Amorterar banker till Riksbanken? Vad händer om en bank betalar av sin skuld?

Jag ser inte att du hittat något fel i det jag skrev. Vad är då din invändning? Att den inte stämmer med dina föreställningar?
Kontrollerade du Riksbankens balansräkning, som jag skrev att du skulle göra? Eller vill du inte veta av hårda fakta?

Om det är mer religiös tro du håller på med, då borde du nog diskutera i att mer lämpligt del-forum.

Nu var det just en mycket enkel förklaring jag lämnade. Just så att ni två skulle ha en möjlighet att förstå. Det är inte uppenbart att det går att förklara så mycket enklare.
Var tog det stopp för dig?

QE är något helt annat. Då lånar RB av bankerna (och köper obligationer). Dvs motsatt aktivitet.

Det TS fantiserade om var att bankerna skulle låna av RB förutom av låntagaren. Dvs banken skulle låna dubbelt så mycket som den lånar ut. Vilket är helt absurt. Och som varken bekräftas av bankernas eller Riksbankens balansräkningar. Föga förvånande. De tomtar som tror på den typen av bisarra fantasier kan aldrig någonsin ha tittat i en banks balansräkning.

Va? Dubbelt så mycket?
Peter lånar 1 miljon av banken, och banken lånar 1 miljon av RB menade jag. Alltså totalt 1 miljoner skapade.

Om bankerna själva kan skapa pengar och inte behöver låna av RB förstår jag inte varför deras lån följer RBs styrräntan så pass.Gällande absurt så verkar inte det spela så stor roll för verkligheten i denna världen, själv tycker jag det är otroligt mycket mer absurt att privatpersoner kan skapa pengar ur intet och sedan kräva ränta på dessa pengar...och detta är något vi använder som giltigt betalningsmedel.

För den som inte är ekonom är inte balansräkningar ett särskilt enkelt koncept.

Det räcker med att känna till att banken ger dig pengar i utbyte mot säkerheter. Om man vill kan man säga att banken köper säkerheter. Säkerhet i detta fall kan vara ett hus eller din framtida arbetsinkomst (för blancolån). Detta är empiriskt testat av en tysk-brittisk professor vid namn Richard A. Werner.

När banken tar emot säkerheten / köper säkerheten skapar de pengarna de betalar med och deponerar en mindre andel som säkerhet hos Riksbanken i enlighet med Baselreglerna.

Det finns andra teorier om hur pengar skapas som exempelvis Fractional Reserve Banking som går ut på att det är Centralbanken som skapar pengar. Eller att bankerna bara är en mellanhand som lånar ut pengar som inlånare deponerat i banken. Dessa teorier är felaktiga.

Orsaken till att detta är så upprörande för många människor är att bankerna har möjlighet att ta ut ränta för pengar som de själva skapat. Jag personligen skulle dock vara helt nöjd med detta förhållandet om bankerna opererade på en transparent och symmetrisk marknad där bankernas riskbedömningar var skarpa och bankerna inte kan räkna med att bli utbailade av stat eller Riksbank om de gör felaktiga allokeringsbedömningar.

/Johan

När banken lånar ut pengar till ett bolån måste de ha egna pengar, men den största delen kan de skapa från tomma intet. När man betalar tillbaka lånet minskar penningmängden i samhället.
https://www.youtube.com/watch?v=iFDe5kUUyT0

Lån av centralbanken anses riskfritt eftersom ingen räknar med att den går i konkurs. Så det sätter ett tak eller golv på räntan beroende på vilken sida man tar. Ingen bank lånar ut till en annan bank om inte priset är bättre än det riskfria alternativet från centralbanken. Så på så vis påverkar centralbankens styrränta alla räntor.

Exempel med dagsaktuella kurser, om jag har kurserna rätt efter en snabb googling: Bank vill låna pengar över natten: Hos Riksbanken kostar det: 0.25% Hos annan bank kostar det: -0.49%, det är alltså billigare att låna av en annan bank, då får man betalt för att låna pga minusränta. Bank vill placera pengar över natten: Hos Riksbanken "får man": -1.25% Hos annan bank "får man": -0.49%. (Dvs det kostar i bägge fallen pga minusränta). Återigen billigare hos annan bank men här ser vi hur Riksbankens in och utlåningsräntor bildat en priskorridor.

