Renoverade badrummet för 3 år sen, nu stamrörsbyte.

Det får bli ett kombisvar....

Tyvärr är det allt för vanligt att folk sparkar igång med att renovera kök och bad, utan att överhuvud taget ens försöka kolla hur det ligger an med ev. stambyten i fastigheten. I de flesta fall kan man få en hyfsat koll på detta bara genom att kolla hur gammal fastigheten är och om det gjorts nåt stambyte innan. Har det inte det och fastigheten är från 50-70talet så är det sannolikt att det är dags för det, i synnerhet för de äldre fastigheterna. Och i det läget får man ta sig en funderar på hur man ska göra, kanske försöka kolla med förening/fastighetsägare hur planerna ligger, och utifrån det avgöra om man ska vänta med att renovera själv för att undvika att man spenderar stors belopp på ett bad eller kök som sen kanske rivs vid stambyten och man får en standardlösning och den egna investeringen är borta med vinden...

Det finns inga som helst skyldigheter av föreningen/fastighetsägaren att på minsta sätt kompensera för nyrenoverade utrymmen vid stambyten, eller ens återställa till så som det var innan stambyten. Utan detta är något som förhandlas fram och bestäms av förening/fastighetsägare i varje enskilt fall.

Vi har haft stambyte i vår förenings fastigheter nyligen, det handlade om 5 hyreshus med totalt närmare 250 lägenheter. Även här var det ett antal lägenhetsägare (bostadsrätt) som hade kostat på rejält med att renovera kök bad och blev skitsura på föreningsmötena inför stambytet, för de hade ju inte en aaaaaaning om att det skulle kunna bli stambyte, detta fast jag vet att det dryftats i föreningen i säkert snart 10 år, att det börjar bli tvunget då fastigheterna är byggda 1960 och inget tidigare stambyte är gjort, och det har börjat bli problem med småläckor och försäkringsbolaget höjt premien rejält då de ser en ökad risk för större läckage och skador.

I vårat fall beslutades att vi skulle få ett badrum i standardutförande, helkaklat med en hel del valmöjligheter av form o färg på kakel/klinker utan kostnad, och man kunde få behålla t ex egna badrumsmöbler som spegelskåp kommodskåp etc om man ville det. Det fanns även en rad extra tillval för en kostnad. Entreprenören som fick kontraktet på hela jobbet skulle utföra ett helhetsjobb, alltså att man som lägenhetsägare bara skulle behöva märka ut vad man ville skulle sparas, vad som skulle återmonteras (av sådant som kunde och fick återmonteras) skulle sen allt jobb med att demontera badrummen att göras av entreprenören, och saker som skulle sparas eller återmonteras ställas undan, och det som slängas åkte i skrotconteinern.

Personligen hade jag tänkt renovera både kök och badrum i flera år, men då jag kollade upp läget så beslöt jag mig för att hålla ut med det gamla befintliga till stambytet kom, och då passa på att riva ut hela köket så de fick lättare att dra nytt avlopp till köket, och jag valde även att riva badrummet själv då jag hade exklusivare möblemang där som jag ville behålla. Och gjorde sen en deal med entreprenören att jag fick flera förmåner med extraval och utrustning då jag besparat dem en hel del jobb.

Slutet gott allting gått, då jag nu har ett fläng nytt och stiligt IKEA-kök (som jag betalat själv) med en del lösningar som inte hade varit möjliga innan stambytet. Samt ett jäkligt stiligt badrum med en hel del extra snits och lösningar som jag fått genom dealen med entreprenören för mitt eget arbete som avlasta dem. Bara badet skulle nog ha landat på närmare 150 000kr om jag gjort allt själv, förutom själva stambytet. Men nu kostade det mig inte en krona förutom att jag köpte en del mosaik som de satte upp som dekor.

Ett stambyte görs ju av en anledning och inte för att det är roligt. Behovet finns i ditt hus och istället för att rören rostar sönder helt med stora vattenskador som följd gör man någonting åt det i tid. Bra styrelse låter det som.

Men poängtera att du har renoverat ditt badrum och inte är intresserad av att få standardbadrummet som föreningen kommer köpa in utan vill ha ditt badrum återställt. Då monterar man ner all inredning och sparar det, sen åternonterar man det. Det enda som kan vara knixigt är om man inte kan få tag på samma kakel och klinkers men har du lagt 50.000 på renoveringen (exklusive arbete antar jag?) så är det ju inte Carrera-plattor på golv och vägg direkt. Så det ska nog inte vara några problem.

Nej jag kan erkänna att jag aldrig läser årsredovisningarna, när jag pratade med bovärden om att jag skulle renovera badrummet så sa han inget om att det skulle vara några planer på att byta stamrör.


