Varför bromsar flyttskatten rörligheten på bostadsmarknaden?

Du har säkert rätt om du mäter från dag till dag men det är knappast relevant, det är väl hela flyttkedjan som räknas. Huruvida det finns en undersökning som bevisar prispåverkan vet jag inte, omigen, jag visar bara på att antalet köpare inte ökar utan att utbudet också gör det.

Det är en enorm skillnad mellan skatten och taket. Ett tak i dåligt skick sänker värdet på huset, vilket innebär att säljarens WTA och intressentens WTP minskar. Vinstskatten påverkar däremot endast säljarens WTA, intressentens WTP påverkas överhuvudtaget inte.


Skatten skapar samma slags effekter: man vill flytta, men det blir för dyrt.

Den första länken handlar om det diskussionen handlar om, det du förnekar existerar med argumentet att marknaden är starkt informationseffektiv.

Du jämför äpplen och päron.

Varför "kommer" det ske, varför sker det inte redan? Och varför säger all tillgänglig information motsatsen?

Du verkar dribbla bort dig själv. En pensionär i hus A som vill flytta till hus B, men inte gör det för att skatten gör det för dyrt, frigör inte hus A. Barnfamiljen som hellre bott i hus A köper då hus B. Vi har en situation där ingen vinner, och ingen skatt kommer in till staten från pensionären.

Den första delen är hur "flyttskatten" bromsar rörligheten på bostadsmarknaden, och den andra delen är en illustration av hur det leder till en onödigt dålig matchning på bostadsmarknaden.

Om någon frågar varför en boll faller till marken och du svarar "tyngdkraften" så kommer KalmarPoeten aldrig någonsin gå med på att bollar faller till marken eftersom att vi bara kan bevisa tyngdkraften empiriskt och med enkla experiment - någonting KalmarPoeten inte accepterar.

Inget hindrar dig från att säga att lagfart och pantbrev även hindrar optimal matchning - det stämmer ju, om än i mindre grad än vinstskatten.

Problemet är när det blir sådana belopp att det kraftigt inverkar på hur bostadsmarknaden fungerar. Vad gäller villor och bostadsrätter bedömer jag att det är så just nu, med de kraftiga prisstegringar som varit utan att uppskovsbelopp ökats på i motsvarande grad. Hittills håller även M och MP uttalat med.

Vet inte om det är on topic men skulle inte att återinföra en fastighetsskatt (kombinerat med sänkning av andra skatter så det blir neutralt) kunna lösa knuten utan att röra reavinstskatten, eller kanske till och med öka den så den blir lika som övrig reavinstskatt? Då uppstår ju ett nytt incitament att byta ner sig för de som är "inlåsta".

Jag inbillar mig att lösningen på problemet är återinförd fastighetsskatt i kombination med oändligt uppskjutande av reavinstskatten på den del av vinsten som placeras i nytt boende. Men ni i tråden verkar onekligen bättre bevandrade än jag i dessa frågor.

Problemet med fastighetsskatten är att svenskar i gemen lider av en kolossal indoktrinerad brainfart, där de fått lära sig att det är omoraliskt att ta huset från någon som inte kan betala skatten, men fullt moraliskt att ta värdet av dem som producerar värde så de inte kan köpa huset.

/insert meme på någon som suckar djupt

Jag tror att den största anledningen till att så mycket tycker att det är omoraliskt att ta huset av någon som inte kan betala fastighetsskatten är att den är rörlig och att det är andra än den som bor i huset som bestämmer storleken på den. Om jag köper ett billigt litet hus vid kusten där ingen annan vill bo, varför ska jag straffas med högre skatt och i värsta fall tvingas flytta om det nu skulle råka bli poppis att bo just där?

Man får ju inte högre inkomstskatt bara för att fler vill ha ens jobb

På vilket sätt tvingas du flytta?
Om fastighetsvärderingarna i området ökar massor så ökar ju ditt kapital i motsvarande grad och med en välfungerande banksektor bör du kunna finansiera skatten med ökad belåning av typen "pensionärslån".


Måhända inte. Men om din lön ökar i värde ökar även värdet av skattens andel och med progressiv beskattning blir det etter värre.

Rent generellt brukar det vara så att om boendekostnaderna blir större än man har råd med, eller överstiger vad man anser att boendet är värt, så flyttar man.

Hur resonerar du när du anser det vara "välfungerande" att belåna sina tillgångar för att ha råd att betala skatt på dem?

Den ökade inkomstskatten betalar du när löneökningen realiseras. Du får högre skatt, men det beror på att du har tillgång till mer. Ska det jämföras med fastigheter motsvarar det vinstskatten.

Vilket är en del av poängen.
Ville bara illustrera att det inte på något sätt är ett tvång, då man alltid har valet att stanna kvar eftersom samma värdeökning som ger skatteökningen också ger låneutrymmet. Huruvida du vill belåna dig eller inte är ditt beslut och knappast något tvång.

Det finns mycket som talar för att både bostadsmarknaden och stadsplaneringen blir mer välfungerande av den incitamentsstruktur som skapas av fastighetsskatter. De flesta andra i-länder har fastighetsskatt, till och med skatteparadis och lågskatteländer har ofta just fastighetsskatt.


Jag ville inte jämföra det med lön från början, det var du som tog upp liknelsen. Fastighetsskatt är varken jämförbar med skatt på värdeökning eller vinst, den är en ren ägandeskatt.

Den typen av ordmärkeri ger ingen tyngd till någonting du säger. Tvärtom.

Det är ett svar på en helt annan fråga än den jag ställde.

Nej, det var det inte. Jag påpekade att det var en dålig jämförelse.

Det var du som pratade om ett flytt-tvång. Jag ville bara visa att det i själva verket var ett "jag vill helst inte belåna mig"-"tvång".


Nej, det var en del av motiven till varför jag kan anse det välfungerande. Kan du förklara vad som är så hemskt med en marginellt ökad (om man ens kan kalla det det) belåning på en fastighet som stigit massor i värde i generella termer?


... I give you... this;