Reporäntan som löper 7 dagar har om jag förstår saken rätt inget spann mellan in och utlåning utan ligger på -0.5% för båda. Jag gissar att det beror på att i stort sett all låneverksamhet ligger på antingen in eller utlåning samtidigt och att det i dagsläget rör sig om inlåning (som kallas certifikat) eftersom bankerna har ett placeringsbehov över tid. Det kostar således bankerna att placera hos Riksbanken. Men det är bara en gissning, nån annan får gärna fylla på med kunskap om det sker in och utlåning via repor och certifikat samtidigt, men jag tror inte det.

Att centralbanker köper obligationer av olika slag för något annat än nytryckta pengar (tryckpress eller tangenttryckta) är inte fallet eftersom hela idén med systemet faller.

Via RIX finns ligger det dessutom en del i TS resonemang.

Jag tror det är viktigt att tänka på att det rör sig om två typer av pengar - de pengar som finns i den interna bankmarknaden som hanteras av RIX, och de pengar som banker lånar ut till kunder. Banker kan låna av Riksbanken för att täcka sina kortsiktiga behov av reserver för att betala andra banker i RIX. Detta är alltid mindre förmånligt än att låna av andra banker, eftersom Riksbankens utlåningsränta är högre. Under normala omständigheter är dessa pengar kvar i bankernas reserver och i den interna bankmarknaden, och används aldrig för utlåning till kunder.

De pengar som banker lånar ut till kunder skapas av bankerna själva, på det sätt som beskrivits ovan av Alpha101. Banker och deras kunder kan skapa sådana pengar helt på egen hand utan att blanda in Riksbanken alls. Banker behöver inte låna av någon annan för att göra detta. Det är detta man menar när man säger att banker kan skapa pengar "ur tomma luften". Det man menar då är att banker genom överenskommelser med sina kunder kan skapa tillgodohavanden i sina egna konton. Dessa pengar uppstår genom utlåning och "förstörs" genom att skulder betalas av.

Observera att fiat vs guldmyntfot bara har att göra med hur pengar skapade av Riksbanken kan uppstå. Även om man har guldmyntfot så kan banksystemet skapa pengar ur tomma luften i den senare betydelsen. Det är alltså en myt att guldmyntfot skulle förhindra detta. Även med guldmyntfot skapas en stor del av "pengarna" i samhället genom utlåning och "förstörs" genom amortering.

Även om skulder och fordringar balanserar varandra ökar risken på systemnivå när volymerna på skulder och fordringar är stora. Det har att göra med psykologi och att skuldvolymen hos enskilda "skaver" mer än tillgångssaldot (över en viss nivå) får någon att slappna av. Vidare tenderar antalet personer med nettoskuld kraftigt överstiga antalet personer med nettotillgångar.

Samhällen med stora skuldvolymer tenderar därför att bli våldsammare och med lägre etiska spärrar för accepterat beteende.

Um, hur skulle det gå till?
Hur skulle det gå till att hamna i negativa nettotillgångar?
Är det så du tror att det är i Sverige nu?

Och det är vad du ser i t ex Singapore?

Okej, tack (och tack till alfa101 tidigare också, var bara jag som inte fattade). Det invecklade i det här alltså...galet för något så basic som valuta. Att det är minusränta får hjärnan att twista ännu ett varv.

Men varför påverkar riksbankens ränta räntan på bostadslån så mycket om de privata bankerna själva kan skapa pengar ur intet (genom att skapa lån)?

Men okej, de lånar inte för bolån, men de lånar av riksbanken av andra orsaker.

Så frågan kvarstår, om än inte scenariot bakom frågan i TS:
Om en storbank betalar tillbaka hela sin skuld till riksbanken på ett bräde, vad händer med valutan och ekonomin?