Är vi fulla egentligen?

Fylla är det på riktigt egentligen? Ja vi beter oss annorlunda, men har det egentligen med att man är modigare vid fylla?

Att vi går konstigt är en sak i sig. Men när är man ordentligt full om man tänker filosofiskt? Hur känner du dig full?

...va?
är du full?

Man är ordentligt full då reptilhjärnan tagit över.
Exempelvis: Du ligger helt utslagen på marken och kan inte ens prata, utan kan endast grymta eller något och polisen kommer och skall ta dig men du har kvar reptilhjärnans försvar. Fly eller fäkta.
Ligger alltså på marken halvt medvetslös och tror att du har en chans att få in en fullträff på farbror blå.
Då anser jag att man är fullare än full innan medvetslösheten sätter in.

Det är extrem fylla med andra ord.

Den vanliga fyllan känner man i början att tungan domnar bort( i alla fall på mig) den liksom hänger inte riktigt med i det jag vill säga och det låter sluddrigt i mina öron. Då fattar jag att jag eventuellt börjar bli lite full. Första tecknet för mig i alla fall. Min tunga förändras.

Men nu när jag börjar känna mig mera vinglig och mer på, betyder det att jag är på gränsen till en fylla? Är fylla riktigt?

Har sett på ett experiment där man lurade människor att de drack alkoholhaltiga drycker och de blev berusade. De betedde sig som de var fulla alla. Fnissade, skrattade, sjöng och dansade och hade sig.
Så ja du måste nog dricka en hel del för att känna att du är full som i full.
Kroppsliga signaler mer eventuellt.

Det finns en annan sorts fylla som inte kräver alkohol och ger samma effekt utan bieffekter, typ bakfylla. Hjärnan kan producera ett fyllelinkande tillstånd genom fokus. Det är bara att lägga ner spriten och börja öva.

Ja, fylla är uppenbarligen ingen illusion, utan i högsta grad något riktigt. När man är full är man som man är för att hjärnan inte riktigt fungerar som den ska - på grund av intag av drogen alkohol. Knepigare än så är det inte.