Har försökt mig på att rangordna min topp 20 med bandet också. För mig har Europe två läger med låtar. Bra låtar och halvbra låtar. Vet inte om jag skulle kalla någon av deras låtar ett bottennapp. Här kommer listan.
20. Pictures
- En indirekt fortsättning på låten The Final Countdown. Betydligt mer personlig och med mindre hitpotential.
19. Rock the Night
- En av bandets stora hits. Fungerar väl på konserter, men kan bli lite väl repetativ i annat fall. Mer för ett nybliven fan än någon som gräver ner sig djupare.
18. Riches to Rags
- Bra start på skivan Bag of Bones. Bandet verkar, enligt mig, släppa helt fel typ av singlar sedan dom kom tillbaka 2004. Åtminstone i dom flesta fallen. Tror den här hade kunnat blivit en stark singel.
17. Devil Sings the Blues
- En lugnare, men samtidigt svänging låt där bandet gått ifrån sina riffbaserade låtar/ballader och lyckats givit sig själva en ny dimension.
16. Seven Doors Hotel
- En av dom första Europe-låtarna någon någonsin hörde. Bra tryck och står sig bra än idag. En bra start.
15. Aphasia
- Några instrumentella låtar har dom släppt genom åren och jag gillar samtliga. Har man inget att skriva till en låt är det ibland lika bra att bara köra instrumentellt. Det här är förmodligen deras bästa inom kategorin.
14. Always the Pretenders
- En väl vald nyare singel! Nytt fräscht sound och bra energi. Här möter 70-talet och 00-talet varandra på ett snyggt sätt.
13. Prisoners in Paradise
- Skulle antagligen blivit en ännu större hit om den kommit några år tidigare.
12. No Stone Unturned
- Ett typiskt albumsspår som växer och visar att bandet kan göra mer än riff och catchiga refränger.
11. Let the Good Times Rock
- Låt som passar perfekt till dess namn. Lättlyssnad och skön rock.
10. Bag of Bones
- Likt Riches to Rags en stark låt som fick stå i skuggan av, enligt mig, betydligt svagare singlar.
9. Carrie
- Smörballadernas smörballad. Den är dock catchig och fungerar otroligt väl på konserter.
8. Angels (With Broken Hearts)
- Sånt här gillar jag. En intressant och mogen låt. Låt som visar att gubbarna inte vill leva på gamla meriter.
7. Girl from Lebanon
- Sista låten på sista skivan innan uppbrottet. En mycket väl respektabelt avslut om nu bandet verkligen hade gått i graven för gott. Bör lyssnas på om man hört deras hits och vill ha mer av liknande låtar.
6. Ready or Not
- "Out of this World" har en tendens att bli väl mycket AOR. Här är skivans injektion av hårdrock. Bra låt som åldrats väl.
5. In My Time
- Vacker ballad skriven till John Norums dåvarande fru som lämnade jorden. Carrie och sånt i all ära, men här hör man att grabbarna mognat till sig.
4. Superstitious
- Kee Marcello visade direkt att bandet kunde fortsätta utan John Norum. Melodiöst och bara förbannat catchigt.
3. Cherokee
- Ännu en av bandets större hits som fungerar lika bra idag som då.
2. The Final Countdown
- Bandets stora hit och en av låtarna som verkligen tagit svensk musik till internationell nivå. Överspelad eller inte. En bra låt.
1. Wasted Time
- Ingen av deras största hits utan bara en riktigt bra rocklåt med skön energi. Här tyckte jag dom fångade något som dom haft svårt att hitta igen trots att dom är bra på annat.
20. Pictures
- En indirekt fortsättning på låten The Final Countdown. Betydligt mer personlig och med mindre hitpotential.
19. Rock the Night
- En av bandets stora hits. Fungerar väl på konserter, men kan bli lite väl repetativ i annat fall. Mer för ett nybliven fan än någon som gräver ner sig djupare.
18. Riches to Rags
- Bra start på skivan Bag of Bones. Bandet verkar, enligt mig, släppa helt fel typ av singlar sedan dom kom tillbaka 2004. Åtminstone i dom flesta fallen. Tror den här hade kunnat blivit en stark singel.
17. Devil Sings the Blues
- En lugnare, men samtidigt svänging låt där bandet gått ifrån sina riffbaserade låtar/ballader och lyckats givit sig själva en ny dimension.
16. Seven Doors Hotel
- En av dom första Europe-låtarna någon någonsin hörde. Bra tryck och står sig bra än idag. En bra start.
15. Aphasia
- Några instrumentella låtar har dom släppt genom åren och jag gillar samtliga. Har man inget att skriva till en låt är det ibland lika bra att bara köra instrumentellt. Det här är förmodligen deras bästa inom kategorin.
14. Always the Pretenders
- En väl vald nyare singel! Nytt fräscht sound och bra energi. Här möter 70-talet och 00-talet varandra på ett snyggt sätt.
13. Prisoners in Paradise
- Skulle antagligen blivit en ännu större hit om den kommit några år tidigare.
12. No Stone Unturned
- Ett typiskt albumsspår som växer och visar att bandet kan göra mer än riff och catchiga refränger.
11. Let the Good Times Rock
- Låt som passar perfekt till dess namn. Lättlyssnad och skön rock.
10. Bag of Bones
- Likt Riches to Rags en stark låt som fick stå i skuggan av, enligt mig, betydligt svagare singlar.
9. Carrie
- Smörballadernas smörballad. Den är dock catchig och fungerar otroligt väl på konserter.
8. Angels (With Broken Hearts)
- Sånt här gillar jag. En intressant och mogen låt. Låt som visar att gubbarna inte vill leva på gamla meriter.
7. Girl from Lebanon
- Sista låten på sista skivan innan uppbrottet. En mycket väl respektabelt avslut om nu bandet verkligen hade gått i graven för gott. Bör lyssnas på om man hört deras hits och vill ha mer av liknande låtar.
6. Ready or Not
- "Out of this World" har en tendens att bli väl mycket AOR. Här är skivans injektion av hårdrock. Bra låt som åldrats väl.
5. In My Time
- Vacker ballad skriven till John Norums dåvarande fru som lämnade jorden. Carrie och sånt i all ära, men här hör man att grabbarna mognat till sig.
4. Superstitious
- Kee Marcello visade direkt att bandet kunde fortsätta utan John Norum. Melodiöst och bara förbannat catchigt.
3. Cherokee
- Ännu en av bandets större hits som fungerar lika bra idag som då.
2. The Final Countdown
- Bandets stora hit och en av låtarna som verkligen tagit svensk musik till internationell nivå. Överspelad eller inte. En bra låt.
1. Wasted Time
- Ingen av deras största hits utan bara en riktigt bra rocklåt med skön energi. Här tyckte jag dom fångade något som dom haft svårt att hitta igen trots att dom är bra på annat.