Karolinska varslar 600 anställda som ytterligare steg.

Hur många % talar vi om?

Då var Sverige relativt fritt. De hindren som arbetsmarknadslagar och fackföreningar kunde resa var relativt försumbara. Och skattekvoten var låg.

I början på 1950-talet var skattekvoten endast 19%.

Det var när "kommunisten" Tage Erlander drog igång mer Sverigeförstörande åtgärder som att ge facket mer makt och dra upp skattekvoten som problemen började skapas. Problemet skapades något tidigare än 1970.

Vi kan titta på fall utanför Sverige för att se samma sak.

Jag har tack och lov inte mycket kontakt med sjukvården men haft anledning att kontakta de ett par ggr under 2000-talet.
Det gick till så. Jag fick prata med sjukvårdspersonal samma dag. Även prata med läkare samma dag.

På 1980-talet var det, speciellt i slutet, mycket skriverier i media om alla långa operationsköer och folk som dog i sjukvårdsköerna. Saknade det i din framställan.

Gäller inte det nu också?
Man får väl ta en återbudstid.

Vilken tandläkare är inte så flexibel. Då lär inte den kliniken ha några patienter kvar.
Skulle inte du byta om du kan få en akuttid snabbare hos någon annan?

Ja, utanförskapet är ett problem. Och det kommer fortsätta vara ett problem så länge man fortsätter med välfärdspolitiken.

Ta bort arbetsmarknadslagarna och fackets rätt till maffiametoder så är mycket löst.
Sedan kan man dra ned omfördelningen. Steg ett kan vara att lägga sig på Schweiz nivå.

Du kan säkert själv räkna ut att din upplevelse inte är normativ, för om så vore hade vi inte haft någon hetare samhällsdebatt om att tillgängligheten inom den totala vårdapparaten är katastrofal.
Tillgängligheten i vården har på bred front försämrats med en utveckling som i det närmaste kan beskrivas som radikal.
Jag förnekar inte att det inte fanns problem tidigare men de problem som fanns och beskrevs under 80-talet är utifrån dagens perspektiv skrattretande.

Här kan du se utvecklingen sedan 2013:
https://www.dn.se/nyheter/politik/fakta-i-fragan-har-vardkoerna-vuxit/

Här kan du se dagsläget:
https://www.vantetider.se/

Jag testade nyligen primärvårdssystemet genom att försöka boka ett planerat läkarbesök för receptförnyelse som kräver läkarbesök. 12 respektive 14 veckor var väntetiden. Imponerande.


Köerna är så långa att många tandläkare tagit bort kösystemet, det är samma upplägg som inom vården, du får ringa varje morgon och kontrollera om några nya tider släppts.
Det beror helt på vad du söker för akuta besvär, det finns jourtandläkare (kostnad därefter) som många gånger kan lösa den akuta situationen provisoriskt men sedan behöver du tid för att slutföra åtgärden och då sitter du plötsligt i den där kön med ett problem som borde kunna åtgärdas direkt.




Det är inte välfärden som är problemet, det är den nya obalansen mellan andelen invånare som betalar skatt och andelen invånare som bara belastar systemet.

Varför skulle det inte finnas en het samhällsdebatt ändå?
Sedan när är debatter i Sverige baserade på fakta och inte fantasier???

Här finns en artikel om den ständiga vårdkrisen: http://magasinetneo.se/artiklar/den-standiga-vardkrisen/
(Notera att neo minsann inte har något skäl att försvara offentlig sektor. Snarare tvärtom).

Huvudproblemet är att det sköts av offentlig sektor. Det är en dysfunktionell organisationsform som saknar incitament till förbättringar. Alla lösningar för den stavas mer resurser.

Jag har när dessa kommentarer ibland poppat upp frågat hur långa köerna är i den privata hårvården. Och då skär det ihop i skallen för kommunisterna. Där finns inga köer. Där finns överkapacitet.
Men detta är privat sektor.

Om det där är folktandvården du pratar om så är jag i sig inte förvånad. Men när jag skrev om tandläkare var det privat sektor som avsågs. Därav frågan om den som låter sina patienter vänta har några patienter kvar.

