FIAT+Corona skapar hyperinflation?

Rätt bra med stavningen när man läxar upp andra. disinflation. Om jag minns rätt så stavas det deflation på svenska då. Resten är ju på svenska!

Nej. Disinflation är minskande inflation. Deflation är något helt annat.

Du hade ju kunnat slå upp det innan du skrev inlägget.

Nej. Om vi följer David Ricardos kvantitetsekvation, så klargörs det att en ökande penningmängd inte medför inflation så länge omloppshastigheten är konstant. Ett utmärkt exempel på detta är finanskrisen 2008, där Federal Reserve såg till att expandera penningmängden genom extensiva stödåtgärder. Därutöver implementerades stödköp i storleksordningen $85 miljarder varje månad, vilka reducerades till $65 miljarder först 2013. I helhet pumpades $30 biljoner in i ekonomin under en tioårsperiod -- främst via CE och QE -- utan att skapa inflation.

Det kan tyckas kontraintuitivt, men både USA och Sverige behöver en kraftig expansion av penningmängden och en viss ökning av omloppshastigheten (pengar riktade till konsumenter) för att motverka risken för seglivad deflation, vilken är överhängande.

Jämförelserna håller inte, eftersom Zimbabwe saknar valutamonopol (pegged to the dollar) medan Weimar-Tyskland och Jugoslavien båda led av den sortens galloperande inflation som drabbar ekonomier med alltför stor fokus på krigsmateriel och export (låg inhemsk konsumtion). Inflation inträffar när penningmängden är för stor i förhållande till mängden produkter i omlopp -- "för mycket pengar jagar för få varor" -- vilket inte är en riskfaktor i dag.

Zimbabwe hade sin "egna dollar", när de hette Rhodesia var deras pund och därefter dollar löst sammanknippat med sterling, därefter tog Mugabe över, och tryckte så mycket "färgglada papperslappar" så deras "dollar" var inte peggat med något, förutom kanske Mugabes ökande storhetsvansinne.

Att expandera penningmängden i dagens läge antar jag delvis beror på centralbankernas/politikernas skräck för stagflation. Dock leder en ökad penningmängd till stagflation, om resten av ekonomin inte responderar positivt till ökad penningmängd.

(Stagflation kan också leda till något positivt, exempelvis att Reagan vann över "stagflationist"-Carter och kunde få skutan på rätt köl igen!)

Min poäng var att Zimbabwes valutor genom åren knutits till den amerikanska dollarn, vilket underminerat landets penningpolitik. Detta var även anledningen till Argentinas defaults och situationen är jämförbar med den svenska kronans kollaps, då den knöts till ecu (1991-1992) och utsattes för valutaspekulanten Soros.

Ytterst handlar det om att rikta resurser till ekonomins produktiva kapacitet (skattesänkningar, subventioner till företag) och samtidigt stärka köpkraften (helikopterpengar, medborgarlön).

Nouriel Roubini har flaggat för stagflationsrisk, kollapsande försörjningskedjor och "deglobalization" i snart ett år, och vi kommer sannolikt att se en mer självförsörjande ekonomisk politik under 2020-talet.

Ja, Reaganadministrationen utgör ett utmärkt exempel på hur massiva skattesänkningar inte behöver "finansieras" med skattehöjningar. Budgetunderskottet har till och med en positiv effekt på företagen, eftersom pengar flödar ut till den privata sektorn. Se här hur den åtstramningspolitik som Clinton och Bush-43 ägnade sig åt hade en förödande effekt på näringslivet, som inte såg ett överskott förrän stimulanspaketet initierades 2008.

Den klassiska kvantitetsteorin med konstant velocity:

P-hatt = M-hatt - Y-hatt

P = inflation
M = penningmängd
Y = real BNP

I ord:
Procentuell förändring i inflation, beror på förändring i penningmängd minus förändring i real BNP. Så visst innebär ökad penningmängd en ökad inflation, allt annat lika.

Anledningen till att man inte får inflation är pga att man väljer att mäta inflation i termer av konsumtion.

Mäter man inflation i termer av tillgångspriser, såsom aktier och bostäder, så är inflationen hög. Dvs anledningen till att man inte ser inflation är eftersom pengarna som skapas söker sig till att pumpa upp luftvärden på tillgångsmarknaderna, och i fallet finanskrisen så sökte sig pengarna till att rädda balansräkningar. Pengarna söker sig inte till att pumpa upp priser i KPI-korgen och således låg eller dålig inflation.

Det som hände var att Mugabe i sann socialistisk anda genomförde en jordreform, vilket sänkte produktionen drastiskt. Och man fick då effekten att priserna stiger drastiskt när samma omsatta M1 skall betala för färre produkter. Det är huvudskälet till kraftig inflation.

Sedan kan det kanske vara så att Mugabe-Regeringen följt rådet som Simora brukar ge här i forumet. Dvs låta staten finansiera statsbudgeten. Vilket spär på inflationen.

