Citat:
Jag orkar inte läsa igenom hela din tråd så det här är ett svar på första inlägget. Du är ett udda djur på Flashback, för du är en kille som har FÖR lätt att få tjejer och det är ett verkligt problem för dig uppenbarligen eftersom det gör det svårare för dig att knyta an. Du hanterar ditt känsloliv som om du vore en arbetsgivare och tjejerna sökte jobbet som Kvinnan i ditt liv... Alltså vill du ha ett råd så ska du få ett:
Du behöver inte överhuvudtaget jobba på att hitta den perfekta tjejen, det är löjligt - för du skulle inte bli kär i henne ändå. Gräv hårdare där problemet sitter istället, varför vill du inte släppa in någon känslomässigt under huden?
Du behöver inte överhuvudtaget jobba på att hitta den perfekta tjejen, det är löjligt - för du skulle inte bli kär i henne ändå. Gräv hårdare där problemet sitter istället, varför vill du inte släppa in någon känslomässigt under huden?
Det tar tid att bygga upp den typen av tillit. På ett sätt ger jag alltid människor chansen att de ska få visa vilka de när det kommer till om jag kan lita på dem eller inte. Men att sedan själv lämna ut sig själv, de vill jag ju isf att hon ska vissa intresse för att ta reda på också.
Men jag har haft relativt längre relationer tidigare så jag vet ju vad det handlar om. Och jag är mer än villig att gå dit igen. Och jag skulle kunna gå rakt in i ett förhållande med några stycken av de jag träffar nu/har träffat på sistone, om jag hade velat. Men bara för att jag kan så betyder det inte att jag bara kommer ta någon.
Citat:
Känner du inget ansvar? Hon kanske har blödarsjuka och DOG den kvällen när hon kom hem!
Hörru snubblen, allvarligt talat, var är passionen, det bultande hjärtat, de svettiga handflatorna, snurret och spinnet ut i universum och längtan efter att få krypa in under hennes hud?
Ibland låter det fan som en dag på jobbet, och inte en särskilt kul sådan heller. Akta dig så att det inte slutar med att du mister lusten, det vore ju trist.
Är det bekräftelsen du är smått beroende av?
Hörru snubblen, allvarligt talat, var är passionen, det bultande hjärtat, de svettiga handflatorna, snurret och spinnet ut i universum och längtan efter att få krypa in under hennes hud?
Ibland låter det fan som en dag på jobbet, och inte en särskilt kul sådan heller. Akta dig så att det inte slutar med att du mister lusten, det vore ju trist.
Är det bekräftelsen du är smått beroende av?
Killed by cat samt passiv dejt.
Jag har på ett sätt mist lusten. Det är energisugande att lära känna nya hela tiden. Jag har t ex inte varit inne på Badoo på säkert en månad trots att jag har flera matchningar som jag inte ens orkar kolla på. Man vill ju känna de där små passionstecknena så gör en att man bara längtar efter en person. Det där mysiga och härliga.
Jag skulle inte själv säga att jag bryr mig om bekräftelsen, det är väl nästan snarare att jag försöker dölja hur många jag träffar för vänner och omvärlden. Jag tror att det är jakten efter att hitta någon som jag känner att hon är ett riktigt frumaterial, och inte bara flickvänsmaterial. För jag vill ju samtidigt inte ödsla tid med någon som jag egentligen inte ser längre potential i.