Jag har en närstående som kommit ur kallelser från tandläkare. Han kollade på nätet och ringde en som hade god referenser. Det var inte akut utan bara undersökning. Men det dröjde inte länge innan han fick komma dit. Så jag ser inte att det finns någon direkt underkapacitet i tandvården. I privat sektor vill säga.

Problemet är offentlig sektor. Det är fundamentalt för den organisationsformen. Det kommer alltid vara problem med offentlig sektor.

Att vi överhuvudtaget får bättre vård beror på att den offentliga sjukvården köper läkemedel och sjukvårdsutrustning av privat sektor. Då får den de förbättringar de själva inte har några incitament att ordna.

Privat sektor blir därmed också sjukvårdens förbannelse. Privat sektor tar fram produkter som gör att fler kan botas. Fler sjukdomstillstånd kan identifieras med bättre analysmetoder. Fler kan botas med bättre läkemedel och bättre utrustning.
I och med detta kan fler patienter behandlas. Och fler överlever och kan återkomma till sjukvården som patienter.
Vidare stiger livslängden efter 65. Bara sedan 2009 har den ökat med 1 år. Det gör att vi genererar fler besök under vår livstid. De flesta besök görs som barn och pensionärer.

Detta leder till högre belastning på sjukvården och när den då har en organisationsform som saknar incitament till förbättring får vi just den stående krisen. Folk vet då att en behandlingsform existerar. Att den inte fanns för 20 år sedan skiter folk i. Dom bara ska ha den. Men offentlig sektor har inget annat sätt ätt lösa problemet än att A) ropa på mer resurser B) skapa köer.

Om jag berättade hur illa det var i sjukvården för 40-50 år sedan skulle folk här inte tro på mig.


Det har alltid varit obalans mellan de som nyttjar offentlig sektors tjänster och vi som betalar. Det är inget nytt. Den obalansen ökades på 60-70-80-talen. På 70 och 80-talet fick vi inga reallöneökningar i Sverige. Just för att Erlander/Palme/Carlsson jobbade hårt på att öka den obalans du nämner.

Majoriteten vill ha den här obalansen. De anser att de profiterar på den. De tror att de får mer av statens stöldgods än man plundras på själv. (S) har varit speciellt skickliga på att kommunicera det. Nu har vi också SD som kommunicerar samma sak men med en lite modifiering.

Det enda som kan rädda oss är internationell konkurrens som antingen gör att vi avvecklar offentlig sektor eller åker tillbaka till ett u-land.

Om vänsterväljarna fortsätter med parasitpolitiken så ökar flyttakten för näringslivet och vi får brain drain. Och då ser jag ingen framtid för Sverige.

Jag arbetar bara med privat sektor, är själv kund i offentliga och nätverkar i bägge.

Du kan inte jämföra privata med offentliga sektorn eftersom förutsättningarna inte är desamma.
Privata avgör själva balansen mellan andelen klienter och bemanning, resten är offentliga tvingade att ta.
Offentliga började för många år sedan ta in konsulter för att se över rutiner och effektivisera, även om kostnadseffektivitet uppnåtts så är patienterna för många sett till andelen personal, sängplatser och lokalutrymme.
Privatisera hela vårdsektorn så kommer likväl problemen kvarstå.

Samma diskussion gällande privata skolor, det är de kommunala skolorna som tar de underpresterande eleverna, de privata vill inte ha dem och tar i mindre utsträckning emot elever som kostar för mycket.
Samtidigt:
https://skolvarlden.se/artiklar/professorn-gladjebetyg-vanligast-pa-friskolor

De privata alternativen är inte alltid överlägsna men det ligger i deras intresse att människor ska tro att det är så. Du verkar vara en av dem som svalt marknadsföringen.


Majoriteten vill givetvis inte ha obalansen, de har bara inte förstått vad som är grundorsaken.

Din samhällsdröm är lika radikal som den socialistiska (betongplacerad av borgarna 2006-2014) vi befinner oss i just nu.
Pengarna kommer har redan börjat ta slut, en lågkonjunktur på detta så kommer dina alternativt bli högaktuella. Att kapa bidragsförsörjningen för alla som anlänt efter år 2000 känns rimligt, inkl äldreförsörjningsstödet. Om de vill ta med sig de svenskfödda, barnen eller lämna dem, får de själva avgöra.