Ja behovet det finns och jag förstår att det måste göras.
50 000kr var inklusive arbetskostnader och material (rör, dusch, handfat, toalett med mera) 5kvm badrum.
Visst det är väl inga större pengar i sig men det känns surt minst sagt.

Brukar de inte byta rören i köket när stammarna byts?
Fick reda på av en bostadsrättsägare att när stammarna byttes så rev de även ut hela köket och drog upp rören även där och bytte ut köket, men det skall de tydligen inte göra här.

Hur mycket brukar hyran att stiga vid ett stamrörsbyte?
Vi hade en höjning med 10% vid senaste höjningen, trodde då att det berodde på att det skulle vara för stamrörsbytet men så verkade det inte vara, istället så fick vi ”gratis” bredband från ComHem

50 000 lät rätt billigt för ett badrum. Men allt porslin borde du kunna återanvända, antar att det är standard kakel och klinker på golv och vägg?

Ja, man brukar byta rören i köket när man ändå håller på, har aldrig varit med om att det inte gjorts. I hyresrätter passar man ofta på att byta ut köket samtidigt (höjer standarden och höjer hyrorna) i bostadsrätter är det mer ovanligt då köket inte är något föreningen står för. Oftast klarar man sig från att riva ut köket när man stambyter, annars får man återställa det man river.
Huruvida avgiften höjs eller inte får du nog titta efter i årsredovisningen. Där lär framgå hur föreningens ekonomi är och om man klarar av ett stambyte utan att höja avgiften.

Det är matta på väggar och golv och inte kakel.

Det är Riksbyggen som har fastigheterna och de har en god ekonomi, hurvida ekonomin är för vårat bostadsområde låter jag vara osagt då jag inte vet detta, men jag hoppas på att hyran inte höjs nämnvärt mycket om den nu kommer att höjas.

Det är matta på väggar och golv och inte kakel.

Det är Riksbyggen som har fastigheterna och de har en god ekonomi, hurvida ekonomin är för vårat bostadsområde låter jag vara osagt då jag inte vet detta, men jag hoppas på att hyran inte höjs nämnvärt mycket om den nu kommer att höjas.

Du bor i en bostadsrätt. Det är inte Riksbyggen som "har fastigheterna", det är DU och DINA GRANNAR som äger fastigheterna. Det är styrelsen som har koll på ekonomin i ER FÖRENING, inte ert område. Du betalar inte hyra, du betalar ÅRSAVGIFT. Du äger inte din lägenhet, du äger en del i en ekonomisk förening.
Det är några grundläggande saker du måste förstå till att börja med. Sedan kan man börja reda ut i vad som ersätts och inte ersätts vid ett stambyte.

Du som bostadsrättshavare har underhållsskyldighet av lägenheten. Du är ansvarig för ytskikten i lägenheten, dvs tapeter, kakel, trägolv etc. Föreningen ansvarar för (bland annat) avloppsstammar.

Föreningen ansvarar alltid för de vertikala stammarna. En del föreningar låter bostadsrättshavarna stå för de horisontella anslutningarna (golvbrunn, stickledning). Vid ett stambyte är det normalt att föreningen står för alla delarna. Föreningen ska också återställa ytskikten i dessa fall, eftersom det är en åtgärd i föreningens underhållsansvar som orsakar att dina ytskikt måste rivas. Det finns inget krav att den italienska marmorn ska återställas. Föreningen kan välja att återställa till "normal" standard.

Ni måste, via föreningsstämma, fatta beslut hur dessa moment ska regleras. Och då kan det bli så att din granne som inte gjort något alls får ett "deluxe-badrum" som standard, medan ditt nyrenoverade badrum blir "standard". Dock alltid med principen "lika för alla", det är inte en del som får jacuzzi och en del får kalldusch. Om det inte beslutas på föreningsstämman att de som har en högre standard idag får återställt till den och de övriga får dagens "normalstandard".

När det gäller hur mycket det kommer att belasta årsavgiften, måste man veta hur föreningens ekonomi ser ut. Kommer man behöva ta upp nya lån? Har man avsatt tillräckligt med pengar i underhållsfonden? Allt detta kan styrelsen förklara på möten. Där bör man också kunna indikera hur årsavgiften eventuellt påverkas.

Relining, som är ett alternativ, är mycket smidigare att genomföra. Om man väljer rätt metod. Då blir det ett skarvfritt nytt rör i det befintliga röret. Det är dock bara i underhållshänseende som röret är nytt. Försäkringsbolagen anser vid en eventuell skada efter relining att röret är ursprungligt och åldersavdrag sker utifrån det.