Förhoppningsvis kan Verdi sätta lite fart på Empolis anfall. Dom öppnade säsongen bra, men senaste två matcherna har det inte blivit något mål. Där bak litar jag helt på Rugani.
...
Ett rejält skott av Bertolacci efter Matris behärskade nedtagning. 1-0.
På tal om Bertolaccis mästerverk, fast såklart inte alls, så vandrar mina tankar till Bertoluccis ”sista tangon i Paris” med Marlon Brando och naturligtvis inte minst ”1900” med Robert De Niro och fransosen med den imponerande näsan och vindrickarförmågan.
På tal om Bertolaccis mästerverk, fast såklart inte alls, så vandrar mina tankar till Bertoluccis ”sista tangon i Paris” med Marlon Brando och naturligtvis inte minst ”1900” med Robert De Niro och fransosen med den imponerande näsan och vindrickarförmågan.
"Novecento" ja, med Donald Sutherlands kostliga överspel i rollen som den degenererade och komiskt elake opportunist-fascisten Attila Mellanchini. Samma slags landskap som i Ermanno Olmis lågmälda mästerverk "L'albero degli zoccoli". Den kom två år senare än "1900", 1978.
"Novecento" ja, med Donald Sutherlands kostliga överspel i rollen som den degenererade och komiskt elake opportunist-fascisten Attila Mellanchini. Samma slags landskap som i Ermanno Olmis lågmälda mästerverk "L'albero degli zoccoli". Den kom två år senare än "1900", 1978.
Och faktiskt också Burt Lancaster, som förutom att han är en underskattad skådis dessutom har medverkat i ett par strålande italienska filmer, inte minst såklart "Il Gattopardo". Tror inte att han har någon direkt anknytning till Italien förutom filmskapandet?
Och faktiskt också Burt Lancaster, som förutom att han är en underskattad skådis dessutom har medverkat i ett par strålande italienska filmer, inte minst såklart "Il Gattopardo". Tror inte att han har någon direkt anknytning till Italien förutom filmskapandet?
Nej, det var nog en korsbefruktning mellan italienska och amerikanska regissörer som gjorde att exempelvis Burt L. gjorde ett par utmärkta italienska filmer och att Claudia Cardinale fick spela den kvinnliga huvudrollen i den magnifika "Once Upon A Time in the West". Det hade väl pågått ända sedan Rossellini strax efter krigsslutet, och antagligen var Sergio Leone en av de viktigaste överbryggarna av Atlanten ett par decennier senare, vad gäller film. Liknande saker kunde hända i Frankrike, Godard älskade westernfilmer och plockade in Jack Palance (och Fritz Lang!) till vad som nog är Brigitte Bardots bästa film, Le mépris (1963):