Den stora filmprojekts-tråden (för filmtittaren)

Sammanfattning #5 Filmprojekt 80-talet fortsättning...

Kortfilm:

Rainbow War (1985)

Alla kortfilmer jag ser i projektet finns online om fler lätt vill se dem!

Hur jag skulle rangordna alla filmer jag sett hittills:

1. Den enfaldige mördaren (1982) (9/10)
2. Vagabond (1985) (8/10)
3. Distant Voices, Still Lives (1988)
4. Gandhi (1982)
5. Wall Street (1987)
6. Fitzcarraldo (1982) (7/10)
7. Ordinary People (1980)
8. Missing (1982)
9. This Is Spinal Tap (1984)
10. Christiane F. - Wir Kinder vom Bahnhof Zoo (1981)
11. Altered States (1980)
12. Out of Africa (1985)
13. The Trip to Bountiful (1985)
14. Mississippi Burning (1988)
15. The Right Stuff (1983)
16. Zelig (1983)
17. Yeelen (1987)
18. The Mission (1986) (6/10)
19. Rain Man (1988)
20. The Killer (1989)
21. Blood Simple (1984)
22. L'argent (1983)
23. The Princess Bride (1987)
24. Excalibur (1981) (5/10)
25. Dressed to Kill (1980) (4/10)

Kortfilmer:

1. A Jury of Her Peers (1980) (7/10)
2. Flamenco at 5:15 (1983)
3. Geometria (1987) (6/10)
5. Rainbow War (1985) (5/10)
4. Captian EO (1986) (4/10)

Filmer kvar att se:

HWAL'S SKRÄCKHÖST 2016!

Då har det gått 20 dagar sedan jag började och ligger hittills som önskat med projektet. 10 filmer har hunnits med (+ fler skräckfilmer skall sägas) och hösten har börjat komma igång på allvar äntligen.
Projektet började lite trevande, men har efter det bjudits på en hel del bra rullar men några få besvikelser också. Kör en snabb recap här!

De tre bästa filmerna hittills är som följer, Dödlig Skörd (1973), From Beyond (1986) och Världsrymden Anfaller (1978). Dödlig Skörd var så där härligt knäpp som man bara måste älska. Skottlands landsbygd med gott om tokerier och ett alldeles lagom mysterium. Varenda knasig karaktär var fantastisk och jag kunde inte ens tycka illa om hollywood-frun Britt Ekland. Efter det kommer From Beyond som också var knäpp fast på ett helt annat vis. Här har vi en snyggt packeterad Lovecraft-historia med dimensioner, monster och Jeffrey Combs. Det bästa receptet med andra ord, den är inte lika bra som Re-Animator men ändå en film som bör upplevas.

Efter det har vi remaken av Världsrymden Anfaller (Invasion of the Body Snatchers) med Donald Sutherland i spetsen. Man förväntar sig alltid något extra av en 70-tals rulle med far Sutherland och Världsrymden Anfaller håller de förväntningarna. Den känns otroligt modern där den klarat åldern galant och ett snyggt foto med en odödlig historia gör detta till en skrämmande men fascinerande film som alla borde se. Sambon som vanligtvis inte ser "äldre" film tyckte att den var skitbra, så där har jag ett tips till de som likt mig sliter med någon som inte "klarar" av lite äldre film.

De två största besvikelserna ligger dock hos det lite äldre gardet av film. Vit Vålnad (1932) var en fruktansvärd tråkig kärlekshistoria förklädd som en skräckfilm. Visst är det skitcool med zombiefilm från 30-talet men när de skrämmande scenerna med Lugosi endast består av att han gör något ticksigt med ögonbrynen samt klämmer ihop sina händer så blir det aldrig särskilt sexigt. Samt URK för kärlekshistorier i skräckfilm! Bottenbetyget är ett faktum.

Den andra filmen som blev en besvikelse var med Vaxkabinettet (1953) med Vincent Price och Charles Bronson. En klassisk film med två riktigt tuffa skådespelare. Tyvärr förstörs stämningen av ett horribelt soundtrack och massvis utav onödiga "3D-scener". Price är ju alltid Price, verkligen skitbra men vad hjälper det när manuset absolut inte fungerar. Höjdpunkten i filmen är när Price har en rundvisning i kabinettet och berättar historier kring vaxdockorna, vilken röst! Vilket berättande! För mig hade filmen varit mycket mer intressant om den endast bestod av detta. För så mycket mer att hämta var det inte.

Här kommer en lista på rankingen av de 10 första filmerna jag sett, nu är det endast 2 tredjedelar kvar av projektet!

