Är Flashback forum vår samtids moralpanik?

Enligt Stanley Cohens bok Folk Devils and Moral Panics definieras en moralpanik som ett samhällsfenomen där en vis typ av kulturell företeelse (oftast en ny sådan) skapar kraftigt överdrivna reaktioner. Symptomatiskt för en moralpanik är en dogmatisk samhällsdebatt som ofta präglas av en förbudshets. Exempel på klassiska moralpaniker är b.l.a. moralpaniken kring serietidningar på 50-talet (där Nils Bejerot var en av förgrundsfigurerna i Sverige), moralpaniken kring videovåldet som startade i.o.m. Studio S program Vem behöver videovåld? 1980, eller moralpaniken om spelvåldet som kanske var som mest framstående under 90-talet och början av 00-talet, vilken iof inte var lika slagkraftigt som videovåldsdebatten men ändå rådande.

Idag ses upprördheten över spelvåldet, videovåldet och inte minst serietidningsvåldet som nästan tragikomisk. Det är något som tillhör det förflutna, och vi har sen länge glömt bort hur videovåldet gjorde barn och ungdomar våldsamma, eller hur Farbror Joakim spred giriga kapitalistiska värderingar till barn (ja, det fanns folk som på allvar trodde det, b.l.a. Ariel Dorfman i sin bok Konsten att läsa Kalle Anka från 1977). Men problemet med moralpanik är att den alltid upptäcks i efterhand. Eftersom att att just det överdrivna är en av de starkaste karaktärsdragen för en moralpanik är det av naturen svårt att se när reaktionerna paserar gränsen till att bli överdrivna, eller rentav proportionslösa när man väl är inne i den själv.

Men detta sagt så vill jag ändå diskutera detta ur vårt samtidsperspektiv. Vilka fenomen skulle kunna ingå i begreppet moralpanik idag? Jag själv vill hävda att debatten kring näthatet i allmänhet och Flashback forum i synnerhet är en form av moralpanik. Visst kan jag ha förståelse för att näthat är något som uppfattas som obehagligt och något man vill skydda sina barn ifrån. Problemet är dock att reaktionerna faktiskt på många sätt är proportionslösa. De allra flesta diskussioner på Flashback forum brukar vara konstruktiva, och de allra flesta inlägg som skrivs brukar inte vara speciellt råa. Visst förekommer det, men de är ändå inte på den nivån som gärna framkommer i media. Om vi dessutom ska se hur reaktionerna kring Flashback faktiskt yttrar sig så är även det väldigt överdrivet. Förutom en hel del ohederlig dynga som skribenter och kröniker sprider ut om Flashback så har det också visat sig att medierna är beredda att ta till om än mer ohederliga, nästan horribla metoder för att attackera Flashback. Vi minns alla hur Aftonbladet med hjälp av Researchgruppen hackade sig in på Flashbacks register och "avslöjade" anonyma näthatare. Så jag vill verkligen hävda att Flashback forum är dagens moralpanik enligt Stanley Cohens definition.

Vad tycker ni?

Nej, det finns ingen moralpanik kring Flashback. Det anses på sin höjd lite busigt att hålla till här.

Sex och skildringar av sex som involverar personer under 18 år är däremot vår tids stora moralpanik, det tycker jag inte det finns någon tvekan om.

Tycker du att reaktionerna där verkligen är överdrivna eller kan det kanske inte ligga något i den oron?

Ligger något i moralpanik gör det väl ofta. Dock är reaktionerna många gånger överdrivna eller helt obefogade. Även när det gäller personer som är över 18 år finns moraliska fördömanden mot åldersskillnader. Det är främst här man kan identifiera att det rör sig om just moralpanik och inte att skydda barn. Om en 50-åring kritiseras för att ha ett förhållande med en 30-åring, så ligger det inget alls i kritiken, utan det är ett helt obefogat moraliskt fördömande.

Det är ju nästan alltid överdrivet, som i tråden där de ojar sig över att 15-åringar är tillsammans med 30-åringar. När jag var 15 var det många tjejer i klassen som var med killar som körde bil. Det var inget konstigt alls på den tiden (80-talet).