Citat:
Ursprungligen postat av
mentalbazooka
Diagnos och behandling av en mongoloid!
Hur som helst. Jag läste kommentarerna under en artikel om ace-2 receptorer. En intensivvårdsläkare hade noterat att flera av hans patienter, främst de yngre under 60, saknade fysiologiskt svar på sin hypoxi. Han skrev att trots att de höll på att avlida av syrebrist så visade de inga tecken på kvävning, dvs. hade inga upplevelser av kvävning - detta pågick enda tills dödsögonblicket. Patienterna hyperventilerade av sin hypoxi, men var i övrigt oberörda av hypoxin och fullt orienterade (även om de förmodligen hade dödsångest).
Det är en stark indikation att kvävningsimpulsen kan påverkas av en Coronainfektion, i läkarens fall var det väl en form av välsignelse. Om man dör av kvävning är det förmodligen att välsignelse att slippa känna kvävningskänslorna. Jag gissar att om man kvävningsimpulsen kan dämpas av neurologisk påverkan/infektion, så kan den även accelereras, som i mitt fall.
Känslan av att det är tungt att andas, utan att syrehalten sjunker, borde därmed vara ett neurologiskt symptom. Huruvida det är farligt är omöjligt att veta utan medicinsk utredning.
Tidigare i forumet var det någon som skrev att han fick svårt att andas när han åt. Jag har haft exakt samma symptom, vilket kan tyda på neurologisk påverkan. Lukt och smakreceptorerna triggas av att äta, vilket triggar kvävningsreflexen/andningsreflexen. Jag har haft exakt samma upplevelse om jag försöker forcera luktsinnet under de 30 sekunders perioder när man plötsligt kan känna en doft - det leder till "tungt att andas" eller i mitt fall känsla av kvävning. Hur lukt/smak neurologiskt kan vara länkat till andningsapparaten får man fråga en neurolog om.
Ibland kan syreupptagningsförmågan se hyfsat okej ut om man inte anstränger kroppen fysiskt vid (eller innan) testet. När kroppen går på tomgång kan den till viss del kompensera sämre syreupptagningsförmåga i lungorna med förhöjd vilopuls. Jag hade en period när vilopulsen låg på ca 110 slag per minut (brukar ha 60 när jag är otränad).
Instämmer i att det verkar som att viruset i stor utsträckning angriper nervsystemet.
Efter 4,5 veckors problem med lungorna röntgades jag för att undersöka om det var en blodpropp som orsakade problemet. Det var ingen propp. Talade med en läkare som rekommenderade att jag skulle prova att ta max dos med antiinflammatoriska värktabletter, minns inte vilka fabrikat han rekommenderade.
Jag hade Treo hemma, tänkte att det är väl ungefär same same, förmodar att det främst är acetylsalicylsyra som är den versamma substansen. Jag hade dessförinnan tagit en halv tablett om dagen samt ätit lite omega-3 för att reducera risken för blodproppar/göra blodet mer lättpumpat när hjärtat gick för fullt dygnet runt. Kändes ett tag lite som träningsverk i hjärtat, träningsvärkskänslan försvann någon eller några dagar efter att jag började tunna ut blodet med acetylsalicylsyra och omega-3.
På Treo-burken (röret) stod det:
"Vuxna samt ungdomar över 14 år: 1-2 brustabletter 1-3 gånger per dygn eller enligt läkares föreskrift, högst 6 tabletter per dygn. Mer än 2 brustabletter åt gången ger ej bättre smärtstillande effekt."
Jag ökade till 3,5 tabletter per dag (väger 90 kg), och
efter fyra dagar öppnade lungorna upp sig. Gick från att i stort sett konstant känt mig sig som en nyuppdragen abborre till ett känna mig som en förkyld storrökare - Ett enormt lyft.
Efter ytterligare tre dagar provade jag att dra ner på värktabletterna, åt bara 1,5 tablett den dagen, på kvällen slog det stopp i lungorna igen. Tog ytterligare en tablett innan jag gick och la mig, och på morgonen dagen efter var lungorna åter igen hyfsat öppna.
Trappade sedan ned med ca 0.5 tablett per vecka. Trappade ibland ned lite för snabbt och fick då öka dosen igen. Vad vet jag, det hade kanske varit bättre om jag hade kört vidare med 3,5 tabletter (eller rentutav ännu fler) per dag. Misstänker att magen, njurarna och levern inte är så förtjusta i acetylsalicylsyra, men de har inte protesterat än.
Även kaffe och te hade en viss positiv effekt på lungorna, främst kaffe.
Treona hjälper även till att minska frosskänslorna och skakningarna.
Provade med astmamedicin, ytterst tveksamt om det hjälpte någonting för mig.
Färsk ingefära och Schweppes indian tonic hjälpte för att reducera torrhostan och halsontet.
Stoppade även i mig stora mängder B-vitaminer, främst under de första veckorna, då de minskade de rejäla kramperna och skakningarna jag hade då, vid ett tillfälle fick jag i stort sett ett epileptiskt anfall (har aldrig haft det tidigare). B-vitaminerna började verka ganska omgående (ca 15 min) och reducerade skakningarna med ca 95 procent, så jag är ganska säker på att det var de som gav effekt.
De har även viss reducerande effekt på frossan och feberkänslorna.
Jag tycker att du ska prova att festa till det med ett rejält glas Treo ikväll, finns i hallon-, naturell- och citronsmak.