Citat:
Ursprungligen postat av
Kämpendahl
Ja, jag förstår inte riktigt. Rune har knappast pengar till att anlita en advokat och är väl inte heller direkt känd för att betala för sig. Mark Safaryan borde ju också förstå att det inte går att få GW fälld för förtal och därmed få provision på skadeståndet.
Ibsens "Ett dockhem" får en modern twist, med Carola som vår tids Nora, en sångerska som bryter mot de traditionella normerna och vågar stå upp för sig själv. Medan Runar Sögaard, likt Torvald, förvånar alla med sin oförutsägbarhet och normbrytande hagelsvärmar.
I denna satiriska version av Ett dockhem så var Runar inte den ledande predikant Carola trodde, utan en tok-rebell som ständigt utmanar gränserna. I denna satiriska version, är det såklart inte Carola som lämnar, utan såklart Runar som lämnar Carola i sin eviga jakt efter mer pengar och erkännande.
Torvald fru Nora lämnar honom, vilket bryter ner den fasad av perfektion Torvald upprätthållit. Det skakar Torvalds världsbild och utmanar hans kristna härskarsyn på äktenskap och hans manliga roll.
Torvalds kontroll över Nora och hans oförmåga att förstå hennes känslomässiga och sexuella behov leder till flera stora personlig förluster för Torvald men för sent så omvärderar han sina ledande värderingar och syn på relationer.
Runar öde, hans eget tokeri i dom offentliga kontroverserna får fru Alvings kämpande i "Gengångare" att blekna i jämförelse.
Runars kamp i det offentliga ögat, med sina felskjutningar, relationer, serie-brott, och juridiska och personliga utmaningar, tycks som ett stormigt tsunami jämfört med fru Alvings sorg, skuld och konflikter.
Även om fru Alvings stormflod av tragedier är allvarliga, så framstår dom som lugna vatten bredvid Runars problem, speciellt eftersom man inte riktigt kan se några harmoniska relationer över huvudtaget i hans liv.