Bazinga90: Blir extra kul att se vad du tycker om Fröken Julie och Jeanne Dielman. Den första är en väldigt undersedd adaptation av en av världens bästa pjäser. Den andra är en sann filmupplevelse!
Förhoppningsvis kan jag få något tips också från din lista som innehöll många jag inte sett ännu.
Through the olive trees, The wind will carry us, Close-up, Like someone in love och Copie Conforme är bättre!
Hmm, det visste jag inte. Inte sett något av honom tidigare. Men det var Smak av Körsbär som lät intressantast när jag läste om de.
Arctic_monkey: Har du haft några mer tankar om det kollektiva projektet du skrev om vid trådens födelse? Något jag är väldigt intresserad av att vara med i när det kan tänka sig komma igång.
__________________
Senast redigerad av BrutusBeefcake 2015-01-26 kl. 11:10.
Bazinga90: Blir extra kul att se vad du tycker om Fröken Julie och Jeanne Dielman. Den första är en väldigt undersedd adaptation av en av världens bästa pjäser. Den andra är en sann filmupplevelse!
Förhoppningsvis kan jag få något tips också från din lista som innehöll många jag inte sett ännu.
Fröken Julie valde jag ut efter att ha sett den på din topplista över svenska filmer och det ska bli väldigt intressant att se samspelet mellan Anita Björk och Ulf Palme. Och Jeanne Dielman är en av filmerna som jag ser mest fram emot i hela temat, så det blir så klart väldigt spännande.
Citat:
Ursprungligen postat av BrutusBeefcake
Arctic_monkey: Har du haft några mer tankar om det kollektiva projektet du skrev om vid trådens födelse? Något jag är väldigt intresserad av att vara med i när det kan tänka sig komma igång.
Jag hoppar också gärna på projektet om ni skulle få igång det.
Film #7 - Grupp B - Once Upon a Time in China Originaltitel: Wong Fei-hung
Regi: Tsui Hark
Årtal: 1991
Domarens Omdöme
Då var det dags för HongKong-gruppen igen och dagens deltagare Tsui Hark att få visa fram sina kvalitèer inom Martial Arts-genren och han gör det med en fantastisk Jet Li till sin hjälp. För Li's akrobatiska färdigheter gör denna filmen riktigt bra som annars bjuder på mycket standard som vi sett i genren förut med några få undantag som lyfter den lite.
Detta var filmen som gjorde Jet Li till en stjärna hemma i Hong Kong och det med all rätt, för många stunts är riktigt imponerande med en slutfight bland stega i episka proportioner, en av de bästa slutfightsen jag sett i en Martial Arts-film, otroligt välkoreograferad och snygg med två utomordentliga kombatanter. Det som är skoj är inte bara att Jet Li imponerar, utan även alla de andra utövarna gör ett riktigt bra jobb, speciellt Yuen Biao och Yen Shi-kwan som visar framfötterna. Once Upon a Time in China imponerar mig också med överraskande bra foto för genren, ibland är det faktiskt riktigt stiligt och mina meningar om Tsui Hark har verkligen ändrats efter denna då jag absolut inte trodde att han kunde få till så snygga scener som utmärker sig och ger fightingen en extra dimension, det var väldigt trevligt att se. Buskisen som gärna smyger sig in i sådana här filmer håller sig också på en tillfredställande måttlig nivå som aldrig blir för mycket, man fnissar faktiskt till några gånger under filmens speltid, humorn håller sig dock bara till första akten. 40 minuter in i filmen så tar allvaret och de snygga fighting-scenerna över, vilket var till mitt behag då den var lite för trögstartad i början.
Tyvärr är det längden som sätter käppar i hjulet för ett högre betyg än det jag kommer till att ge, de första 40 minuterna blandar rolig humor med riktigt trist och torr, inte mycket fighting och kung fu finns heller för att ge humorn en slags dynamik. Att den sedan rullar in på 134 minuter totalt ger mig en tanke om att den gärna kunde ha klippts ned lite. Det kommer sedan igång på allvar och trots imponerande actionsekvenser så infaller aldrig det spänningsmomentet som jag suktar efter i en klassisk kung-fu. Annars är många av de klassiska elementen där, elaka västerlänningar, höga sparkar och klassiska ljudeffekter som man lärt sig älska efter alla dessa år, lägg där till att den är hyfsat visuellt våldsam vilket alltid kryddar upp det.
Detta är dock en extremt välgjord film med häftiga stunts och snyggt foto (som sagt tidigare) och att detta var Jet Li's genombrottsfilm är det inga frågetecken om. Rekommenderar denna till alla MA-fantaster då den helt klart är över medel, men når inte upp till högsta tronen.