Svenska karoliner har aldrig, aldrig vunnit ett krig än mindre startat ett utan jävla, jävla evil Finland på deras sida. Aldrig, och då menar jag det. Verkligen.

Alltid i första ledet for a fight det där finska lätta kavalleriet (Hakkapeliter!) - även för Sverige när dom var hur stor stora i Euoropa helst remember?!

Karolinska sjukat?!

Too bad, too sad ...https://img.discogs.com/8m5pye5U-Y6HIquMYW8MSuWP54Y=/fit-in/250x246/filters:strip_icc():format(jpeg):mode_rgb():qualit y(90)/discogs-images/R-2980832-1310244958.jpeg.jpg

Den offentligt drivna sjukvården har stora brister, det håller jag helt med om. Däremot håller jag som sagt inte med om analysen att det bara skulle vara invandringens fel.

I all sjukvård har det skett en kostnadsexplosion på grund av att vi kan behandla fler tillstånd och hålla människor vid liv längre. Det kostar. Studier från USA visar att hälften av alla pengar som spenderas på en individs sjukvård i snitt spenderas under dennes sista levnadsår. Man kan då fundera på hur många kronor det får kosta att hålla någon vid liv 3-6 månader till.

Detta är obehagliga diskussioner som vi måste börja ha i större utsträckning. Samma gäller olika metabola sjukdomar där behandlings finns men kostar miljontals kronor om året, för hela individens liv. När man drar ner detta till individnivå så blir det naturligtvis omöjligt och jag har full förståelse för de föräldrar som vill göra allt och lite till för att hålla sitt barn vid liv. Det är tufft att stå att säga till någon att "vi kommer inte göra mer för din mamma nu". Det är betydligt tuffare när det är ett litet barn.

Att föra över all sjukvård till den privata sektorn är en mycket dålig idé, av bl.a. det skäl som anges av Lava. Privata vårdgivare säger nämligen nej till det som är för dyrt eller jobbigt (dvs inte genererar vinst). Detta måste det offentliga ta hand om. Det är ett av problemen i Stockholm med alla dessa vårdval som tillåts kosta väldigt mycket pengar men inte måste ta de svåra fallen.

Att gå helt över på ett amerikanskt system med privata försäkringsbolag försämrar situationen ännu mer. Det enda de gör är att åstadkomma en mellanhand som ska tjäna pengar. Det är kostnadsdrivande. Den offentliga sjukvården är inte ineffektiv för att det är roligt.

Försäkringar bygger på att många betalar en relativt liten summa för att skydda sig mot något med låg sannolikhet (eller hög summa/hög sannolikhet). Det fungerar dåligt för sjukvård eftersom alla, eller åtminstone en tillräckligt stor andel, förr eller senare behöver sjukvård i någon form. Då blir det orimligt att lägga det i ett privat försäkringssystem som också ska göra vinst. För det ska de, göra vinst. Det är inte någon goodwillverksamhet bolagen sysslar med. Försäkringen kommer alltid vara prissatt så att bolaget på det stora hela gör vinst. Det går ganska bra att räkna på detta på gruppnivå. Det finns till och med en yrkesgrupp, aktuarie, som har till yrke att räkna ut när människor dör.

Privat sektor tar för övrigt fram relativt lite själv. Ja, det forskas mycket privat men grundforskningen är i stort sett uteslutande finansierad med gemensamma medel.

Jag tror tyvärr att det vi ser med Karolinska är avsiktligt (trots Hanlons rakkniv). Det är helt enkelt meningen att det ska gå åt helvete för att driva på privatiseringen, av ideologiska skäl.

Från min sida sett är inte analysen att allt är invandringens fel, när det gäller sjukvården är invandringen en tyngre delförklaring.
När det gäller skolan, hot våld dåliga resultat - huvudfaktor
Kommunernas ekonomi, större utgifter än inkomster - huvudfaktor
Bostadsmarknadens, skenande priser och bostadsbrist - huvudfaktor





Tänkbart, däremot tror jag inte alla makthavare är med på detta men de som är av annan ideologisk åsikt verkar sova.