1. Världsrymden anfaller (Invasion of the Body Snatchers, 1978) 4/5
2. Dödlig Skörd (The Wicker Man, 1973) 4/5
3. From Beyond (1986) 4/5
4. I Draculas Klor (Dracula, 1958) 3/5
5. Hämnd ur det förflutna (The Changeling, 1980) 3/5
6. The Mist (2007) 3/5
7. Joy Ride (2001) 2/5
8. Vaxkabinettet (House of Wax, 1953) 2/5
9. The Grapes of Death (Les Raisins de la mort, 1978) 2/5
10. Vit Vålnad (White Zombie, 1932) 1/5

Kvar att se:

Hade du sett Castle Freak? Tror fan att den har blivit min favorit av Stuart Gordon och Jeffrey Combs samarbeten. Förbannat välgjord och riktigt obehaglig. Combs bästa rollprestation, by far.

Nej den har jag inte sett än, men ligger helt klart under min observationslista!

2 sedda

all about eve och breathless, samt stryker le trou eftersom jag ej hittar en version med engelsk text.


Filmprojekt klassiska filmer 1900-1960talet

Filmer kvar i Projektet


sedda



Breathless

En ung man mördar en polis efter en polis jakt. Han är på rymmen och försöker få en amerikansk journalist att följa med. Denna film nog den värsta jag sett i detta projekt. Kändes som en dåtids the room. Skådespeleriet var för jävligt klippning var för jävlig dialogerna var urusla. Kändes som en filmstudent försök till något "coolt". Gillade den inte alls. 0/5

All about eve

En ung kvinna är fascinerad av teater branschen och speciellt en skådespelerska som hon ser upp till. Hon ser hennes föreställningar varje kväll och är mer eller mindre besatt av henne. En vän till skådespelerskan bjuder in henne och hon får träffa sin idol. Hon börjar jobba hos henne. Mer och mer så studerar hon skådespelerskan och försöker ta över hennes liv/livsstil. Skådespelerskan börjar ana vad som händer. Intressant drama med bra story och skådespeleri. Lite långdragen kanske men välgjord. 3/5

topplistan

Nästa ingen aning blir någon random.

Efter denna lista är slut blir det nog en version 2. Har sett en del filmer som från dessa årtionden som verkar väldigt intressanta och kan säkert få en lista på minst 20 filmer till

Filmprojekt 6: David Cronenberg


Vad: Ett filmprojekt där jag ska beta av flera filmer av David Cronenberg, mannen som gett upphov till ordet "Body Horror" med sina tidiga skräckfilmer.

Varför: De få Cronenberg-rullar jag har sett har jag faktiskt tyckt varit ganska intressanta: Dead Ringers, Dead Zone, A History of Violence samt Eastern Promises. Men hört ryktas att han gjort några rejäla missar så har därför varit försiktig med att utforska hans övriga verk.
"Ojämnare än Danny Trejos ansikte"* ska han t.ex. ha beskrivits här på forat.
Nu under oktober skräckmånad kändes det dock som ett bra tillfälle att ge mig i kast med flera av hans filmer och kör det som mitt huvudtema under ”Horrorween”!

Urval: Hade egentligen tänkt köra kort och gott 10 osedda filmer av gubben. Men suget att se om både The Dead Zone och Dead Ringers blev för stort så tog med dem också. Då blev det nya problemet att siffran 12 är så udda och ojämn att jag tvingades lägga till tre nya osedda filmer till listan: Fast Company (1979), M. Butterfly (1993) och A Dangerous Method (2011) fick bli nödlösningen.
15 stycken allt som allt blir det, där två är sedda sen tidigare. Men ärligt talat minns jag inte så mycket av dem båda (iaf Dead Zone minns jag knappt något av) så hoppas att det blir lite som att se två nya filmer.


Filmerna i projektet:

1. Shivers (1975)
2. Rabid (1977)
3. The Brood (1979)
4. Fast Company (1979)
5. Scanners (1981)
6. Videodrome (1983)
7. The Dead Zone (1983)
8. The Fly (1986)
9. Dead Ringers (1988)
10. Naked Lunch (1991)
11. M. Butterfly (1993)
12. Crash (1996)
13. eXistenZ (1999)
14. Spider (2002)
15. A Dangerous Method (2011)


Startdatum: Någon gång imorgon, första oktober.

Deadline: Det här får bli mitt huvudsakliga skräckfilmsprojekt i oktober så siktar på att bli klar före halloween, sista oktober.

