Felkällor på Arkimedes Princip?

Finns det någon som vet eller kan hjälpa mig med några felkällor på Arkimedes Princip?
Vi har gjort en labb där man sänker en vikt i ett mätglas.

Det beror väl på vilka förhållanden som fanns när laborationen gjordes. Kanske var inte instrumenten helt rena? Kanske mätte ni fel vattenmängd?

Lycka till!

Var vågen kalibrerad? Läste ni av volymökningen på ett bra sätt?

Visar det inte fel om vattnet vibrerar?

Vilken gradering har mätglaset? 0,1 ml? Det motsvarar 100 mg vatten.
En enkel våg bör åtminstone kunna väga rätt på 10 mg när.
Med andra ord: volymavläsningen är troligen den dominerande felkällan.

Lät ni vattnet stå i rumstemperatur ett längre tag innan ni började experimentet?

Först måste du nog berätta exakt hur labben gjordes. Vad mätte ni, vad vägde ni, vad var syftet med labben etc. Om man antar att syftet var att bestämma densiteten för materialet i vikten, att den först vägdes och att man sedan mätte dess volym med arkimedes princip:

De mest uppenbara felkällorna är väl, som redan nämnts, mätfel/avläsningsfel hos mätglaset och vågen. Våg och mätglas skall alltså väljas med godtagbar upplösning och noggrannhet för aktuellt föremål.

Luftbubblor som sitter fast på vikten ger lyftkraft och sänker den uppmätta densiteten en aning, särskilt om vikten är liten. För luftbubblor som sitter på mätglasets insida och som lossnar när vikten läggs i gäller det omvända. Försök skaka bort luftbubblor som sitter fast mätglasets insida innan vikten läggs i, samt på på vikten efter att den lagts i.

Håligheter i vikten som fylls med luft, t ex ev konkav undersida, ger lyftkraft och sänker den uppmätta densiteten en aning. Luta/vänd på vikten.

Eventuella håligheter inuti vikten kan ge felaktig skattning av materialets densitet, för låg.

Densiteten för viktens material och för vattnet påverkas en liten aning av temperaturen.