Min egen bedömning är

Skolan
Huvudfaktor är lärarnas katastrofalt sänkta auktoritet samt kunskapsnivå, samt "flumskolan" med dess pedagogik. Detta började för 40 år sedan, minst. Har gott om kompisar som pluggade på LäS i Stockholm. Knappt några tentor, alla inlämningsuppgifter var grupparbeten. Intagningspoäng 0,1 på HP. Detta är också skolan där en elev stämde för att hon blev kränkt över att man kritiserade hennes språk på ett prov i svenska. Skolan backade om jag minns rätt. Det tyckte till och med stora delar av studentkåren var sjukt.
Invandringen bidrar, speciellt i och med den totalt misslyckade integrationen med följande segregation. De ambitiösa invandrarna (jodå, jag har träffat ett antal*) slås också ut eftersom de aldrig lär sig språket ordentligt eftersom ingen i deras närhet pratar vettig svenska. De dras också in i urtenmentaliteten i någon mån.

Kommunal ekonomi
No argument there. I kombination med en del annat, t.ex. ogynnsamma faktorer för glesbygdskommuner. Malmö ska vi inte ens prata om utan en jumbohink med valium. "Framtidsstaden".... Visst. I en dystopisk framtid kanske...
Detta tror jag också är den absolut största risken framöver, att kommuner helt enkelt kommer kollapsa under tyngden av alla transfereringar med efterföljande "white flight".

Bostadsmarknaden
Huvudfaktor är tillgången på (för) billiga krediter i kombination med att alla väntar med att bygga eftersom marken blir ännu mer värd i framtiden. Invandringen är bara en delförklaring och då bara på vissa orter. Däremot kan jag störa mig på att det minsann trollas fram bostäder på tillfälliga bygglov osv nu när man inte kunnat göra det på 30 år till studenter i huvudstaden som inte haft någonstans att bo. Märkligt det där.

Jag tror att inte ens alla i det blåa, numera blågröna, blocket är med på tåget. Detta är en agenda som drivs av en liten grupp, företrädesvis moderater. De har till och med fått kritik från riksnivå, utan att lyssna.


* Apropå detta så gick jag på en gymnasieskola där man hade introduktionsprogram för invandrare. Dessa elever var bland de absolut mest ambitiösa jag någonsin träffat. Alla pluggade som galningar och jobbade dessutom kvällar och helger i pappas/mammas/farbrors/osv kiosk/pizzahak/whatever för att hjälpa till med familjens försörjning. Detta var gänget som på riktigt hade valen ingenjör, läkare, jurist eller tandläkare hemifrån. Deras föräldrar visste att utbildning och språk var nyckeln till framgång. Ursprunget varierade, rätt mycket MENA.
Inga problem alls på skolan med stök, fungerade super ända tills man tog in en klass handel/administration. Då började det jävlas. Innan var det bara natur/sam + introduktionsklasserna (som läste natur/sam + extra svenska).

Problemet är således inte invandring som sådan utan integration samt vilka man tar in. Där har vi stora problem idag.

Vi har också stora problem i och med att det inte går att föra ett sansat resonemang kring detta ämne utan att någon kallar en dödsknarkarnazist. Detta är delvis orsakat av det gapiga beteendet från människor likt en del i denna tråd. Nu menar jag inte specifikt dig Lava, som uppenbarligen kan föra ett koherent resonemang som en vuxen.

Ja, brist på auktoritet är alltid ett problem, både på arbetsplatser och i skolor - men inte förrän du hamnar i en situation där det specifika klientelet behöver mer eller mindre auktoritär ledning/styrning.

Dock, var vänlig och notera att problemen och skolresultaten är skolrelaterade och förklaringen hittar du inte bland lärarna. Både lärartäthet och kompetens är högre bland lärarna i utanförskapsskolorna men likväl är just låga studieresultat, disciplin och arbetsmiljöproblem utmärkande.
Det har satsats enorma summor på just utanförskapsområdenas skolor för att locka dit särskilt kompetenta lärare som exempelvis karriärslystna förstelärare, för övriga har lönerna åkt upp så mycket att det lockar nyexade för att komma in på hög ingångslön.



