individrättigheter och erkännanden av dem som viktiga för administration och dylikt

I USA tycks det vara relativt få som anser att det behövs kommunism eller diktatorisk höger. Där finns i stället två ständiga - principiellt högerinriktade och demokratiorienterade - partier. Det tycks finnas administrativt gångbara argument incitament för att sortera bort sådana element, som störande av demokrati och god samhällsordning.

Saknar vi detta i Europa?

Här verkar (tycker åtminstone jag) nämligen finnas en grundföreställning att effektiv sådan bortsortering kräver steltänkthet. Sådan finns det klart mindre av i USA (där jag har bott några år). Där finns i stället sätt att reda ut om det finns anledning att förtrycka någon eller några som t.ex. har störande uppfattningar.

Egentligen kan där, liksom här, hycklas en del med att ibland fingera att man har anledning (till förtryck av avvikande uppfattningar). Men sådant hyckleri tycks där inte lika lätt kunna ha en stoltserande om trångsynthet med sej. Kanske är detta för att det i Europa kvarstår ett aristokratiskt förtal mot att hävda individens frihet ha att ha en hävd högre än dom gamla maktsystemen.

Fast USA har nedgraderats till en "flawed democracy". I teorin är det fortfarande en demokrati, men enda möjligheten att bli vald är att bli köpt av så många stora företag så man i princip som president (eller för den delen hög uppsatt politiker) är bakbunden av kapitalet.

Och under Trump så är det en oerhört fin linje mellan demokrati och diktatorisk höger. Under hans regim är det oerhört svårt att skilja på dem.

Mhm. Ja. Trumps högerpopulism och band till vitmaktrörelser och dylikt är förstås ett hot mot amerikansk demokrati. Men det är inte högerpopulismen jag pratar om, utan Europeisk steltänkthet - vilket i och för sej kanske kan anses likvärdig med amerikansk dekadens i fråga om moral. I den mån det är så, har vi väl ett pest eller kolera. ...