skillnader mellan överklass och medel-under

Om det inte finns några allmängiltiga kritterier så blir det helt och hållet en subjektiv definition, och då kan vi konstatera på en gång att det här med klasser inte finns mer än jultomten.

Jag har spekulerat att många övergav sin överklass under 1900-talet. Klassen blev allt mer oväsentlig; du kunde förvänta dig leva ett långt friskt liv utan att tillhöra en högre klass, t.ex. genom att vara svensk.

Verkar ytterst ohälsosamt att bry sig i dag. Varför bryr ni er?

Den där undersökningen, eller vad fan det skulle föreställa, definierar "överklass" som att det helt enklet är de personer som har mest pengar.

Grejen i ett land som Sverige är att det finns en massa folk som a) kan göra anspråk på symbolvärdet i att tillhöra en släkt rent genealogiskt eller b) dessutom ärvt en massa t.ex. gamla möbler, mattor eller t.o.m. gods.

Det blir så jävla mycket sånt såna här diskussioner börjar handla om. I allt övrigt är vi precis som jänkarna. Det är en ekonomisk definition det handlar om. Därmed också ganska mycket skit samma att diskutera, utom politiskt.

Så jag vill gärna förstå det här med gemene mans jävla fixering vid överklass, adel och sånt.

1) Kriteriet är "breeding" alltså en kombination av din lineage och ditt beteende.

2) Det blev bara trendigt att vara mer informell på typ 1960 talet.


1) I USA är överklass = pengar mer sant än i Europa.

2) I Sverige finns det ingen motsvarighet till breeding så definitionen skulle vara släkt. Alltså du är överklass om du kommer från en överklass-släkt.

3) Folk har tittat för mycket på TV på typ riddar-filmer.

Du verkar väldigt säker på något. Problemet är bara att vi andra inte har nån chans att få reda på vad det är du vet så länge du fortsätter svara i punktform med en massa utspridda begrepp.

Jag syftar inte alls på några 60-talsreformer. Överklassliv innebar redan långt innan dess en massa ansträngningar i onödan. Sen det här med "trendigt" - du är ju inte överklass om du följer trender.

I dag är det överlägsna i överklassen bara ett skämt, men förr i tiden kan du tänka att klasstillhrighet var skillnaden mellan liv och död. Du var överlägsen därför att du hade mat för dagen.

När jag tittar på hur mina släktingar levde på 1600-talet så är det ju så här att när resten av er svalt till döds så gick de omkring i peruk och rökte pipa. Det är överklass.

Tycker det är lite konstigt att du lyckats förstå din plats i tillvaron som kvinna, men ändå har nån jävla drift att sitta här och tala om för människor "hur det är" och dylikt.

1) Vilka ansträngningar i onödan?

2) Um, jo överklassen är ganska trend känslig. Det finns ju trender i överklassen?


Vad är det som är ett skämt?


Ja helt klart.


Det var ni som frågade? Jag säger bara som det är (IMO).

Har överklassen mer gemensamt med arbetar/underklass än med medelklassen? Jag har hört detta av några riktigt vidriga segelbrats. De påstår sig supa på samma sätt som underklass, de verkligen älskar arbetarklass/ underklassbrudar (tatueringar och WT-stil på tjejerna och dessa segelbrats blir styva i märkesbyxan) och föraktar medelklassen som tydligen är "tryhards" och "posers".

Det hade varit intressantare om du gjort en ansträngning att förmedla vad det är du vet i löpande skrift istället för de där punkterna, som nåt jävla orakel.

Skämt tycker jag absolut att det är med överklass i Sverige i dag. Titta tillbaka på den tid då gud var god, jesus kommit till jorden, slottet stod i centrum för våra liv och man skulle se upp till det som stod över som något gott, upphöjt, stort och fantastiskt.

Det överklassbegreppet enligt mig ska bygga på är inre egenskaper, egentligen det som kännetecknade normanden enligt många historiker. Då blir det ett skämt att "kunna köra traktor" är ett överklassegenskap. Det man ser är bara att svensken generellt skulle hålla käften lite mer.

Alltså vad är det för överklass om du inte kan se den bestå från krig till krig, generation till generation. Det kom ju alltid ett krig och rensade till slut. Inte längre. Bortsett från hur man står sig i krig...

Vad har hänt med människans storhet? Mannens storhet sitter i alla fall fan inte i att shoppa på Götrich som lilla Noppe-Snoppe. Men det här är inte ett samhälle som man kan adlas i heller, eller ens gå framåt på den typen av styrka som en gång var att förknippa med överklassen. Så ja, det är helt klart en jävla massa trams, ett skämt.

Jakt, t.ex., är ju extremt fjantigt. Och jag tycker det är konstigt att folk bryr sig, eller blir så fixerade som det är.

Du verkar tro att på nåt slags genetiska överklassattribut som liksom lever i en separat liten genpool. Något som inte jag tror finns.

1) Lol @ vidriga segelbrats.

2) Överklassen har ingenting gemensamt med andra klasser. Till exempel du har mer gemensamt med en överklassmänniska i Kina eller Nigeria än med en underklassmänniska i Sverige.

3) Nej det är bara super-idioter som knullar underklasskvinnor. Normala överklassmänniskor håller sig till varandra.

Det där låter snarare som brackig medelklass än överklass. De enda sättet de där individerna skiljer sig från de "posers" och "tryhards" som de föraktar är att de är ännu mer pose-iga och försöker ännu hårdare.

Angående senaste frågan så - överklass och underklass är samma sak men med olika kapital. Medelklassen tror på bildning, kultur, värden och djup, vilket gör både över- och underklassen lika förkastliga.

Medelklassen är mer avundsjuk på överklassen, då den anser sig berättigad till överklassens standard, eller mer värd den, medan underklassen har en bättre självinsikt och inser att de inte har det som krävs som entreprenör.

Komma överens inom samhället... Som sagt, men som ingen vill bemöta, så är i princip alla som lever i Sverige i dag överklass jämfört med den tiden då man använde begreppet, eller då det hade någon mening.

Att kalla dem "äckliga" var klumpigt av mig, jag menar det på ett sätt som de kanske skulle beskriva sig själva, super hårt, beter sig som svin och kastar pengar omkring sig. De är extremt generösa, och trevliga (på ett burdust lite jobbigt sätt, men ändå väldigt trevliga). Vad jag gillar med dem är att de inte verkar skämmas för att de har stålar, och de är fullt medvetna om att andra inte har det, men det spelar ingen roll för dem. "-Jag betalar, oroa dig inte, beställ vad du vill!" den stilen. Två femhundringar i dricks till servitrisen för att hon är snygg, sådana saker.

Du kallar dem ena stunden för äckliga för att sedan gilla deras sätt?