Mediakriget om mångkulturen i mastersuppsats - mediakrigarnas tankevärld granskas

Äras dem som äras bör.

Ett parti som SD kan bara nå statsbärande nivåer under exakt de betingelser som den svenska åsiktskuvösen/SD-drivhuset tillhandahållit. Övriga nordiska systerpartiers tak är SD:s kommande golv, inte på grund av att borgerliga skribenter inte hållit linjen väl - utan för att de gjort det alldeles för länge.

En kritisk granskning av migrationspolitiken i medborgarnas tjänst, istället för en i ett europeiskt perspektiv unik åsiktskonformism, hade tvingat fram en nödvändig kursförändring för länge sedan.

Ett SVT och SR som granskat och ifrågasatt, istället för att propagera och saluföra en politik som i ordets bokstavligaste, mest värdeneutrala betydelse är extrem jämfört med andra länder, hade troligen stukat SD genom politikens förändring. Inte 2006, men 2015.

En liberal, icke-agendadrivande media som ifrågasatt det marknadsmässigt hållbara att skapa en skattefinansierad, incitamentsdriven migrationsström av oändlig karaktär mot polcirkeln, hade möjligen gynnat SD 2010, men definitivt missgynnat idag.

Aftonbladets ledarredaktion, MP, Özz, Timbuktu, Athena - alla har de varit värdefullare arbetsmyror i Jimmies tjänst än Ivar, Alice, Paula eller Marika - som först efter att SD nått kritisk massa i opinionen nått ut från sina trots allt rätt begränsade plattformar.

Den enda förhoppningen för den som inte är SD-lojalist är att det onekligen legitimerande, normaliserande och kanske röstvärvande arbete som görs av protodissidenterna inom systemet NU, kan straffa SD SENARE.

Reaktionerna andas ju verkligen av desperation & vanmakt.
Inga argument finns kvar, man orkar inte ens försöka få den egna agendan att verka god, sanningsenlig eller fungerande. Man kör helt enkelt bara lite mer av den efterblivna "Guilt by association" som visat sig så ineffektiv tidigare.

Men om man nu skall kasta skit på alla som hyllas i den här tråden, så vill jag bara passa på att inflika att Arnstad, Wolodarski, Sveland, Helin & Mattsson alltid har varit mina favoriter.

#takeusdown

Det som dessa personer ondgör sig över är inte oss (vi betraktas som "SD-flashbackare" vilket inte stämmer på många av oss). De försöker framför allt återuppbygga, med förtäckta hot, den i allt snabbare takt vittrande högerdelen av tystnadsmuren. Skrämma sanningssägare till tystnad. Den här gången kommer de inte att lyckas.

Trådens nye favorit: Petter Bergner, reproducent och distributör av det konspiratoriskt systemkritiska narrativet.

Ja, nu omnämns han själv i en mediatråd på Flashback. Han "borde kanske fundera en smula över hur det har kunnat bli på detta vis" för att citera honom själv.

Vad är hans poäng? Att Arpi ska ta sig en funderare innan han skriver för att inte riskera att artikeln nämns i Mediatråden. Ska Sveriges ledarskribenter styras av rädslan att omnämnas på Flashback?

Det bör noteras att författaren till ledaren i TS, Petter Bergner, har skrivit följande krönika i Västerbotten-Kuriren.


http://www.vk.se/1257229/petter-bergner-vansterns-dubbla-mattstockar

Säg ingen Petter Bergner, vilka är det som spelar med dubbla kortlekar?

Det handlar numera bara om censur & att "hänga ut" meningsmotståndare. Rena diktaturfasoner.
En person som Tidholm hade blivit en perfekt NKVD-operatör & delat ut nackskott till alla som avvek från den rätta läran. Det handlar om renodlad ondska & inget annat. Som alla tyranner & mobbare gömmer man sig bakom en genomskinlig godhetsretorik.

