Inflationsmål - en stor bluff?

Vad många ekonomer anhängare av den österrikiska skolan säger är att målet med inflation samt riksbankens "argument" är totalt fel och bakvända. Påståendet är "om vi inte har inflation, väntar folk med konsumtion, därför måste vi ha inflation".

Men:
- Priset på till exempelvis platt-TV har sjunkit i pris senaste åren kraftigt, vilket har ÖKAT konsumtionen kraftigt.
- Om du går och tankar din bensin och det är billigare (deflation) tankar man ju MER. Om du ser att bensinen är dyrare så tankar man ju istället mindre.
- Om maten är dyrare i affären osv så blir man ju inte glad, man suckar.

Detta låter ju vettigt, och det skulle betyda att riksbanken inte vet vad de pratar om (är de dumma?), eller har de någon annan agenda? Har läst flera som även påstår att riksbanken borde höja räntan för att få inflationen att öka, vilket de nu sänker för att nå samma mål. Alltså att Riksbanken även på detta område inte skulle veta hur nationalekonomi fungerar.

Så jag undrar alltså om det är riksbanken verkligen har noll koll på ekonomi, eller är det alla förståsigpåare som inte har koll? Någon utav dessa partar har ju uppenbarligen fått allt om bakfoten, frågan är vem?

Är frågan väldigt annorlunda än vad som diskuteras här? (FB) Är inflationen verkligen låg?
Enklare att få svar där annars eftersom det är en aktuell tråd

Har själv funderat i samma tankebanor.

Om inflationsargumentet gällde skulle dator och elektronik handel alltid vara i kris eftersom folk alltid skulle vänta med att handla eftersom de vet att nästa års dator/tv är både är billigare och bättre.

Mat och andra dagligvaror kan man inte vänta på att de skall bli billigare, de köper man när man behöver dem.

Bostäder blir ju inte billigare för att vi inte har låg inflation, istället blir låneräntan lägre och folk kan låna mer vilket leder till dyrare bostäder.

Dessutom har inte sämre ekonomi nu med låg inflation än med hög inflation tidigare.

Grejen är snarare att löneökningarna inte kan fortgå med 0 inflation och löneutjämning blir svårare att genomföra då ingen vill ha sänkt lön. Lönerna kommer alltså ligga still för de flesta och stiga för de värdefullaste individerna.

Man kan verkligen undra, förstår sig riksbanken på ekonomiska samband? Det är en sak att upprepa kurslitteratur, en annan att ifrågasätta den på goda grunder. Det senare borde inge respekt. Riksbanken kan vara korrupt också. Agenda-drivna som sagt var. De skiter i vad de ställer till med. Toppen har sitt på det torra ändå.

Jag minns inte, tur för honom, exakt hur dumt Stefan Ingves uttryckte sig. Vad han emellertid aldrig har stått för är: "riksbanken ska endast i minsta möjliga mån kunna påverka räntenivån i den svenska marknadsekonomin, för att den ska fortsätta att vara just det, en marknadsekonomi. Vidare ökar riskerna med stigande tillgångspriser och affärsmöjligheterna minskar. Det påverkar antalet heltidsarbeten och hela välståndet i landet negativt såväl nu som framöver".


Höjd ränta minskar kreditgivningen och får penningmängden att minska. Du får deflation och inte inflation. Deflation behövs för att skydda pensionssparandet och för att en verklig ekonomisk återhämtning ska ske (som har sin grund i en marknadsekonomi som kännetecknas av sparande och av investeringar). Men på kort sikt skadar det ekonomin. Då politikerna är populister så kommer de inte att fatta de rätta besluten. De har hittills inte gjort ett skit, möjligen för att de även är en samling ganska så obildade djävlar.

Jag har sett ordspråket:

"Inflation is taxation without legislation"

Dvs staten tjänar på en ständigt inflation då man exempelvis kan höja kpi-index och liknande och då motivera högre utgifter på det statliga området. Det gör också folket fattigare och ger politiker större makt. Definitionen av inflation är ju en ökning av penningmängden. Ökande/minskande tillgångspriser kan bli en följd av inflation/deflation men är inte själva definitionen av inflation.

Politiker är alltid sig själv närmast och det är ju väldigt bekvämt att slippa ta obekväma beslut som exempelvis att höja skatten. Stämmer ju dock inte med sossarna som gärna höjer skatten oavsett. Det är ju som sagt ett amerikanskt uttryck.

Inflation och deflation handlar om den generella prisnivån i samhället, inte om priset på enstaka prylar som tv-apparater. Ingen har påstått att det är ett problem om enstaka produkter blir billigare eller dyrare relativt andra. Problemen uppstår när allt blir billigare, inklusive människors arbete.

Om den generella prisnivån sjunker så tjänar kapitalägare på att helt enkelt låta pengarna sitta på banken snarare än investera dem. Människor (entreprenörer) som tar risker och lånar för nya investeringar kommer tvärtemot se sina inkomster sjunka i förhållande till sina skulder. Deflation leder därmed till stagnation genom att stimulera passivt kapitalägande och avskräcka från risktagande. Lagom inflation fungerar tvärtom, det stimulerar aktivt kapitalägande (kapitalet söker sig till mer produktiva investeringar) och risktagande entreprenörskap.

Det där med att vi måste ha inflation för att hålla uppe konsumtionen är något jag tvivlar på, jag undrar om folk verkligen tänker i sådana banor, man köper det man behöver.