Danska flottan ganska imponerande givet landets storlek? (9 st 3000t+ fregatter m.m.)

Vet inte om dom är minst lika bra, sämre eller bättre egentligen men dom har en del fördelar.
- Liten IR signatur
- Små
- Lätta att manövrera
- Rimligare pris, dvs man kan ha fler
- Mindre besättning


Uthålligheten skulle jag tror är fullt tillräcklig, det är egentligen inte speciellt vettigt att ha en besättning ute längre än 2-3 veckor, dom flesta har familj och det är synd om fruarna som kanske tvingas till sidoaffärer hela tiden...

Så jag tror nog att för ett land som Danmark och Norge är det bättre med dubbelt så många ubåtar som dom behöver aktivt där hälften ligger vid kaj den andra hälten ute och seglar.

När man patrullerar (dvs inte skuggar någon) sin gräns så är nog 2-3 knop rätt bra fart att hålla och där fungerar ubåtar typ våra utmärkt.

Grönland är knappast ett mål vid krigstid, ej hellre Färöarna. Däremot är det viktiga fiskezoner och Danmark behöver stora patrullfartyg för att under fredstid skydda sina ekonomiska intressen.

Har dock inget att göra med Natos taktik fōr att låsa in den ryska flottan i Ishavet att göra.

Men nu är vi där igen, skrev jag en massa med osynligt bläck eller ?

- Hur kom Grönland in i mitt inlägg?
- Hur kom Färöarna in i mitt inlägg?
- Hur kom fiskezoner in i mitt inlägg?
- Hur kom NATOs taktik att låsa in ryska flottan in i mitt inlägg?

Ettersom en ubåt stort sette skal være under vann så er ikke dette noe godt argument. Og er den en type som må opp så er det sannsynligvis en konvensjonell ubåt.
Å detektere en ubåt som er fra noen få meter under overflaten og nedover er helt umulig å detektere ved hjelp av IR.

Jag tänke på kylvattnet som jag har läst någonstans någon gång kunde vara ett problem, men det kanske är fel eller missförstod du mig?

Ja, hvis den ligger stille på et sted uten å kjøre ned reaktoren vil det oppstå et område med varmt vann, men dette vet de selvsagt om. Under normal seiling er ikke dette noe problem etter vann er et effektivt medium for å kvitte seg med varme.

Allt framdrivningsmaskineri släpper ifrån sig varmvatten. Det har med termodynamikens andra huvudsats att göra så det är helt omöjligt att komma ifrån det.

Äldre kärnreaktorer kunde inte dras ned på "tomgång" fullt ut, så kylpumparna väsnades och det kom ut en massa varmvatten även när ubåten låg still. Så det var ett problem då, men inte nu. Jag tror att det helt enkelt handlar om att det är mest kostnadseffektivt, och utrymmeseffektivt, med atomubåtar. Men inget hindrar väl att man har tillräckligt stora tankar med flytande syre och med brännolja - då får man ju AIP också.

Så visst kan man patrullera Atlanten med konventionella ubåtar. Men det är bättre att överlåta denna patrullering till amerikanerna och britterna som ju redan har sina atomubåtar.

Det finns metoder (om än inte helt tillförlitliga) att spåra ubåtar under vatten. Ju längre en ubåt är ute, desto större är sannolikheten att man tappar bort den, eller, om man från början inte kan spåra den, att man inte kan förutsäga ungefär vart den är. Det är alltså en stor fördel med ubåtar som kan ligga ute på patrull i många månader och dyka upp på oväntade platser. Om nautilus legat ute i U-läge i ett halvår så är det svårt att veta om hon är på väg in mot hamn i köpenhamn, eller om hon ligger utanför grönland.
Ett fartyg med en månads uthållighet och 1200 mil total räckvidd är lättare att förutspå bara utifrån senaste hamnbesök.

Och även om konventionella AIP-ubåtar har adakvat uthållighet och räckvidd i undervattensläget,
så är bristen på hastigheten och räckvidd ett problem.

En dansk konventionell AIP-ubåt som i ett skarpt läge ska upp till sitt operationsområde
utanför Nordnorge, kan t.ex. behöva 2 veckor för att ta sig dit med 5 knops fart i u-läge,
medan en atomubåt som går med 20 knop huvuddelen av vägen med 20 knop,
kan vara där på 3-4 dygn.

En konventionell AIP-ubåt kan inte heller skugga fientliga atomubåtar eller fientliga ytfartyg.

För danskarna är detta dock ovidkommande,
eftersom de är allergiska mot allt vad kärnkraft heter.

En möjlighet för dansken vore självfallet att ha dubbla besättningar
(något som många nationer borde göra med sina konventionella ubåtar
och i förekommande fall robotubåtar)
och basera sina hypotetiska ubåtar i Norge.

På så sätt så kan ubåtarna tillbringa mera tid till havs i sina operationsområden
och de som befinner sig i hamn skulle kunna nå operationsområdet snabbare.

Bränsleceller ger väl mer effekt per kg? Alltså jämfört med ett stirlingmaskineri?

Men jag tror inte att något egentligen kan konkurrera med en kärnreaktor när det gäller kostnad och tillförlitighet. Inte i applikationen stora oceangående ubåtar.

ÄNTLIGEN någon som förstår var jag har försökt komma! Thank Christ!!!

https://www.youtube.com/watch?v=H4Oup159pjc

Danmark opererar väl en del i Nordsjön och Atlanten och har behöv av större sjövärdiga fartyg än vad Sverige har. Dessutom vill Danmark antagligen som Natoland kunna delta i Nato övningar i högsjö. Ungefär som Holland som nämnts.

Sverige satsar på mindre skärgårdsenheter med högteknologisk inriktning, fast vad jag förstått så är de Svenska Visby fartygen inte utrustade så som det var tänkt från början. Saknar de fortfarande luftmålsrobotar?