Nja, bortsett från att det i faktiska tal saknas tillräckligt många bostäder (600 000 år 2018) så har varken politiker eller bostadsbolag fattat att de flesta från socialgrupp 2-4 varken kan eller vill lägga 50% eller mer av sin disponibla inkomst på boende.

Som det ser ut i dagsläget har situationen målat in oss i ett hörn, för som du skriver har vi tack vare låga räntor och inget/lågt amorteringskrav trissat upp bostadspriserna så högt att OM vi bygger oss till balans så kommer marknadskrafterna se till att vi når jämviktspris och möjligen även dippar. En lågkonjunktur på det och lite räntehöjning så har vi en alldeles utmärkt bostadsbubbla.
Att vi nått hit har bara med den snabba befolkningsökningen att göra dvs den akuta stora efterfrågan på bostäder som satte igång skenande marknadspriser.




Definitivt inte, de kastade in den moderata handduken år 2006 och sedan dess har de varit totalt vilsna på precis alla plan.



Självklart handlar det om vilka man tar in. De ska komma från en utbildningskultur, inte våldskultur med stark religiös prägling, för då blir de i princip omöjliga att integrera.
Iranierna har vi ur generellt perspektiv inte behövt gråta över.

Jag gör inga jämförelser. Jag påtalar fundamentala defekter med organisationsformen offentlig sektor.

Privat sektor tillhandahåller överflöd. (Av skälet att kunderna betalar för det).
Det är därför du ser varor på hyllorna i butikerna. Det är därför det går att hyra en bil omgående.
Det är därför jag kan gå och klippa mig och i stort sett alltid ha 0 minuters väntetid.

Det kan ju vara en bra åtgärd men man får också komma ihåg att ledningen inte har några direkta incitament att förbättra.

Vilka då?
Schweiz har privat sjukvård. Vilka problem har du kvar där?

Det området är fortfarande genomreglerat av offentlig sektor. Det är bara lägsta "nivån" som är privat och den kan inte göra så speciellt mycket då.

Jag har pekat på fundamentala defekter i organisationsformen offentlig sektor. Att du inte kan ta in den informationen utan bär på en föreställning att jag baserar mitt ställningstagande på någon slags marknadsföring visar att du är oförmögen att ta in fakta. Och därmed oförmögen att delta i en saklig diskussion.


Vilken obalans?

Vet inte om Schweiz brukar ses som särskilt radikalt. Sedan vill jag naturligtvis gå längre än Schweiz gjort. Men att nå Schweiz nivå vore ett stort steg på vägen.

Pengar tar inte slut. Det är ett fundamentalt felaktigt uttryck. Lika verklighetsfrånvänt som stollerierna om lador som är tomma och fulla.

Såväl M1, som M2 som M3 ökar hela tiden. Alla penningmängsmått.
Även överhetens plundring av folket ökar hela tiden. Pengar som öses in i offentlig sektor bara ökar och ökar.

En mer korrekt formulering skulle vara att potentaterna inom offentlig sektor vill sluka än mer skattepengar och slarva bort. Det är dock en sanning som alltid är sann. Det är inbyggt i organisationsformen.


Följande utmärkta inlägg i en granntråd är rekommenderad läsning för de som vill förstå mer om hur defekt offentlig sektor är:

(FB) Hur kan man tycka illa om möten på jobbet?
(FB) Hur kan man tycka illa om möten på jobbet?
(FB) Hur kan man tycka illa om möten på jobbet?

Din nivå är för låg.
Antingen för att du saknar insyn och kompetens, eller så är det så att du är en framgångsrik ekonom med insyn i både den privata och offentliga sektorn men vilket då olyckligtvis döljs av sämre utvecklad läsförståelse och kommunikativ förmåga. Du har här ovan formulerat några frågor som visar att du inte alls är med och din slutsats utifrån dina länktips är inte till din fördel om du lyckats plocka ut en akademisk examen. Jag lägger inte en sekund till på dig.