BETYG: 3/5 | 9/15
Sedda filmer i projektet
1. Coast Guard (2002, Kim Ki-duk) 3/5
2. Chungking Express (1994, Wong Kar-wai) 3/5
3. Suzaku (1997, Naomi Kawase) 3/5
4. House of Flying Daggers (2004, Zhang Yimou) 4/5
5. Café Lumière (2003, Hou Hsiao Hsien) 4/5
6. Io Island (1977, Kim Ki-young) 2/5
7. Once Upon a Time in China (1991, Tsui Hark) 3/5
Vi får följa Herr R på arbetsplatsen, i familjelivet och ta del av trivialiteter och banala händelser. Filmen visar på baksidan av det enformiga borgerliga livet.
Oavsett vem som har regisserat filmen (om Fassbinder var med eller om Fengler ensam utförde arbetet) så har jag vid några av mina tidigare upplevelser med Fassbinders filmer tenderat att hamna vid sidan av, att jag känt mig lite som en oberörd filmtittare. Den här filmen uppskattade jag i stora drag men jag kunde komma på mig själv med att stundtals tänka saker i stil med "M-hm, där hänger kameran kvar för att understryka huvudkaraktärens likgiltighet till sitt arbete". Det känns lite tråkigt att känna att man hamnar vid sidan av och ser på när regissören fokuserar på de små samtalen och gör upp med könsrollerna utan att jag rycks med eller påverkas av innehållet. Jag hade hoppats att filmen skulle beröra mig mer än den gjorde.
Med det sagt vill jag ändå understryka att jag uppskattar det enkla men intima kameraarbetet, där det stundtals känns som att man står vid sidan av och observerar karaktärerna i deras samtal. Och jag tycker ändå att det på sina håll och kanter smyger in en del underhållande scener, tänker framför allt på en scen i en skivaffär. Det är samtidigt intressant att se en regissören som är konsekvent och löper linan ut med sin vision. Så tack till Petterror för tipset, på det stora hela uppskattade jag trots allt filmen.
Renoverar om lite i min tema-lista. Först och främst för att jag hade satt fel årtal på Brända av Solen men också för att jag hade tre filmer som har väldigt lång speltid och det får räcka med två av dem, då de titlarna är mindre projekt i sig. Miniserien Berlin Alexanderplatz klockar in på 910 minuter och dokumentären Shoah på 566 minuter. Eftersom jag redan äger den förstnämnda och jag har en bekant som jag kan få låna Shoah av så tar jag bort Satantango (450 minuter) från listan. Jag ersätter den med Maborosi no hikari (1995), som på pappret ser väldigt bra ut. Då ser listan ut så här.
Day of wrath (Carl Theodor Dreyer, 1943)
Children of Paradise (Marcel Carné, 1945)
Fröken Julie (Alf Sjöberg, 1951)
The Bad and the Beautiful (Vincente Minnelli, 1952)
The Burmese Harp (Kon Ichikawa, 1956)
Throne of Blood (1957) (Akira Kurosawa)
Mother Joan of the Angels (Jerzy Kawalerowicz, 1961)
Les dimanches de Ville d'Avray (Serge Bourguignon, 1962)
Processen (Orson Welles, 1962)
Soy Cuba (Mikhail Kalatozov, 1964)
Gertrud (Carl Theodor Dreyer, 1964)
Loves of a Blonde (Milos Forman, 1965)
Röda och Vita (Miklós Jancsó, 1967)
My Night at Maud’s (Eric Rohmer, 1969)
Claire’s Knee (Eric Rohmer, 1970) Warum läuft Herr R. Amok (Michael Fengler & Rainer Werner Fassbinder, 1970) 3/5
The Long Goodbye (Robert Altman, 1973)
La maman et la putain (Jean Eustache, 1973)
Amarcord (Federico Fellini, 1973)
Jeanne Dielman, 23 Quai du Commerce, 1080 Bruxelles (Chantal Akerman, 1975)
Opening Night (1977)
The Tree of Wooden Clogs (Ermanno Olmi, 1978)
Amator (Krzysztof Kieslowski, 1979)
Tess (Roman Polanski, 1979)
Loulou (Maurice Pialat, 1980)
The Draughtsman's Contract (Peter Greenaway, 1982)
A Zed & Two Noughts (Peter Greenaway, 1985)
Brända av solen (Nikita Mikhalkov, 1994)
Maborosi no hikari (Hirokazu Koreeda, 1995)
Secret and Lies (Mike Leigh, 1996)
Eureka (Shinji Aoyama, 2000)
Last Resort (Pawel Pawlikowski, 2000)
Morvern Callar (Lynne Ramsay, 2002)
L'intrus (Claire Denis, 2004)
Head-On (Fatih Akin, 2004)
The Banishment (Andrey Zvyagintsev, 2007)
Lornas Tystnad (Jean-Pierre & Luc Dardenne, 2008)
Darbareye Elly (Asghar Farhadi, 2009)
Michael (Markus Schleinzer, 2011)
Vinterdvala (Nuri Bilge Ceylan, 2014)
Nu ska jag ta och se temats andra film.
