Hon har ju enligt egen utsago kunnat delta i politiska aktiviteter helt öppet utan problem, så jag undrar om det verkligen finns något som hindrar henne från det andra hon vill göra , eller om problemet bara sitter i hennes huvud...
Det hon säger sig uppleva är ju att männen stirrar på henne, vilket hon tolkar som att hon är förtryckt, men detta är ju något som inte behöver betyda att hon är förtryckt i verkligheten.
Skulle till exempel jag själv klä mig i kvinnokläder och gå ut på stan skulle jag nog själv få motta stirrande blickar, men det betyder inte för den sakens skull att jag blir förtryckt
Dessutom svävar hon ut i rena fantasier t.ex:
Citat:
Järvafältet är vackert och kunde sjuda av liv och olikheternas harmoni genom utomhusteater, jazzkonserter, folkdans
Vilket får mig att tro att det inte är faktiska problem med förtryck som är problemet utan snarare att världen i stort inte uppfyller hennes önskningar.
Kanske är det en lägenhet ändå inom tullarna som hon fiskar efter, vilket någon tidigare skrev...