Jag tror inte det är en stor värvning i meningen att det kommer att slå väljarna med häpnad, men däremot har det nog större inverkan på partierna internt. SD har redan värvat en rad politiska kandidater från de andra partierna, allt från MP till M, från lokal till EU-nivå. Men det kan vara något av en skräll för partierna internt när även centrala personer, trotjänare till partiet sedan ett eller ett par årtionden tillbaka och som har en central roll rent internt i partiet (inte nödvändigtvis utåt mot väljarna), börjar hoppa över till SD. Sedan har jag inte tillräckligt med inblick för att våga säga något om det märks av i de andra partierna eller i första hand inom KD.
Sedan kan man säkert se det som problematiskt med personer från andra partier. Åtminstone när det gäller 7K-politiker som går över till SD med tanke på hur polariserat det är och hela tiden har varit mellan 7K och SD. Samtidigt torde SD ha ett problem med att man har få väldigt erfarna politiker, medan man samtidigt växer i en omfattning som saknar motstycke i svensk historia, vilket gör att man kommer att behöva enorma mängder nya partimedlemmar som kandidater och som sköter partiintern verksamhet. Jag väljer själv att inte direkt ta ställning, utan väljer att inta en 'vänta och se'-attityd.
Tack för ett intressant inlägg. Jag saknar inblick i både KD och de andra partierna och kan därför inte ha en egen klar uppfattning i frågan, men jag anar i alla fall att det kan vara lite som du skriver.
Sedan kan man säkert se det som problematiskt med personer från andra partier. Åtminstone när det gäller 7K-politiker som går över till SD med tanke på hur polariserat det är och hela tiden har varit mellan 7K och SD. Samtidigt torde SD ha ett problem med att man har få väldigt erfarna politiker, medan man samtidigt växer i en omfattning som saknar motstycke i svensk historia, vilket gör att man kommer att behöva enorma mängder nya partimedlemmar som kandidater och som sköter partiintern verksamhet. Jag väljer själv att inte direkt ta ställning, utan väljer att inta en 'vänta och se'-attityd.
Citat:
De som menar att det här inte skulle kunna vara en "stor" värvning för att de aldrig hört talas om Weimers, är dåligt insatta i hur politik fungerar och hur arbetet ser ut i partierna. Det finns gott om människor som arbetar i bakgrunden och inte syns i media, bl a för att de inte är intresserade av den press det innebär att hela tiden ha medias ögon på sig. De vill verka för partiet och saken, men är mindre inriktade på karriär i offentligheten, för att de vet vad det kostar socialt.
Jag är själv bekant med Ebba Bush-Thors närmast medarbetare, som är en ungefär jämnårig man med en mycket analytisk och lågmäld politisk framtoning, som är mest som en mentor för henne. Han är fullkomligt okänd för allmänheten – förutom genom en dokumentär för några år sedan, där Ebba var kommunpolitiker – men är helt oundgänglig för henne då han väl gör ungefär halva hennes jobb.
Charlie Weimers har de senaste tio femton åren haft en sådan roll som politisk grovarbetare bakom de i media stora namnen i toppen på partiet. Han är väl inte helt nöjd med den rollen, utan har tvingats till den genom engagemanget i Engelbrekt, som väl satte stopp för en karriär som folkvald i Kristdemokraterna. Engelbrekt, och dess medlemmar, fick ta en hel del påhopp och beskyllningar om fascism när det var nytt och alls aktivt. På den tiden var hatkampanjerna mot SD intensiva och även högerpartierna duckade för extremvänstern och inom partierna mötte alla – även mina – försök att lyfta invandringskritik med floskler om "alla människors …". Hans försök med Engelbrekt var alltså strategiskt dumdristigt och innebar väl nästan politiskt självmord. Kritiken var dåligt tajmad och man såg inte till att ha en framtoning så att man undgick fascism- och rasism-anklagelser.
Jag vet inte närmare om Weimers är intresserad av en egen politisk karriär som folkvald, eller kommer att fortsätta i bakgrunden – det förra är inte uteslutet. Men det är onekligen en stor värvning att dra till sig Adaktussons stabschef som arbetat i 20 år med politik och har begåvats med detta förtroende av KD. Han är därför bevisligen duglig och påläst såväl om EU-politik och KD:s interna arbete och strategi.
Om han är oundgänglig för Adaktusson vet jag inget om, men det är i a f ett hårt slag att förlora sin stabschef, även om han bara skaffar nytt jobb eller dör, men nu går han till ett motståndarparti, och det är ett oerhört slag.
Det handlar alltså om en "stor" värvning internt och i den svenska politiska ankdammen och itne så mycket i fråga om högprofilerat "stor" i media och allmänhetens ögon.
Jag är själv bekant med Ebba Bush-Thors närmast medarbetare, som är en ungefär jämnårig man med en mycket analytisk och lågmäld politisk framtoning, som är mest som en mentor för henne. Han är fullkomligt okänd för allmänheten – förutom genom en dokumentär för några år sedan, där Ebba var kommunpolitiker – men är helt oundgänglig för henne då han väl gör ungefär halva hennes jobb.
Charlie Weimers har de senaste tio femton åren haft en sådan roll som politisk grovarbetare bakom de i media stora namnen i toppen på partiet. Han är väl inte helt nöjd med den rollen, utan har tvingats till den genom engagemanget i Engelbrekt, som väl satte stopp för en karriär som folkvald i Kristdemokraterna. Engelbrekt, och dess medlemmar, fick ta en hel del påhopp och beskyllningar om fascism när det var nytt och alls aktivt. På den tiden var hatkampanjerna mot SD intensiva och även högerpartierna duckade för extremvänstern och inom partierna mötte alla – även mina – försök att lyfta invandringskritik med floskler om "alla människors …". Hans försök med Engelbrekt var alltså strategiskt dumdristigt och innebar väl nästan politiskt självmord. Kritiken var dåligt tajmad och man såg inte till att ha en framtoning så att man undgick fascism- och rasism-anklagelser.
Jag vet inte närmare om Weimers är intresserad av en egen politisk karriär som folkvald, eller kommer att fortsätta i bakgrunden – det förra är inte uteslutet. Men det är onekligen en stor värvning att dra till sig Adaktussons stabschef som arbetat i 20 år med politik och har begåvats med detta förtroende av KD. Han är därför bevisligen duglig och påläst såväl om EU-politik och KD:s interna arbete och strategi.
Om han är oundgänglig för Adaktusson vet jag inget om, men det är i a f ett hårt slag att förlora sin stabschef, även om han bara skaffar nytt jobb eller dör, men nu går han till ett motståndarparti, och det är ett oerhört slag.
Det handlar alltså om en "stor" värvning internt och i den svenska politiska ankdammen och itne så mycket i fråga om högprofilerat "stor" i media och allmänhetens ögon.
Tack för ett intressant inlägg. Jag saknar inblick i både KD och de andra partierna och kan därför inte ha en egen klar uppfattning i frågan, men jag anar i alla fall att det kan vara lite som du skriver.
__________________
Senast redigerad av Europe 2018-09-06 kl. 15:21.
Senast redigerad av Europe 2018-09-06 kl. 15:21.
Citat:
Eller så valde han att stanna så länge som möjligt, för att inte orsaka onödiga problem för Adaktusson. Ren altruism alltså. 
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
