Citat:
Ursprungligen postat av
Leipreachan
Är det jag som är mindre begåvad när det kommer till språk, eller liknar dalmål och gotländska varandra lite?
Nej, du är inte mindre begåvad, utan det finns likheter. Men det du menar vara lika är troligen inte dalmål och gutamål i mer inskränkt mening, utan det som man snarare kallar
regionalt riksspråk, dvs. det språk som uppstår då dialekttalande överger eller tonar ned sin dialekt och försöker tala rikssvenska. Detta regionala riksspråk har då inte dialektens avvikande ljud – som diftonger eller försvagat slut-a till e – eller dialektala ord och uttryck, utan bara den annorlunda melodin, som gör dess ursprung lätt identifierad i många fall.
Jag är själv utbildad dialektolog, med just dalmål som specialitet, men kan erkänna att när jag första gångerna hörde Sofia Rågenklint på TV, som kommer från Äppelbo, jag inte kunde avgöra om hon var gotlänning eller kulla. Det språk hon använde i TV var alltså inte hennes naturliga, utan anpassat efter riksspråksnormen med bara melodin kvar.
Själv har jag med min dalska melodi någon gång blivit tagen för gotlänning, men betydligt oftare för finlandssvensk, vilket beror på att dalmålets grava accent för många sörlänningar låter som deras akuta och de därför tror att melodin är densamma som finlandssvenskans, som bara har akut accent (enstavighetsaccent) kvar. Även språkvetare som studerat dalmålet har tagit miste och beskrivit dalmål som om de bara hade en accent, sc. den akuta enstavighetsaccenten.
Dialekter i trängre och egentlig mening från Dalarna och Gotland är mycket olika och går inte att ta miste på för den som inte är "mindre begåvad". Gutamålen är lätta att känna igen på att de har försvagad slutvokal till e –
jobba blir jobbe – medan dalmålen väl känns igen på t.ex. djupa u:n. (Diftonger har bara ett fåtal av dem.)
Men dalmål och gutamål har det gemensamt att de har bevarat många ålderdomliga drag ur svenska (eller nordiska) språk som försvunnit ur riksspråket och mer centralt talade dialekter. Att ålderdomliga drag bevarats på de två områdena beror på att de ligger i periferin för svenskan och varit tämligen isolerade från inflytande från annan talad svenska.