Det centralbanker kan göra är att öka på excess reserves. Dvs låna av bankerna. Det fungerade i t ex USA vid finanskrisen då USA har reservkrav och man hade väldigt lite excess reserves. Men nu och i de flesta länder är detta verkningslöst iom att bankerna badar i excess reserves.
Därav att bankerna nyligen uttryckte ointresse av att delta i Riksbankens "taskspel". Och Ingves fick kalla till sig dom och skälla ut dom till underkastelse. Jag tror det ledde till att två banker deltog.
Detta handlar bara om att inge hopp för befolkningen. Dvs man ska tro att myndigheterna agerar kraftfullt.
Det är inte oviktigt. Men det har ingen annan inverkan.

Detta är den "österrikiska" infallsvinkeln, om jag minns rätt. Problemet med värdepapper och bostäder är dock att dessa motsvarar anläggningstillgångar (finansiella respektive materiella), vilka speglar en långsiktighet som inte är direkt användbar i månatliga, kvartals- och årliga jämförelser i makroekonomisk hänsyn. Eller vill du introducera fler indikatorer för att korrekt spegla ändringar i prisnivån?

Som följdfråga undrar jag hur du betraktar de åtgärdspaket som utfärdas av regeringar och centralbanker som respons på coronakrisen. Finns det något åtagande som du skulle framhäva som särskilt föredömligt (eller bristfälligt)?

Påstår du på fullaste allvar att en expanderad penningmängd inte har någon effekt på ekonomin? Vill du därutöver mena att det är centralbankerna som "lånar av bankerna"? Förhoppningsvis är detta fråga om felaktiga formuleringar.

Ser inte vad första frågan har med det citerade att göra. Men du får väl förtydliga dig.
Men om jag tar frågan isolerat så beror de på hur du definierar "effekt på ekonomin". Baserat på våra tidigare diskussioner så inser jag ju att det kan vara lite vad som helst.

Visst är det RB som lånar av bankerna. Den som tvivlar det minsta kan kasta ett öga i RB's balansräkning. Och grunna över varför RB har lånat lika mycket av bankerna som RB köpt värdepapper för. Dvs RB har köpt på kredit.


Men du kan ju få visa detta med "effekt på ekonomin" genom att konkretisera påståendet. Och gärna ge exempel.

Vi kan ju starta med att RB köper en statsobligation av Nordea för 1 MSEK och blir skyldig Nordea 1 MSEK. Sedan kan vi säga att RB redan hade en skuld till Nordea på 300 MSEK sedan tidigare.
Vad är det för påverkan på ekonomin som detta leder till?

Om du kan visa transaktionerna hela vägen till att KPI ökar så har du visat att det får effekt. Varsågod och börja.

Kraftfoder skrev "Att expandera penningmängden i dagens läge ..." varefter du svarar: "Det centralbanker kan göra är att öka på excess reserves. Dvs låna av bankerna." Försök fokusera på den penningpolitiska dimensionen utan att flytta målstolparna.

Låt Ricardos kvantitetsekvation vara vägledande. Det borde framgå av ovanstående utbyte.

Centralbanker använder olika tillvägagångssätt för att expandera penningmängden, så skifta inte fokus från trådens frågeställning.

Det är bara att läsa innantill. Det framgår med all önskvärd tydlighet att prisnivån hålls konstant så länge penningmängden (M) följer produktionen (Y). Min poäng ovan var att centralbanker kan expandera penningmängden utan att det genererar hyperinflation. Du verkar återkommande försöka skifta fokus från staters valutamonopol och vad det innebär för centralbankernas utfärdande av obligationer och andra statspapper.

Och det var bra skrivet av mig. Jag berättar vad RB kan göra, och gör. Nu är det bara för kraftfoder att visa hur det leder till att M1 ökar. Men kraftfoder gör tyvärr inte det. Det blir bara ett tomt påstående. Ytterligare ett.

Jag vill ha en redogörelse för hur det går till. Inte tomma påståenden, repeterade in absurdum.

För visst är det lite anmärkningsvärt hur många som kommer med likartade påståenden i den här frågan, men inte en enda klarar av att redogöra.

Någon aning om vad du skriver har du väl?
Det är du som skriver här. Du får definiera. Jag har inget sätt att får hit Ricardo för att redogöra. Det borde du väl förstå.

Skriv en definition som är kvantitativt avgörbar.

(Men innan du gör det så tänk efter vad kommunistiska ekonomier klarar av. Där har staten full kontroll. Så att du inte skriver något de inte klarar).

Vilket är goddag yxskaft.

Jag efterfrågar konkretisering. Än så länge är det tomt. Varsågod att leverera. Om du kan.
(Flummarna kan naturligtvis inte leverera).

Det är helt tomt på redovisning av såväl transaktioner, som ändringar i balansräkning för någon part.

Om du inte vet, och är helt ställd, så är det väl bara att du medger att du bara lärt dig några tomma slagord. Och inte har den blekaste aning.


EDIT:
RB utfärdar inga obligationer.
RK kan däremot göra det. Men det är en helt annan myndighet som inte diskuteras här.