Jag uppfattar den poängen som tämligen oblyg. Såhär tänker jag mig en dialog mellan Bergner och Arpi:

- Ivar, du vill väl inte dela världsbild och tankefigurer med haveristerna på Flashback? Pissrännan du vet.
- Men, men ... så farligt är det väl inte? Samhället förändras och massinvandringen och ...
- Ivar då. Det är ju rasister, kvinnohatare och konspirationsteoretiker. Vill du förknippas med det?
- Men, men ...
- Och porrfilmsrunkande gammpojkar med mjäll på kavajen?
- Mjäll på kavajen ... nä, usch ... jag skriver nog om de höga trösklarna i stället.
- Bra Ivar!

Det blev inte bättre efter twittrandet precis. Den breddade debatten i opinionsjournalistiken hotar åsiktskorridorens stabilitet. Den måste stagas upp. Några rimliga argument till varför det skulle vara angeläget saknas. Återstår kommandorop från Sydsvenskans Andreas Ekström till "förmenta liberaler" om korrekt (vänster)liberal dogmatik och så Bergners vädjanden till opinionsjournalisterna om att tillämpa konsekvensetik. I sista hand skrämmer Bergner med association- vill ni verkligen vara sådana som omnämns med gillande på Flashback Forum?

Bergner försöker på ett fint sätt introducera idén om självcensur för en skara allmänborgerliga ledarskribenter.

Proppen är ur för synpunkter från fler håll än SD:s på den horribla samhällsskadliga asylpolitiken och invandringsproblemsförnekarna börjar förstå att deras dominans på (des)information till allmänheten är hotad.

På lokala tidningars debattsidor kämpas det ännu febrilt av förnekarna för en allt mindre instämmande publik, tvärtom kommer fler och fler frågor och ifrågasättanden från dom inre leden.

Sommaren 2015 var då det vände och Petter Bergners ledare och twitterinläggen om denna tråd verifierar att dom börjar bli oroliga i sina glastorn.

Vi här och dom nyvaknade borgerliga skribenterna har ändå dom bästa korten på handen, nämligen verkligheten på vår sida.

http://www.st.nu/opinion/ledare/mediekrigarna-pa-flashback-soker-borgerliga-bundsforvanter

Just frasen "det låter ju som på Flashback" har jag hört många gånger på andra forum när någon vågat ifrågasätta den postmarxistiska berättelsen. Allt som inte skulle kunna skrivas av ETC eller Aftonbladet är "som på Flashback" i dessa förvirrade diktaturkramares hjärnor.

Flashback har i deras "berättelse" blivit antitesen till deras älskade åsiktskorridor. Om du inte i varje inlägg låter som den senaste Arla-reklamen, ja då låter du som "Flashback".

Det mest ironiska är att de flesta av dom som använder denna vokabulär inte begriper att det bara handlar om det postmarxistiska "orden som vapen". De flesta som kör den här typen av retorik är faktiskt så svagsinta & korkade att dom verkligen tror på skiten på riktigt.

Sen har vi ju Mattias Gardell & några till som verkligen begriper vad det handlar om. Men de flesta andra är helt enkelt bara idioter som gömmer sig bakom ett floskeldraperi.

Sen verkar man ha missat en hel del av inläggen i mediakrigstråden. Det är ju ganska många som inte alls hyllar de "borgerliga" skribenter som börjar återfå en känsla för verkligheten. I många fall argumenteras det ju för att dessa är klandervärda kappvändare som inte förtjänar ett uns av respekt utan snarare bör rullas i tjära & fjäder. Så berättelsen om att det skulle råda någon slags konsensus i tråden är ju bara trams.

Jag skulle vilja påstå att de debatter & motsättningar som varje dag kommer fram i tråden visar på en mer levande debatt med olika åsikter än vad "vanlig" media har presterat på snart 40 år.

Dessutom blir jag ständigt varnad & får mina inlägg raderade, vilket aldrig inträffar för en ledarskribent.

Jag vet inte om hr Thorén talar nyspråk eller Sanning. Att göra ett så gott journalistiskt arbete som möjligt, alltså i den klassiska betydelsen som och som numera är mycket sällsynt i Sverige skulle betyda en i det närmaste total omsvängning av media.

Eller i den moderna svenska (DDR-influerade varianten); Journalisterna måste inte bara fortsätta att dölja och ljuga, utan även också skoningslöst attackera avvikare inom kåren.

Jag vet inte vilket han menar. Eftersom han fått medhåll av facisten och antidemokraten Arnstad så lutar det ju det senare.