Övrig kommentar: Nu blev det inte ett så särskilt "halloweenigt" skräckfilmsprojekt, där några av filmerna inte ens är skräckfilmer, men kommer att försöka se på en hel del andra skräckisar samtidigt under oktober månad. Körde något liknande ifjol där jag gjorde ett officiellt men mindre projekt på gamla monsterklassiker samtidigt som jag försökte se flera andra skräckfilmer vid sidan av. Iår blir huvudtemat Cronenberg och sedan lite hipp som happ en massa andra skräckfilmer som jag känner för. Det tycker jag fungerar bäst, iaf för mig.


*Punkliv var det nog som skrev det bevingade uttrycket om Cronenbergs ojämna stil, om jag inte missminner mig.

Haha, vilken udda - men så beskrivande - liknelse!



Kul med nytt projekt från din sida. Alltid läsvärt.

Efter lite sökord och ämnessökning hittade jag källan som fick mig också att skratta när jag läste det första gången. (FB) Vilken film ska du se nu och varför? v2.0.
All Cred ska gå till Punkliv som så länge jag har hängt här verkar ha en klassisk hat-kärlek till karln.

Jamenvadfan det måste kännas på något sätt symmetrisk eller siffermässigt rätt med de här listorna. Typ 10, 15, 20, 25, 30 osv. Varje femte heltal passar bäst. Nörden i mig har talat.

Kul att det uppskattas, och själv väntar jag med spänning på ditt projekt. Du har ju en massa godsaker framför dig med Kubricks mer mognare verk nu.
Finns någon intressant teori om att det inte var någon slump att efter Kubricks död så började Malick gå in i högvarv och göra en massa filmer på raken på senare år. Typ att gamle Stanley varit lite som Gudfadern eller The Grand Old Daddy inom auteurkretsen och att Malick kanske inte direkt levt i skuggan men att det dröjde först till efter att Kubrick lämnat jordelivet som han kunde göra flera filmer i raskt tempo. Kanske bara är skitsnack och önsketänkande, men tyckte det lät intressant när jag läste det någonstans här på nätet.

Jodå, jag förstår vad du menar. Reagerade bara på ordvalen som beskrev talet 12.

Jag själv har ju haft 10, 35, 45 och nu 20 filmer.
Ja, det går långsamt, men ska försöka se något i helgen. Intressant teori!

Filmprojekt 6: David Cronenberg
#1 Shivers (1975)

Imdb


I ett nybyggt bostadskomplex sker ett bisarrt fall av mord och självmord. Ju mer detaljer som uppdagas kring dådet desto sjukare och galnare verkar det vetenskapligt sett vara. En slags parasitisk livsform har infiltrerat några av individerna i byggnaden och tagit över deras libido varpå våldsamma sexorgier förekommer. Ju fler som smittas desto mer sexigt blodbad följer.

Näeee asså. Fan vad den här filmen var B.

Jag gillar början med reklamfilmen. Vi får se stillbilder på det nya bostadsområdet där en berättarröst försöker sälja in byggnadskomplexet som det senaste nytt med alla bekvämligheter och fördelar med att bo där. Samtidigt så spelas det en slags mystisk vemodig och nästan kuslig musik som kontrast till det hela vilket fångar mitt intresse och höjer mina förväntningar. Men sen de resterande 84 minuterna (ja, det vart så illa att jag höll koll på tiden i filmen) får jag inget riktigt grepp om karaktärerna eller känner någon sympati för dem. Jag finner mig titta på händelser som är bisarra och konstiga och nästan skrattretande i hur absurda de är. Men allting sker utan jag känner det minsta för huvudkaraktärerna. Inte bra.

Jag vet inte hur pass stor hit den här var när den kom ut 1975 men jag kan tänka mig att den måste ha uppfattas som betydligt mer chockerande och uppseendeväckande med hela konceptet och de grafiska scenerna än vad jag finner den idag. Jag vill inte låta särskilt hård, men förutom musiken finner jag nästan allt annat i filmen dåligt. Blodet, skådisarna, fotot och klippningen (båda två är som mest okej men bidrar ändå starkt till B-filmskänslan) manuset och regin. Det här var, i mina ögon, ett riktigt bottennapp.

Hett tips: spana in animéserien Parasyte (Kiseijuu: Sei no Kakuritsu) som har ett liknande koncept men är typ 20 gånger bättre än den här filmen.


Betyg: 1.5/5


Usel start på projektet men var faktiskt beredd på att stöta på några rejäla missar med den här karln. Hoppas bara det inte blir alltför många gånger.


