Fria Tider försöker "problematisera" hans dom och fallet kring det som skedde i Srebrenica.
https://www.friatider.se/syndabocken-ratko-mladic-ar-dod
Vad de tar upp är
1. "I den norska dokumentären Staden som offrades, som SVT sände 2011, skildras hur Naser Orićs muslimska styrkor från Srebrenica tidigare hade angripit ett stort antal omkringliggande serbiska byar. Enligt dokumentären ödelades omkring 50 byar och även kvinnor, barn och äldre dödades. Den skildrar bland annat angreppet på Kravica 1993, där serbiska civila dödades och överlevande berättar om fångenskap och tortyr."
"Orić åtalades själv i Haag för brott mot serber men frikändes trots omfattande bevisning. Det orsakade förstås skandal i Serbien och sågs av många som ett bevis för att domstolen snarare ägnade sig åt politisk aktivism än åt att skipa rättvisa."
Den rättsliga bevisningen som användes mot Mladic är, något glidande, men i Orics fall så lät man honom gå fri, men inte i Mladics fall. Poängen är att domstolen bedömdes inte vara helt opartisk, utan sågs av serber som en partsinlaga för att rättfärdiga interventionen i det forna Jugoslavien.
2. Antalet som faktiskt dödades genom avrättningar är vare sig forensiskt eller obduktionsmässigt bevisat. Man har tagit upp att mellan 400-500 kan anses vara avrättningar, vilket genom ögonbindlar, skador och ligaturer runt händer tyder på detta.
Däremot, är det flera gravkomplex och alla har inte undersökts forensiskt eller obduktionsmässigt, vilket innebär att man har gjort antaganden om att X antal är bevisligen avrättade så gör domstolen antagandet att övriga också är det.
Vidare så benämns det ofta som "folkmord", men man har bara funnit bevisligen 1 kvinna i ett gravkomplex, inga småbarn och 99,5% bedöms vara män och enstaka fall av tonåringar. Det andra är att man inte har bevisat att alla dog i avrättningar genom undersökning och obduktion, man har däremot bevisat att man har hittat 5336 lik som har DNA-identifierats. Alla har inte undersökts, utan man har extrapolerat att om X antal dog genom avrättning så gör de bedömningen att övriga också har utsatts för samma sak.
3. Domstolen dömde Ratko Mladic till folkmord. Men, den absoluta majoriteten av döda var män, ett fåtal tonåringar och någon enstaka minderårig. Vidare är siffran inte 8000 bevisade utan utgår bara ifrån att när man letade efter försvunna personer kom man fram till att 7826 personer saknades i området och att därför måste så många vara dödade genom avrättning trots att man inte har bevis för detta. Det antal av personer som man hittade döda i gravarna vid tiden var 5336 och domstolen medgav att många av dem kan ha dött i strid, som soldater, eller som civila på plats i området, men då man fann hundratals dödade genom tecken på avrättning drar man slutsatsen att samma sak måste ha skett med alla andra i alla gravar i området också.
Problemet är att domstolen inte bevisligen lade fram entydiga tecken på att vare sig Mladic beordrade folkmord, ens avrättningar. Vad man bevisade var dels att han lade fram strategi för operationen mot området, d.v.s. fyra ordrar om kommunikation inom VRS, överföring av nederländska UN-soldater från Bratunac, rapportering till VRS:s framskjutna högkvarter. Vidare har en bosniskserbisk officer påstått och vittnat om att han träffade Mladic och rapporterade om att:
"Momir Nikolić, en bosnienserbisk officer som erkände sin skuld, beskrev hur han såg fångar separeras och föras bort för att dödas. Han träffade också Mladić den 13 juli och rapporterade till honom att allt gick bra. Senare samma dag såg Nikolić fångkolonner föras till platser där de skulle dödas."
4. Slutsats, man har således inte bevis för att 8000 dödades genom avrättning, däremot har man det för flera hundratals
vilket gör det rimligt att säga att krigsförbrytelser begicks, men om detta var ett ansvar som föll på de lokala befälhavarna eller var en uttrycklig order uppifrån blir oklart.
Man konstaterar att Mladic träffade befäl som rapporterade, att han givit order om operationen mot området och att han i egenskap av högsta befäl var indirekt ansvarig, men inte bevisligen genom att han beordrade att alla skulle dödas.
Antalet som i MSM ofta uppgår till 8000, var inte en bevisad siffra, utan ett antagande om 7836 personer som saknades i området, där man de facto fann 5336, men där man ej heller bevisade att alla var avrättade, utan att ca 500 var det och man därför gör antagandet att övriga också var det.
Frågan är då om bevisningen rörande antal, avsaknad av ordrar, avsaknad av direkt bevis för att alla dödades genom avrättning blir frågan varför man drar det till folkmord. En gissning kan vara det internationella samhällets misslyckande av FN-operationen där en feg nederländsk officer inte gjorde sitt yttersta varvid domen blir ett möjligt sätt slå ifrån sig och utpeka Mladic som monster.
Vad folk måste komma ihåg är att ett domfall inte är ett absolut bevisat tecken på skuld, utan snarare en förhandling där direkta bevis stödjer eller undergräver de olika parternas fall. Den som har det politiska stödet och domstolen mot sig får räkna med att ta på sig en skuld som kanske inte går att bevisa direkt utan som främst bygger på indicier.