#2. Les dimanches de Ville d'Avray/Sundays and Cybèle (1962)
Det blir min första bekantskap med filmskaparen Serge Bourguignon. Filmen har funnit på min att se-lista alldeles för länge, så ikväll tar jag och bockar av den.
Angel Enforcers (1989) Ha Chi-jan 4/5 Blommande djungel (1959) Audrey Hepburn 2/5 China Dolls (1992) Amy Yip 3/5 Den gyllene blommans förbannelse (2006) Gong Li 5/5 Empire of Silver (2009) Jennifer Tilly 3/5 Flower & Snake: Sketch of Hell (1985) Mami Fujimura 3/5 Honungsbiets hemliga liv (2008) Alicia Keys 3/5 Ilsa - She Wolf of the SS (1975) Dyanne Thorne 3/5 Install (2004) Aya Ueto 2/5 Jeans Blues: No Future (1974) Meiko Kaji 3/5 Jul i Smokey Mountain (1986) Dolly Parton 3/5 Jönssonligan på Mallorca (1989) Birgitta Andersson 3/5 L.E.T.H.A.L. Ladies Return to savage beach (1998) Shae Marks 5/5 One Fine Spring Day (2001) Lee Yeong-ae 2/5 Lucy (2014) Scarlett Johansson 1/5
Mail (2005) Chiaki Kuriyama Neon Genesis Evangelion: Death & Rebirth (1997) Yûko Miyamura 5/5 No Man's Land (2013) Yu Nan 4/5
R100 (2013) Eriko Satô Return (2007) Kim Yu-mi 4/5 Tears of the Sun (2003) Monica Bellucci 2/5 There Is a Secret in My Soup (2001) Angela Tong Ying-ying 2/5 U-Turn (1997) Jennifer Lopez 4/5
N/A (Har redan sett allt med Sue Price)
N/A (Har redan sett allt med Keiko Sakurai) Länk till listan på filmtipset
Film #20: There Is a Secret in My Soup (2001, Angela Tong Ying-ying)
En riktigt sjuk Cat III-film. Mörk, skitig och grotesk, men väldigt tråkig. Inte fick man se Angela Tong Ying-ying naken heller.
Betyg: 2/5
Film #21: One Fine Spring Day (2001, Lee Yeong-ae)
Så var det dags för en film med den begåvade och vackra Lee Yeong-ae, mest känd från Lady Vengeance och Joint Security Area som båda är regisserade av Park Chan-wook. Last Present, som det från början var tänkt att jag skulle se, gick inte att få tag på så det fick lov att bli det här sega romantiska dramat istället. Inte hela världen egentligen eftersom att Last Present troligtvis inte hade varit mycket bättre. One Fine Spring Day är en välgjord film med framförallt snyggt foto och bra skådespel, men romantik är inte riktigt min grej och att den sedan är långsam gör bara saken ännu värre.
#2 Les dimanches de Ville d'Avray/Sundays and Cybèle (1962)
Jag håller mig kort om den här och går inte in på detaljnivå, då jag tror att de flesta kommer att få ut mer av den än vad jag fick. Den belönades med en Oscar för bästa utländska film, ett år när fransmännen likväl kunde ha skickat Jules et Jim, Vivre Sa Vie eller Cléo from 5 to 7 – alla tre hade i mitt tycke varit bättre representanter. Trots det har filmen sina stunder, kortfattat handlar den om en man som lider av minnesförlust som ett resultat av en incident under kriget. Han kommer ur sitt skal när han träffar den tolvåriga flickan Cybèle, en vänskap som inte går obemärkt förbi.
Jag kan givetvis förstå att filmen sågs som kontroversiell för sin tid i och med hur relationen mellan Cybèle och Pierre gestaltades. Men filmen är oerhört övertydlig i allt som den spelar mot. Mer eller mindre ingenting lämnas till min fantasi, det är som att allt måste strykas under och förklaras och då blev filmen till något av en transportsträcka. Kvar finns ett snyggt foto och att ljud och musik stundtals matchar filmens bilder på ett ganska läckert sätt. Så summa summarum, filmen var något av en besvikelse.
