuner det är som har 45% offentliganställda, men det kan också vara värt att poängtera att alla offentliganställda inte är likvärdiga. Medan statliga jobb i Stockholm till stor del ligger hos SVT och diverse genusmyndigheter så är statliga jobb i Norrland antagligen mer i trakterna av LKAB. Och även om LKAB-anställda rent statistiskt räknas som offentliganställda så kan de inte ens med bästa vilja räknas till den tärande delen av befolkningen.

Vad gäller barn och åldringar så har Stockholms-regionen ungefär samma andel <20 åringar som landet i genomsnitt, men något färre äldre och fler i yrkesför ålder.
Det innebär att Stockholm INTE har mindre behov av barnomsorg, men väl färre som arbetar i äldreomsorg.
De som jobbar inom statlig bolag (LKAB, Vattenfall, Sveaskog etc) räknas INTE till gruppen 'offentliganställda', så det kan du räkna bort.

Min egen teori är att det sedan 70-talet varit samma förhållande i glesbygdskommunerna som nu blev blixtbelyst i och med migrationsvågen 2015: Politiker satsar hellre på bidrag än att ta den besvärliga vägen att skapa goda förutsättningar för företagsamhet. Och då blir det en ond cirkel där de som vill jobba är tvungna att flytta till där jobben är, misären och därmed transfereringarna ökar och dessa pengar används för att anställa de som blir kvar inom offentliga verksamheter som ALDRIG kommer att konkurrensutsättas och därför ALLTID kommer att generera lokala skatteintäkter. Hela regioner blir 'offer', och den som gråter mest ljudligt får mest bidrag, varefter man går ett ytterligare varv i cirkeln.

Det finns ju glesbygdskommuner som gått den andra vägen och där det råder arbetskraftsbrist, där integrationen fungerar och där skatteintäkterna täcker utgifterna. Men folk väljer politiker som istället lovar större bidrag från stockholmarna och från staten; där folks röstande tycks styras av någon slags avundsjuka eller så lider man brist på förtroende att man skulle klara sig själva, så som ens förfäder gjort. Regioner befolkade av snöflingor, alltså.

Det stämmer antagligen.


Du har en poäng här också. Även om man räknar bort alla offentliga bolag (såsom varande närande snarare än tärande) så har Stockholm trumf på hand: 21% offentliganställda för kommunen, 23% för regionen mot 32% för riket och 40% för Norrbotten (siffror från 2018).

Nu när jag satt och sökte statistik så kom jag att tänka på att jag inte vet hur dessa klassificeringar egentligen görs. Inte lyckas jag hitta någon riktig definition på det heller. Det jag framförallt frågar mig är vem som räknas till offentliganställd? Att någon betald med skattemedel och anställd av kommunen räknas som sådan är ju glasklart. Men hur räknas någon som är betald med skattemedel men anställd av ett oberoende bolag, tänk friskola eller privat vårdcentral? Stockholm har givetvis många fler sådana än glesbygden, vilket i sådana fall skulle kunna skeva statistiken rätt mycket i dessa frågor. Jag tänker att ett enkelt sätt att kontrollera för detta borde vara att inte titta på statistiken per sektor (privat, statlig etc) utan per näringsgren (industri, transporter, omsorg etc).

Intressant nog så visar detta en något annan bild. För Stockholms län är 10,9% av de förvärvsarbetande sysselsatta inom kategorin "utbildning" och 16,2% inom "vård och omsorg; sociala tjänster". De två kategorier jag associerar starkast med offentligfinansiering. För riket som helhet är motsvarande siffror 9,8% för utbildning och 12,1% för vård och omsorg. Nu kan Stockholms siffror kanske vara lite inflaterade av några universitet och ett par stora sjukhus (men samtidigt borde inte Stockholm, som är en femtedel av landet, ha särskilt mycket fler universitet och sjukhus än genomsnittet).

Vad som talar emot ovanstående är att Stockholmskommunerna har lite lägre kommunala utgifter (i kronor och ören). Färre kronor räcker till färre tjänster, särskilt i Stockholm där lönenivån är högre (om än kanske inte så mycket högre för vårdbiträden och dagispedagoger). Möjligtvis skulle detta kunna förklaras med att Stockholm har lägre kommunala kostnader för transfereringar, socialbidrag och liknande. Men det skulle kräva alltför mycket arbete för att reda ut just nu.

Sammantaget tycker jag ändå att siffrorna tyder på att Stockholm inte skiljer ut sig särskilt mycket när det kommer till närande och tärande befolkningssegment. Det vore ju för övrigt konstigt om Stockholm på något magiskt vis kunde bedriva kommunal verksamhet mycket effektivare än Norrland.


Det är väl lite magstarkt att prata om större bidrag "från stockholmarna och från staten" när en femtedel av alla statliga arbeten finns i Stockholms kommun trots att mindre än en tiondel av invånarna bor där. Utan att veta exakt lönenivå för de statliga jobben (den är antagligen ganska hög i Stockholm) så motsvarar det åtminstone en transferering på tiotals miljarder kronor från resten av landet till Stockholm varje år.

Det hela påminner mig om en lastbilschaufför jag pratade med en gång för väldigt länge sedan (det måste vara 15-20 år sedan). Han konstaterade krasst att alla lastbilar går fulla till Stockholm och åker tomma därifrån. Vad det än är landet får ifrån Stockholm så är det åtminstone ingenting som går att packa i en bil.

Vad jag menade är att så gott som alla skatteutjämnings-pengar debiteras region Stockholm och distribueras till resten av landet. Samtidigt betalar stockholmarna en oproportionerligt hög andel av den statliga skatten (den som är över den så kallade "brytpunkten"), så även där är stockholmarna med och betalar i högre utsträckning än andra.

Det var inte en provokation utan jag konstaterade fakta.

Gillar att SL på anslag i bussarna ber passagerarna sprida ut sig. Inget fel i sig, men vart ska man sprida ut sig?

Lär inte bli enklare nästa vecka då SL dessutom minskar turtätheten på väldigt många linjer.

Sen fattar jag såklart att många av deras chaufförer förmodligen är smittade med tanke på hur många människor per dag de träffar.

Gällande hur många anställda olika kommuner har gissar jag att det blir fel att bara jämföra rakt av. Exempelvis har nog en genomsnittlig Stockholmskommun fler privatanställda som betalas av kommunala medel än en genomsnittlig glesbygdskommun. Dessa anställda syns inte i statistiken.


Det stämmer, visa kommuner har även fler unga än genomsnittet och får därmed pengar från det kommunala utjämningssystemet. Sedan betalar man till andra kommuner på andra områden så man totalt blir nettobetalare.