Filosofi - vad är det?

Jag erkänner, jag är allmänt lat, det är därför jag till och börja med läste filosofi. Här kunde man läsa massor intellektuella kvickheter, utan att behöva erkänna att man behövde lära sig akademiska petitesser utantill.

Stämmer det här?

Jag är också lat, men jag läser filosofi av helt andra skäl. Jag har bara 15 poäng idéhistoria plus att jag hänger med en massa som forskar på akademisk filosofi, men jag har läst de stora verken själv. Professionellt läste jag den svåraste matten på "undergraduate" nivå som finns i landet, Atomfysik och annat. Men att läsa, och förstå, Sein und Zeit är det mest utmanande jag gett mig på, det var bland det mest o-lata jag gjort. Vill du lära dig intellektuella kvickheter, sök på det på youtube och få det serverat där.

Filosofi är liksom det som hjärnan får energi av. Läser igenom Platons dialoger nu, Daytimejobbar ganska hårt med teknikgrejer, pendlar, och att läsa dialogerna(de flesta) är lika avslappande som att zappa tv eller randomgoogla efter en hård arbetsdag. OK, din anspänningsnivå är stor. Men vad gör folk för att slappa annars? Dataspel. Samma grej, det är DU som styr din intellektuella utmaning. Du slappar inte genom att sluta tänka.

Filosofi, skulle jag sen påstå, är för bottom-up människor, i motsats till top-down. Vissa tilltalas av att lösa bekymmer, få svar, komma på en konkret lösning på ett ganska abstrakt problem. För dessa passar vetenskap, styrketräning, chefsskap. Jag gör allt det här också, jag är bra på det, men jag gillar det inte. Ger dock mjölk till barnen. Det jag gillar, och som inte ger jobb, är istället att fundera metafysiskt. hur KAN det här vara. Jag jobbar inte med svar, jag jobbar med sannolikheter. Och det får inte datorer programmerade eller projekt i mål. Pratar man Trump skiter jag i allt han säger om Sverige, Mexikanare eller annat och ser på vad hans politik går ut på, vilka grupper som vinner på att rösta på honom. Komplicerar saker, inte löser dem. Det är därför jag är filosof. Hade jag haft akademiska föräldrar hade jag kanske varit akademisk. Men jag tvivlar på det. Den akademiska filosofin är fullständigt hämmad av att man trodde att man kunde hitta svar med metafysik och inte sannolikheter. Man ger sig, som Russell rekommenderade i sin filosofiska historia ner i detaljer och försöker vara vetenskapliga. Faktiskt genomsyras dialogerna av det här också. Folk vill ha SVAREN, SANNINGEN. Det blir komiskt då man läser Timaios. Han säger att saker ÄR på sätt som han inte har en jävla aning om. Men som Current Best Thinking är Timaios fullständigt genialisk.

Så filosofin, för mej, är att använda min hjärna som den är skapt. Att ta in info och presentera den samlade bilden såsom den ser ut för mej. Och jävligt ofta har det, i mitt mycket ingenjörsmässiga daytime job varit en stor tillgång. Sannolikheten spöar sanningen nästan jämt om man fattar att det är sannolikhet man jobbar med. I dialogerna ger personen Sokrates intrycket av att ha fattade det.