Film #1 Grupp D (USA) Land: "Södra USA" Regissör: Richard Linklater Film: Boyhood (2014)
Och där kickades mästerskapet igång med Boyhood, en otroligt fantastisk livsskildring med hög igenkänningsfaktor. Den har blivit recenserad så många gånger så jag ska undviker nog att gå något djupare. Jag har däremot stora förhoppningar om att Ellar Coltrane blir en starkt lysande stjärna på Hollywood. Den enda minussidan är att filmen blir lite seg i slutet av Masons high school-år, annars helt enastående. 9-/10
Ställning i Grupp D:
Södra USA: Richard Linklater - Boyhood (2014) - 9-/10 Östra USA: Woody Allen
---------------------------------------- Norra USA: David Lynch Västra USA: Clint Eastwood
Jag har hunnit med ytterligare en film, så jag hoppar introduktionen och kör ett omdöme på…
#3 Processen (Orson Welles, 1962)
Jag läste om Kafkas verk i somras och blev därefter nyfiken på den här filmatiseringen. Jag trodde att Kafkas mästerverk var ofilmbar men jag tänker inte dra några större jämförelser mellan boken och filmen utan väljer istället att fokusera på vad Welles uträttar. Jag kan börja med att säga att jag gillade den och tycker att regissören tar till vara på den tunga atmosfär som jag känner igen från Kafkas värld. Sen är fotot riktigt snyggt och är det något man kan lita på när Welles står för regi är att filmen kommer att fungera på det visuella planet. Skådespelet är lika så bra, Anthony Perkins är mer eller mindre sedan tidigare karaktären Norman Bates för mig men jag tycker att han levererar en fin insats i rollen som Josef K. Jeanne Moreau har varit bättre i andra sammanhang men hon är ändå alltid en fröjd att se.
Samtidigt tycker jag att filmen väger lite för lätt när jag ställer den i jämförelse med några andra av Welles filmer och därför blir den lite svår att betygssätta. Han själv ansåg att Processen ska ha varit hans bästa verk och det kan jag inte hålla med om. Jag får fundera över betyget, jag velar just nu mellan en stark trea och en svag fyra.
Filmer i temat:
Day of wrath (Carl Theodor Dreyer, 1943)
Children of Paradise (Marcel Carné, 1945)
Fröken Julie (Alf Sjöberg, 1951)
The Bad and the Beautiful (Vincente Minnelli, 1952)
The Burmese Harp (Kon Ichikawa, 1956)
Throne of Blood (1957) (Akira Kurosawa)
Mother Joan of the Angels (Jerzy Kawalerowicz, 1961) Les dimanches de Ville d'Avray (Serge Bourguignon, 1962) 2/5 Processen (Orson Welles, 1962)
Soy Cuba (Mikhail Kalatozov, 1964)
Gertrud (Carl Theodor Dreyer, 1964)
Loves of a Blonde (Milos Forman, 1965)
Röda och Vita (Miklós Jancsó, 1967)
My Night at Maud’s (Eric Rohmer, 1969)
Claire’s Knee (Eric Rohmer, 1970) Warum läuft Herr R. Amok (Michael Fengler & Rainer Werner Fassbinder, 1970)
The Long Goodbye (Robert Altman, 1973)
La maman et la putain (Jean Eustache, 1973)
Amarcord (Federico Fellini, 1973)
Jeanne Dielman, 23 Quai du Commerce, 1080 Bruxelles (Chantal Akerman, 1975)
Opening Night (1977)
The Tree of Wooden Clogs (Ermanno Olmi, 1978)
Amator (Krzysztof Kieslowski, 1979)
Tess (Roman Polanski, 1979)
Loulou (Maurice Pialat, 1980)
The Draughtsman's Contract (Peter Greenaway, 1982)
A Zed & Two Noughts (Peter Greenaway, 1985)
Brända av solen (Nikita Mikhalkov, 1994)
Maborosi no hikari (Hirokazu Koreeda, 1995)
Secret and Lies (Mike Leigh, 1996)
Eureka (Shinji Aoyama, 2000)
Last Resort (Pawel Pawlikowski, 2000)
Morvern Callar (Lynne Ramsay, 2002)
L'intrus (Claire Denis, 2004)
Head-On (Fatih Akin, 2004)
The Banishment (Andrey Zvyagintsev)
Lornas Tystnad (Jean-Pierre & Luc Dardenne, 2008)
Darbareye Elly (Asghar Farhadi, 2009)
Michael (Markus Schleinzer, 2011)
Vinterdvala (Nuri Bilge Ceylan, 2014)
Det här blir månadens sista film och den fjärde filmen i mitt tema. dwe har rekommenderat den och samtidigt har jag läst en del positivt om Gena Rowlands insats i filmen, så det här blir intressant.