Varför är SJ:s reklamfilmer så progressiva?

Dom måste ju såklart satsa på någon unik infallsvinkel.
Det är ju inte så att dom kan reklamera hur inkompetenta dom är.

Statlig propaganda för att indoktrinera folket till att tycka och tänka så som de styrande önskar.

Du kan nog ge dig på att i motsvarande tågreklamer i Nordkorea får du se vilka underverk Kim gör och hur underbart det blir bara man lyder regimens minsta vink - och inte minst hur hemsk och ondskefull omvärlden utanför NKs gränser är.

Statliga verk behöver inte tjäna pengar genom reklam men riksdagen tycker det är bra att smyga in agendan på de ställen där det går, funkar bra tycker jag.

Det är statligt och då är det propaganda, helst när det gäller socialistiskt styrande. Kolla på Arbetsförmedlingens reklam "Gör plats" där de har massa konstiga typer som kräver sin rätt i arbetslivet, precis som om det är så det fungerar.

Det sägs ju att fler kvinnor än män använder sig av tåg och bussar. Vi vet även att sociala frågor är större hos kvinnor än hos män. Så det kanske funkar att bygga ett varumärke på att vara SJW.

Måste absolut vara propaganda från staten, kan omöjligt vara reklam som försöker nischa in sig på alla typer av människor så alla känner sig benägna att gilla SJ. Propaganda!

Fast det gäller väl för i stort sett alla reklam från större svenska företag, oavsett om det är Ikea, Arla or whatever? Eftersom reklamen riktar sig i första hand till hjärntvättade och 'rättroende' svenskar? I Sverige blir det PK (en och samma familj ska innehålla diverse kulörer, det ska inte vara heteronormativt o.s.v.) i Ikeareklamer, i Saudiarabien tar man bort kvinnorna i Ikeakatalogen, medan i eventuellt normala länder kör man med normal reklam.


"Unik"? Att köra med exakt samma upplägg som i stort sett alla andra utifrån en given ideologi är inte enligt min mening "unikt". Däremot hade det varit unikt att referera till hur tågen slutar att gå för det allra minsta.

När det gäller produkter som vänder sig till en bredare kundkrets, så kan det så klart handla om strategi att vända sig till alla som man kan tänka sig som målgrupp. T.ex. anser jag inte att Dressmanreklamen uppenbart har några icke-vita med för att vara PK, utan det kan likaväl handla om att vilja sälja herrkläder till alla män som målgrupp.

Det är dock inte svårt att känna igen uppenbar PK-reklam, då den alltid är förutsägbar (i vilken mån det gäller för SJ-reklamen, så skulle det kräva att jag till att börja tar del av den mer systematiskt). Den brukar - till skillnad från vad du försöker påskina - inte alls rikta in sig på alla typer av människor, utan brukar just rikta in sig på specifika typer. En hint till att Dressmanreklamen inte försöker vara i första hand PK är t.ex. att det finns med en östasiatisk man, som i praktiken inte ger värst mycket mer PK-poäng än att ha med en vit, medan en svart afrikan alltid ger höga PK-poäng.

Samma poängsystem finns inte enbart ifråga om ras, utan även ifråga om allt annat (en del av det kan dock bero mer på vad som anses gå fram hos tittarna, snarare än vad som är mest PK). En person med Downs syndrom slår t.ex. de flesta andra tillstånd av funktionsnedsättning. Jag behöver väl inte heller nämna att reklamen även ofta innehåller "normbrytande" (de är så klart i PK-avseendet allt annat än normbrytande) könsroller och att i den mån folks ideologiska eller politiska uppfattningar framgår, så är de i regel PK, regimlojala och/eller postmarxistiska. Det är väldigt tvivelaktigt att påstå att reklambyråers önskan att ständigt få pressa in Kakan Hermansson skulle på något sätt ha att göra med att ha med "alla typer av människor", men jag är givetvis öppen för att ta emot argument för att det skulle ha det.

Sedan bör det nämnas att ha med "alla typer av människor" inte nödvändigtvis alls är ett bra reklamgrepp. Det är uppenbart om man ser på all reklam som har producerats att en väldigt stor del av den istället handlar om att visa fram hur produkten används av människor som kan tänkas vara beundrade och som folk vill efterlikna. Att framföra att produkten i första hand är till för 'pöbeln' är inte på något sätt garanterat vinnande grepp. Inte heller är det uppenbart varför det alltid vore en fördel att försöka ha med så många olika (oftast PK-certifierade) typer i en reklam, istället för att reklamen i första hand ska rikta sig mot de målgrupper som utgör huvudandelen betalande kunder. Inget borde väl vara uppenbarare än t.ex. när det gäller att ha Kakan Hermansson med i bl.a. Audi-reklamen, där kundkretsen sannolikt består i betydligt högre grad av heterosexuella män - till och med heterosexuella vita män - än manshatande svenska statsfeminister.

Visst kan det vara så att man räknar tex unga homosexuella män som en köpstark målgrupp. Och då alltså, för en viss produkt, anpassar reklamen därefter.

Men knappast är det så SJ:s fall; att de på allvar skulle räkna med att öka sin försäljning med så-och-så mycket procent genom att locka just fler HBTQ:isar att åka tåg.

En grej är i reklam är att surfa på folks rädsla att inte duga (duga som de är, utan att omge sig med det-och-det varumärket). Målgruppen för SJ är alltså inte HBTQ:are (mfl udda typer), utan helt vanliga medelsvenssons som oroar sig för att inte framstå som tillräckligt toleranta.

”När du åker tåg, istället för bil eller flyg, så kan du visa att du är tolerant; och därmed lindras din ångest.”

Men, som Fredrik Lindström lär ut, så bygger konsumtionssamhället på att människor aldrig någonsin får lov att bli helt nöjda med sig själva. Och mycket riktigt; hur mycket du än reser med HBTQ-färdmedel, sätter ring i näsan, röstar på MP, bor i hipsterkvarter, flyktingkramar, litar på PK-media, ekologar, veganar, osv, så kan du ALDRIG någonsin bli så perfekt fascistfri som idealet föreskriver.

Linnea Claesson dök upp i en SJ-film på min teve igår när jag tittade på Brottsjournalen på TV4.
Linnea åker tåg och blev utsatt för näthat. Unga arga vita män kallar henne hora. Linnea blir först ledsen men blir glad igen när hon på tåget möter en liten tjej som färgat håret i härliga färger, precis som Linnea.

Denna visas hela tiden, väldigt störande.