Filmer i projektet:

Filmprojekt 6: David Cronenberg
#2 Rabid (1977)

Imdb


Rose (Marilyn Chambers) råkar utför en motorcykelolycka och tvingas operas. Läkarna tar tillfälle i akt att pröva en ny slags hud- och kroppsvävnadsprocess som ska återskapa organen i nytt skick. När Rose vaknar upp har dessa nybildade organ vissa modifieringar, som en inbyggd rabiessmittad gadd. Med hjälp av den sprider Rose rabies till alla hon omfamnar varpå en rabiesepidemi bryter ut i Montreal.

Nja. Det är visserligen en förbättring mot Shivers men för att gilla filmen måsta man digga storyn, vilket jag tyvärr inte gör. Det är säkert jätteintressant för David Cronenberg att göra den här sortens filmer och man kan definitivt se en vidareutveckling av Body Horror grejen från förra filmen. Men tyvärr är det inte min kopp av te.

Musiken är en gång det bästa i filmen. Den har den där lite mystiska känslan över sig som jag älskar att höra i thrillers. Skådisarna är väl okej. De duger så länge det inte blir något som kräver lite extra skådespeleri. Fotot och klippningen är väl också okej. Jag anklagade Shivers för att vara B och litegrann är det väl samma här, fast det har nog mer att göra med att storyn känns så vrickad och absurd i båda filmerna.

Jag vet inte riktigt vad mer jag kan säga. Jag känner än en gång inte ett smack för karaktärerna och mer eller mindre väntar ut att filmen ska bli färdig. De här två rullarna var nog poppis eller kult när de kom ut på 70-talet och har fått sina följare efteråt, men tyvärr så faller de inte i min smak. Rabid ska dock ha cred för att den är bättre tekniskt gjord och känns överlag proffsigare än Shivers. Den får därmed en svag tvåa.


Betyg: 2/5


Filmer i projektet:

Filmprojekt 6: David Cronenberg
#3 The Brood (1979)

Imdb

Nola (Samantha Eggar) genomgår en intensiv experimentell terapiform hos dr. Hal Raglan (Oliver Reed). På helgerna får hon träffa sin dotter Candy, men när Candy kommer hem med blåmärken och bitsår säger pappa Frank (Art Hindle) ifrån. Bunden av den ”legitima” terapiformen gör Frank vad han kan för att kräva vårdnaden över sin dotter. Samtidigt börjar deformerade barn dyka upp och slå ihjäl de personer som Nola har ett personligt agg mot. Bara tillfällig slump och sammanträffande, eller?

Tja, The Brood var faktiskt inte så tokig. En klar förbättring mot de tidigare två filmerna och hantverksmässigt sett ytterligare ett steg i rätt riktning. Framförallt gillar jag hur Cronenberg får till den där råa miljön som är närvarande i alla bildrutor. En slags äkta vardagsrealism som samtidigt har en slags mörk föraning om ond bråd död över sig. Det ser verkligt ut men samtidigt är det som en slags fara som ligger i luften. Kusligt och välgjort!

Ett stort minus i filmen är dock musiken som för ovanlighetens skull är usel här. Det används för mycket och spelas för högt, tar fokus ifrån det som utspelar sig på skärmen. Gränsar också till det skräniga tyvärr. Minuspoäng utdelas.

Oliver Reed är en fröjd för ögat och en jäkla välsignelse. Görs det ens sådana här karlar nuförtiden? Han fullkomligt äger varje scen han är med i. Självgod så det förslår men ändå fängslande att titta på. De övriga skådisarna når inte upp till Reeds nivå men gör det de kan och det är bra nog. Skådespelarmässigt sett finner jag det synd att klaga på något i The Brood.

Storyn känns inledningsvis ganska jordnära för att vara Cronenberg. Väldigt, väldigt mycket psykologiserande. Men detta gör att jag ändå sympatiserar med fadern och känner med hans kamp för att rädda sin dotter undan klorna på de här mystiska typerna som bedriver minst sagt udda terapiformer. Men tids nog dyker det upp äckel-päckel och fysiskt motbjudande scener ju närmare slutet vi kommer. Body horror var det ju som gjorde Cronenberg känd och jag börjar fatta varför. Men då jag är med på resan från start finner jag ändå storyn till stora delar tillfredställande. Slutet är måhända kanske inte direkt trovärdigt men fungerar åtminstone som ett passande klimax till storyn.

Egentligen värd en trea men jag känner mig hård ger en stark tvåa. Musiken är illa och det känns som att Cronenberg inte riktigt fått till det så att allting klaffar riktigt ännu. Men det är, som jag skrev ovan, ändå ett steg framåt och det känns positivt att filmerna blir bättre och bättre för varje gång. Hoppas att trenden håller i sig.


Betyg: 2.5/5


Filmer i projektet: