Bortglömda TV-program

Rød Snø var bra. Svensk/norsk tv-serie med Von Brömssen som efterbliven. Utspelades under andra världskriget i ett snöigt gränsland. Spännande och lite Agatha Christie-aktigt. Jag har DVDn.

En serie som inte håller idag är Smash med Herngrenarna, Holm och Peter Wahlbeck.

Bagen med Cia Berg tyckte man va kul också.

Vad hette det där programmet då man långsamt zommade ut ifrån ett svartvitt fotografi, med en släpig berättarröst som nogrannt och långsamt, fantiserade och beskrev alla detaljer i fotot?

B turen på 5 an. Villa Medusa va jäkligt kul. Och Gula nejlikan på Z tv. Och det okända på 3 an. Pyjamas på Z tv också mkt bra. Och sen kväll med Ascberg va kul med roliga krockar med gäster som Jörn Donner, ufo fanatiker, och många andra intressanta. Präst i natten på Z tv mkt bra, minns när Leila K va med ha ha. Och såklart Tv für Alle med Peter Wahlbäck var totalt skruvat och vasst. Och club Goa och Farmen Afrika när Sebastian Dawkins var med är ju en klassiker lol

Kan det ha varit Svart på vitt? Finns nog några avsnitt upplagda på Youtube.

Kan det vara "Konstverk berättar" med Per Lagerkvist du menar? Den programserien handlade om både foton och målningar, om jag minns rätt. Det var ibland ganska intressanta berättelser.

Men man var ju lättroad på två-kanalstiden, fanns liksom inget annat att se på än det som erbjöds. Även om det inte var roligt eller spännande alla gånger var det ganska ofta allmänbildande.

Edit: Svampspor kom med ett svar som nog stämmer mer in på din beskrivning: "Svart på vitt" var i samma anda som "Konstverk berättar" men hade den bästa speakerrösten SVT har haft. Hans Villius.

Lättroad var väl en underdrift när introt till Anslagstavlan fick stilla det största suget efter tecknad film och ge försmak om något som liknade det då exotiska spännande fenomenet TV-reklam. Fönster mot TV-världen visade ju också hur långt andra länder hade kommit, medan vi i lilla öststats-Sverige fick hålla tillgodo med mossiga tjeckiska dockfilmer som köpts in billigt av den statliga televisionen.

Herr Barbalander. Nils Brandt satt i sin punchveranda.

Ja, Åke Wilhneys "Fönster" var onekligen spännande att se. Man visste ju att det fanns en tv-värld därute men det var inget jag såg nåt av förutom Åkes klipp. Jag hann dessutom bli vuxen innan trean kom. Fast reklamen tröttnade man ju på efter en vecka.

En serie för barn som jag har svaga minnen av var "Pelle Jansson". Från tidigt 70-tal. Morsan hade lånat böckerna, som serien byggde på, på bibblan och nåt år senare kom den alltså på tv, vilket jag tyckte var kul.

Handlade om en pojke från Norrland och hans familj som flyttade till storstan (Göteborg tror jag det var) och att de i början inte trivs särskilt bra och längtar hem.

Morsan tyckte också serien var bra, då hon också gjort flytten från Norrland och söderut.

Hoppas den dyker upp i SVT-arkivet nån gång.

Edit: jag börjar bli gaggig. Skrev om den här serien i den här tråden för sex år sen. Har väl drabbats av Öl-demens, antar jag.

Japp, svart på vitt var det jag menade. Jag tyckte det ofta var intressant och fick fantasin att dra iväg lite. Det var riktigt slow tv med minimal budget

Jag minns att berättaren ofta inledde med,
"-Mannen på bilden,,,,osv.

Ja, det känns ju väldigt egendomligt att se tillbaka på en tid då åtminstone jag ville se reklam-TV. Den enda reklamen på den tiden var ju på biograferna och då biobesöken inte var så ofta förekommande kändes ju reklamen nästan lite exotisk. För de som inte växt upp under sjuttiotal och tidigt åttiotal kan det nog vara svårt att föreställa sig vilken mediaöken barn och ungdomar växte upp i. På gott och ont blev man ju lite utlämnad till sin egen fantasi och kreativitet och fick inte all underhållning serverad på ett fat.

Svart på Vitt https://youtu.be/09QtLKchRq0?si=j-vOlv49OX18sLrZ

Av Hans Villius och Åke Häger. Dessa två herrar gjorde fantastiskt mycket och bra saker om svensk historia.